Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Våra folkvalda måste kunna mer om teknikutvecklingen”

Trots den snabba utvecklingen är det en bra bit kvar tills vi får se mänskliga robotar. Men vi har anledning att förbereda oss, skriver artikelförfattarna. Bilden visar den japanska roboten Alter som visades i Tokyo nyligen.
Trots den snabba utvecklingen är det en bra bit kvar tills vi får se mänskliga robotar. Men vi har anledning att förbereda oss, skriver artikelförfattarna. Bilden visar den japanska roboten Alter som visades i Tokyo nyligen. Foto: Koji Sasahara TT

Den snabba teknikutvecklingen går inte att hejda eller reglera. Den kommer att ställa samhället inför stora etiska, ekonomiska och politiska utmaningar. Alla folkvalda i Sverige bör få en dags utbildning i vad som kommer att vara tekniskt möjligt det närmaste decenniet, skriver Danica Kragic Jensfelt, Mats Lewan och Robin Teigland.

Vi befinner oss i en tid av global förändring som troligen är mer omvälvande än någonsin i historien. Inom digitalisering, som är förändringens kanske synligaste drivkraft just nu, har Sverige hittills klarat sig bra tack vare framsynta politiska insatser och ett starkt innovationsklimat. Det är ingen slump att Stockholm, bortsett från Silicon Valley, är den stad i världen med flest unga innovationsbolag värderade till mer än miljard dollar, per capita.

Men vi tror att Sverige har förutsättningar att nå längre och att bli först i världen med något ännu viktigare: att bygga trovärdiga och långsiktiga visioner för en framtid med betydligt större utmaningar. Och visioner är särskilt viktiga i en tid när människor känner en stark oro för framtiden och då lätt kan lockas av förenklade politiska lösningar.

Tiden vänder inte tillbaka. Det vi i dag kallar digitalisering är bara början. Tjänster, produkter och idéer färdas blixtsnabbt runt jorden som digital information genom internet. Förändringskraften ligger i att en digital kopia nästan inte kostar någonting alls, och att man når hela världen med ett knapptryck. Det får gamla affärsmodeller att gå i småbitar. Så som skett i musikbranschen, där tjänster som Spotify och Apple Music ersätter försäljning av både skivor och musikfiler. Det förstärks av att gränser mellan olika verksamheter suddas ut i den digitala världen, där tjänster obehindrat kan blandas och kombineras.

Samma revolution kommer att vända upp och ner på alla branscher och industrier. De företag som inte förnyar sig lämnas i diket. Ett exempel är hur blockkedjetekniken, som ligger bakom den så kallade kryptovalutan Bitcoin, utmanar finansbranschen. Banker eller kortföretag behövs då inte längre behövs för att kontrollera och garantera transaktioner.

Vi kommer sannolikt att behöva i grunden förändra vår syn på vad arbete är. Det kan bli så att många människor inte behöver ha ett traditionellt arbete.

Det verkligt intressanta händer dock när människor läggs till i ekvationen. Genom att bygga nätverk med varandra åstadkommer människor skapelser som Wikipedia och program skapade med öppen källkod – som exempelvis just Bitcoin och operativsystemet Linux. De gör det för att de vill och de gör det utan att ta betalt. Sådana projekt kunde tidigare bara genomföras av stater och av globala koncerner.

Den så kallade delningsekonomin är också byggd av människor som utnyttjar digitala möjligheter för att effektivt dela på resurser som inte kan kopieras digitalt: allt från resor, bilar, boende och hundvakter till finansiering och lån.

När människor kommunicerar i egna nätverk förändras också organisationer och företag. De tidigare tydliga gränserna för organisationer luckras upp. Kunskap flyter ut och in och fler och fler människor blir egna företagare. Framöver får många företag vänja sig vid att se på sina anställda som många föräldrar ser på sina tonårsbarn: de har dem till låns. Om de ens har några anställda.

Nästa steg, tätt kopplat till digitalisering, är automation. Googles självkörande bilar har i dag kört 100 000 mil på allmänna vägar. Nästa år släpper Volvo som första biltillverkare ut 100 självkörande bilar med vanliga användare i vardagstrafiken.

Redan nu ser vi också automation på områden som försäljning, finans, service, kontorsadministration och naturligtvis industriproduktion. Men den kommer inte att stanna där. Automationen tar över allt mer avancerade uppgifter när den kombineras med artificiell intelligens, AI.

Utvecklingen går snabbt och AI-system klarar nu allt från att vinna över mänskliga mästare i frågesporten Jeopardy och i världens mest avancerade brädspel, Go, till att ställa cancerdiagnoser, lösa juridiska problem och hantera kundtjänst via telefon. Och AI-systemen gör det snabbare och bättre än människor.

Trots den snabba utvecklingen är det en bra bit kvar tills vi får se mänskliga robotar, bland annat beroende på att effektiva robotkroppar fortfarande är långt klumpigare och tyngre än mänskliga kroppar. Men vi har anledning att förbereda oss.

Till detta kommer tekniken med 3d-skrivare som har potential att radikalt förändra en stor del av tillverkningsindustrin, i kombination med att industriell produktion kontinuerligt styrs genom analys av stora mängder data.

Återigen är den väsentliga frågan vad som händer när människorna tas med i ekvationen. Forskning har redan visat att omkring hälften av dagens arbeten kan tas över av maskiner inom ett eller ett par decennier. Vi behöver därför hjälpa människor att hitta nya, förhoppningsvis intressantare arbetsuppgifter, många gånger i samarbete med de autonoma systemen. Det kan exempelvis gälla att sträva efter att lägga till mänsklig känsla också i högt automatiserad produktion.

Troligen är utmaningen ännu större: vi kommer sannolikt att behöva i grunden förändra vår syn på vad arbete är. Det kan bli så att många människor inte behöver ha ett traditionellt arbete.

Detta innebär både möjligheter och utmaningar. Hur uppmuntrar vi till exempel människor att utbilda sig, om de inte måste? Och hur kan vi utforma en utbildning som pågår hela livet, i takt med allt snabbare förändring?

Ingenting talar för att den här teknikutvecklingen går att hejda eller reglera. Det är däremot uppenbart att den kommer att ställa samhället inför stora etiska, ekonomiska och politiska utmaningar.

Redan nu skapar oron för framtiden rädsla. Och det enda effektiva svaret på populistiska och förenklade politiska lösningar är trovärdiga och långsiktiga framtidsvisioner.

Sverige är ett land med en lång tekniktradition och en stark förmåga till samförstånd och dialog. Det är en god grund för de breda diskussioner som kommer att behövas för att ta sig an utmaningarna, och för att bygga realistiska visioner. Men för det krävs också en politisk medvetenhet.

Vårt förslag är därför att alla folkvalda i Sverige får sätta sig in i var teknikfronten befinner sig i dag, och vart den är på väg, genom en dags utbildning med innehåll utformat av personer som har insikt om vad som sannolikt är tekniskt möjligt inom ett decennium. Vi erbjuder oss också att hjälpa till att initiera ett sådant program, som samtidigt skulle kunna ligga till grund för en framtidsanpassad modell för utbildning.

DN Debatt. 10 september 2016

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Förtydligande 2016-09-12 11:25
Uppgiften om antalet unga innovationsbolag värderade till mer än miljard dollar per capita i Stockholm har korrigerats. Regionen Silicon Valley, där San Fransisco ingår, har fler sådana företag per capita än Stockholm.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.