DN Debatt. ”Vår ohållbara konsumtion utarmar jordens resurser”

Denna vecka reser vi till Brasilien för att delta i FN:s konferens om hållbar utveckling, ”Rio +20”. Mötet handlar om hur vi ska fortsätta det internationella samfundets strävanden efter ett hållbart samhälle, som påbörjades vid FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972. Ett samhälle som kan uppvisa såväl hållbar ekonomisk utveckling, som social och miljömässig hållbarhet. Det är allas vårt ansvar att använda jordens resurser utan att äventyra framtida generationers behov.

Vår värld står inför både stora möjligheter och stora utmaningar. Med globaliseringen har följt fantastiska möjligheter i form av ökad rörlighet och ökad handel. Den ekonomiska tillväxten har de senaste femton åren lyft 400 miljoner människor ur fattigdom. Vi ser i dag hur fler länder än någonsin förut har gått vägen mot demokrati. Vi ser också hur ny kunskap och nya innovationer bidrar till att lösa allt fler av våra gemensamma problem.

Samtidigt plågas fortfarande många av världens länder av krig och konflikter, inte sällan i länder som också kämpar med utbredd fattigdom i befolkningen. Ohållbara produktions- och konsumtionsmönster utarmar jordens naturresurser. Klimatförändringar orsakar alltmer extrema väderförhållanden, som drabbar de fattigaste människorna värst.

Det saknas inte utmaningar om vi vill att världen ska gå mot en mer hållbar utveckling. Vad måste då göras?

Till att börja med måste ett antal grundläggande förutsättningar vara på plats. Till dessa hör demokratiska principer och institutionella regelverk, öppenhet och transparens, fritt flöde av information, möjlighet till ansvarsutkrävande liksom respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Det är inte minst viktigt att åtgärda de bristande mänskliga, ekonomiska och sociala rättigheterna för världens 3,5 miljarder kvinnor och flickor. En åtgärd som inte bara skulle leda till bättre jämställdhet utan också till högre BNP-tillväxt. Att överbrygga klyftan i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män skulle innebära en ökning av USA:s BNP med så mycket som 9 procent, euroområdets med 13 procent och Japans med 16 procent enligt vissa studier. Detta är högintressanta procentsatser i tider av ekonomisk kris och behov av stärkt konkurrenskraft.

Marknadsekonomi och frihandel utgör viktiga instrument för att långsiktigt bekämpa fattigdom och ge välstånd till fler människor. Det är instrument som dock i dåliga ekonomiska tider ifrågasätts, även i Europa, och ibland ersätts med protektionistisk politik. Detta måste vi motverka.

Slutligen måste vi satsa på att skapa möjligheter för individen att stärka makten över sitt eget liv. Det är först när människor är fria att tycka, tänka och uttrycka sig som de på riktigt kan ställa krav, bidra till förändring och skapa en hållbar utveckling.

Vid FN-konferensen i Rio de Janeiro vill vi från svensk sida särskilt lyfta fram fyra centrala frågor för en hållbar utveckling:

1. I ett hållbart samhälle prissätts jordens naturresurser så att priset också reflekterar miljöeffekterna. Detta kan ske till exempel genom miljöskatter, handel med utsläppsrätter och miljöavgifter. Sverige är ett bra exempel på hur väl sådana ekonomiska styrmedel faktiskt kan fungera. Om vi menar allvar med att möta klimathotet måste också resten av världen bli bättre på detta. Därför har vi inför Riokonferensen arbetat för att ekonomiska styrmedel ska bli centrala verktyg för att stimulera utvecklingen mot en grön och inkluderande ekonomi. Vi vill också att värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster integreras i samhälls- och affärsplaner.

2. År 2030 väntas fem miljarder av jordens befolkning leva i städer. En stor del av energiförbrukningen, miljö- och sociala problem samt i ökad utsträckning den globala fattigdomen koncentreras till städer. Det här är anledningen till att Sverige inför mötet i Rio är pådrivande för att öka medvetenheten om behovet av en hållbar urbanisering. Vi måste helt enkelt tänka om och anta en helhetssyn på stadsplanering, där resurs- och energieffektiv teknik går hand i hand med ökad återvinning. Likaså måste ökad sysselsättning kombineras med ökad tillgång på välfärdstjänster.

3. Näringslivet spelar en avgörande roll för att mobilisera resurser, skapa sysselsättning och stå för ansvarsfullt nytänkande i vår strävan att uppnå en hållbar utveckling. Dagens ekonomiska och miljömässiga problem är i hög grad knutna till hur vi producerar och konsumerar. Ett mer effektivt resursanvändande är en förutsättning för ett hållbart samhälle, vilket regeringen också analyserar närmare inom ramen för Framtidskommissionens arbete. Vägen till hållbar utveckling innebär stora möjligheter för många företag. Att bättre ta tillvara näringslivets expertis, resurser och innovationskraft i hållbarhetsfrågor är därför ett genomgående förhållningssätt i regeringens arbete inför denna konferens.

4. Tillgång till och hållbart nyttjande av energi och vatten är centralt för en inkluderande och hållbar tillväxt. Kostnadseffektiva och hälsosamma energi- och vattenlösningar bidrar till att förbättra människors levnadsvillkor, hälsa och miljö. Det är också viktigt att vi bidrar till utvecklingen av en rättvis och hållbar förvaltning av gränsöverskridande vattenresurser.

För att uppnå en hållbar utveckling krävs ett komplext samspel mellan en lång rad faktorer – i allas våra vardagsliv. Det rör alltifrån den mat vi äter och den energi som vi förbrukar till vad vi gör med våra hushållsavfall och hur vi hanterar utsläppen från industrier och våra transportmedel – och långt mycket mer.

Sverige vill att begreppet hållbarhet ska bli mer konkret och mätbart i vår vardag. Det har nu framlagts förslag om att i Rio inleda ett arbete för att utforma globala hållbarhetsmål.Dessa skulle kunna gälla för all världens länder från och med 2015. Tillsammans med Sveriges övriga prioriteringar vid mötet i Rio skulle detta kunna vara en ytterligare väg att påskynda den nödvändiga och brådskande utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

Fredrik Reinfeldt, Statsminister
Gunilla Carlsson, Biståndsminister
Lena Ek, Miljöminister