Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 17:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vara-asikter-paverkar-hur-bra-vi-kan-tolka-fakta-i-politiska-fragor/

DN Debatt

DN Debatt. ”Våra åsikter påverkar hur bra vi kan tolka fakta i politiska frågor”

Vi misstolkar fakta om invandringens effekter på brottsligheten för att få den att passa våra åsikter, skriver forskare i beteendeekonomi.
Vi misstolkar fakta om invandringens effekter på brottsligheten för att få den att passa våra åsikter, skriver forskare i beteendeekonomi. Foto: Fredrik Sandberg / TT

DN DEBATT 31/12. I en ny studie undersökte vi hur personer tolkar information kring invandring och kriminalitet. Resultatet är tydligt: Vi misstolkar information om invandringens effekter för att få den att passa vår underliggande världsbild. Så kallat motiverat tänkande styr hur vi tolkar enkla siffror och statistik i känsliga frågor, skriver fyra forskare i beteendeekonomi.

Rätta artikel

I tider när alla tycks prata om faktaresistens och ökad polarisering inom politiken kan det vara värt att ta en funderare över hur vi tar till oss information. Att ändra sin uppfattning är jobbigt. Särskilt eftersom vi gärna dras till grupper och miljöer där värderingar och politiska världsåskådningar är i linje med våra egna. I stället för att objektivt tolka ny information är det ofta behagligare att använda följande tumregel för att bedöma information: ”Hur känner jag för det här?” och därefter tolka informationen så att den inte går på tvärs med vår egen världsbild och uppfattning.

Att vi aktivt undviker information är en sak. Vi kan välja att inte lyssna på eller se information som går på tvärs med vad vi tycker och tror. De allra flesta kan säkert känna igen sig i att det ibland är ganska skönt att leva i okunskap. En vedertagen tanke är dock att vi fortfarande uppdaterar våra övertygelser i ljuset av ny information som presenteras för oss. 

Motiverat tänkande innebär dock att vi även väljer att tolka information eller fakta som vi får presenterat för oss på ett snedvridet sätt för att stödja en viss övertygelse eller idé snarare än att objektivt analysera information. Vad är anledningen till detta? Jo, vissa övertygelser är värdefulla för oss, inte för att de nödvändigtvis är korrekta, utan för de skapar och stärker vår sociala identitet.

På individnivå kan motiverat tänkande te sig ganska harmlöst. Det kanske inte är så farligt att man tycker att ens eget barn är snällast och bäst eller att ens egna idéer och tankar är briljanta trots att en övertygande majoritet tycker annorlunda. I frågor med större samhällspåverkan, så som klimatpåverkan och invandringspolitiska frågor, kan dock motiverat tänkande få allvarliga konsekvenser för samhället när vi håller fast vid rigida och felaktiga övertygelser.

Att individer har viljan och förmågan att ändra åsikt i ljuset av ny information är en förutsättning för all typ av debatt och beslutsfattande i ett demokratiskt samhälle som strävar efter förbättring.

Studier från USA har visat att individers förmåga att korrekt tolka fakta i form av enkel numerisk information kopplat till effekten av strängare vapenlagar styrs av politisk tillhörighet. Republikaner är bättre på att tolka statistik som visar att strängare vapenlagar leder till ökad brottslighet. Sympatisörer av demokraterna å andra sidan är bättre på att tolka statistik där strängare vapenlagar visar på ett samband med minskad brottslighet. 

Vi genomförde nyligen en relaterad studie i Sverige där vi undersökte motiverat tänkande i hur personer tolkar information kring invandring och kriminalitet. Vårt resultat är tydligt: Vi misstolkar information kopplat till invandringens effekter till förmån för vår underliggande världsbild. Motiverat tänkande styr hur vi tolkar enkla siffror och statistik i politiskt och moraliskt känsliga frågor.

I vår studie fick strax över 1000 deltagare från Sverige ange partisympati samt klassificera sig själva som ”mer av en svensk” eller ”mer av en världsmedborgare” utifrån följande beskrivning: ”Ibland pratar man om huruvida människor ser sig själva som ”Världsmedborgare” eller som ”Svenskar”. Människor som ser sig som ”Världsmedborgare” menar att alla människor bör ha samma rättigheter, och att vi har ett lika stort ansvar att hjälpa alla människor, oavsett deras nationalitet. Människor som ser sig som ”Svenskar” menar att svenska medborgare bör ha vissa privilegier, och att vi har ett större ansvar att hjälpa andra svenskar än vad vi har att hjälpa människor från andra länder.”

Det är alltså inte bara klimatförnekare och Trump-anhängare som ägnar sig åt motiverat tänkande när det gäller siffror och statistik utan även miljöaktivister och feminister.

Själva uppgiften bestod av att tolka vad den numeriska informationen från ett fiktivt scenario antydde om sambandet mellan flyktingmottagande och kriminalitet. Detta krävde att deltagarna tänkte i termer av kvoter snarare än i absoluta tal. I scenariot visades numerisk information som antingen visade på att kriminaliteten ökat i ett område som tagit emot många flyktingar eller tvärtom att kriminaliteten minskat i ett område som tagit emot många flyktingar. Deltagarna fick också bedöma ett politiskt neutralt scenario där en viss hudkräm gav ökade eller minskade hudbesvär.

Resultaten (se figuren nedan) visar att för det politiskt neutrala hudkrämsscenariot påverkar inte världsåskådning eller partisympati vår förmåga att tolka information korrekt. När det gällde att tolka information kopplat till invandring och kriminalitet spelade dock världsåskådning och partisympati en betydande roll. När siffrorna visade att brottsligheten ökat mest i områden med flyktingmottagande hade personer som såg sig själva som ”mer av en svensk” hade 18 procentenheter högre sannolikhet att tolka informationen korrekt jämfört med personer som såg sig själva som ”mer av en världsmedborgare”. 

När siffrorna visade på det motsatta sambandet hade personer som klassificerade sig som ”mer av en världsmedborgare” 20 procentenheter högre sannolikhet att tolka siffrorna rätt jämfört med de som klassificerade sig som ”mer av en svensk”. Slutsatsen av detta är inte enbart att motiverat tänkande förekommer utan att det förekommer lika mycket åt bägge håll. Det är alltså inte bara klimatförnekare och Trump-anhängare som ägnar sig åt motiverat tänkande när det gäller siffror och statistik utan även miljöaktivister och feminister.

Vi ser liknande resultat utifrån partisympati. De som angav att de skulle ha röstat på något av de konservativa partierna (M, KD eller SD) var 30 procentenheter bättre på att tolka den numeriska informationen när den visade på en ökad brottslighet till följd av flyktingmottagande. De som angav att de skulle ha röstat på något av de rödgröna partierna (S, V eller MP) var å andra sidan 9 procentenheter bättre på att tolka informationen när effekten av flyktingmottagande var den motsatta.

Från ett demokratiskt perspektiv är motiverat tänkande oerhört problematiskt. Att individer har viljan och förmågan att ändra åsikt i ljuset av ny information är en förutsättning för all typ av debatt och beslutsfattande i ett demokratiskt samhälle som strävar efter förbättring.

Motiverat tänkande kan också användas och förstärkas av olika intressegrupper för att öka polarisering och åsiktslåsningar. Något som vi tycks se allt mer i dagens politik och vardag där vi i allt större utsträckning enbart väljer att konsumera information och nyheter som går i linje med vår egen världsbild. Och när vi väl ställs inför motsägande information misstolkar vi den.

Ämnen i den här artikeln:

Demokrati
Psykologi
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Arvid Erlandsson, postdoktor i psykologi, Linköpings universitet Therese Lind, doktorand i nationalekonomi, Linköpings universitet Gustav Tinghög, biträdande professor i nationalekonomi, Linköpings universitet Daniel Västfjäll, professor i psykologi, Linköpings universitet Artikelförfattarna tillhör det beteendeekonomiska forskningslabbet Jedilab (Judgement emotion, decision & intuition lab) vid Linköpings universitet. Gustav Tinghög och Daniel Västfjäll har en podd om forskning kring beslutsfattande: "Beslutsbotanikerna".

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt