Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 16:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vardlandsstodsavtal-med-finland-planeras/

DN Debatt

DN Debatt. ”Värdlandsstödsavtal med Finland planeras”

Försvarssamarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Nu ska det stärkas ytterligare, skriver Sveriges försvarsminister.
Försvarssamarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Nu ska det stärkas ytterligare, skriver Sveriges försvarsminister. Foto: Mickan Palmqvist

DN DEBATT 29/7.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S): Sveriges försvarssamarbeten är viktiga för Sverige och för andra länder i vår del av Europa. Om freden utmanas måste vi ha möjlighet att agera gemensamt. Nu fördjupar vi samarbetet ytterligare med Finland genom ett värdlandsstödsavtal.

Sveriges försvarssamarbeten med andra länder är avgörande för försvaret av vårt land. En skarp situation någonstans i Östersjöregionen påverkar alla länder i området. Därför måste vi redan i fredstid skapa möjlighet att agera gemensamt om freden utmanas. Samarbetena har vuxit fram för att skapa förutsättningar för att kunna gemensamt agera i kris eller krig.

Bakom varje försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete finns ett djupt allvar. Likaså har varje försvarsövning med andra länder en strategisk mening. Att tillsammans skapa en starkare militär förmåga handlar om att sända tydliga säkerhetspolitiska signaler. 

De samarbeten Sverige deltar i har som syfte att höja tröskeln för en eventuell antagonist som planerar att agera mot vårt land i strid mot internationell rätt. Därför bidrar våra samarbeten i närområdet till säkerhetspolitisk stabilitet och är att betrakta som konfliktförebyggande. Denna stabilitet är beroende av de nära bilaterala samarbetena med bland andra USA och Storbritannien samt av vårt aktiva engagemang i FN, EU, OSSE och inom partnerskapet med Nato. Territoriell integritet, suveränitet och rätten att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval är nödvändiga för vår egen säkerhetspolitik och säkerheten i vårt närområde. Värnandet av den europeiska säkerhetsordningen som baseras på folkrätten är ett nationellt intresse och står i centrum för det svenska ordförandeskapet i OSSE under 2021. I tider som dessa är det viktigt att demokratiska stater som respekterar internationell rätt samverkar.

I vårt absoluta närområde är behoven av nära kontakt och samordning som störst. Samarbetet med Finland är det mest långtgående och omfattar i dag även operativ planering för gemensamt agerande i krig. Det är strategiskt viktigt och handlar om att bygga både militär förmåga och operativt djup vilket är till fördel för båda länderna. Nu stärker vi det samarbetet ytterligare genom att förbereda en ny lagstiftning som ger förutsättningar för att snabbare kunna ge och ta hjälp i en kris, ett avtal om värdlandsstöd mellan Sverige och Finland. Värdlandsstöd innebär att finska och svenska förband ska kunna verka och lösa sina uppgifter på respektive lands territorium. I praktiken omfattar det både militärt och civilt stöd och kräver noggranna administrativa och praktiska förberedelser. 

I vårt absoluta närområde är behoven av nära kontakt och samordning som störst.

Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco har fått en starkare roll och fördjupas stegvis. Att snabbare kunna flytta militära förband mellan länderna, utveckla våra totalförsvar och övningar som skapar förutsättningar för operativ samverkan är några viktiga delar. I andan av den nordiska vision som antagits skapar vi nu bättre förutsättningar för att kunna agera gemensamt i fred, kris och konflikt. Det omfattar även bilaterala samarbeten med Danmark och Norge. Nordefco är även en viktig plattform för kopplingen till de baltiska länderna vars utsatta position i förhållande till Ryssland kräver särskild uppmärksamhet.

Vårt partnerskap med Nato är mycket viktigt för utvecklingen av svensk militär förmåga. Den svensk-finska dialogen och samarbetet med Nato har en tydlig säkerhetsbyggande funktion i vår del av Europa. Övningsverksamheten, informationsutbytet och det nätverk som partnerskapet med Nato ger skapar förutsättningar för att tillsammans hantera en kris i vårt gemensamma närområde. Från svensk horisont är både Natos så kallade Enhanced Forward Presence (EFP) och USA:s närvaro i Baltikum något som bidrar till säkerhetspolitisk stabilitet.

Den över tid ökade övningsverksamheten i vårt närområde i kombination med ökad militär närvaro i Östersjöområdet ställer krav på våra samarbeten. Att Ryssland visat sig berett att använda militära medel i strid med internationell rätt för att nå politiska mål i Georgien och Ukraina är något att ta på allvar. Den svenska etableringen av ett nytt regemente på Gotland och den gemensamma övningsverksamheten med partners i Östersjöregionen har en balanserande effekt. Sverige är en del i ett säkerhetspolitiskt pussel där vi tillsammans med andra tar ansvar för tryggheten i vår del av Europa. 

Även försvarssamarbetena med Frankrike, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA är viktiga för Sverige. Det handlar om samarbete såväl i vårt eget närområde som i internationella operationer. För stabiliteten i Norden och Baltikum är brittisk närvaro och länken till USA avgörande. 

När det gäller vår relation till USA är det viktigt att understryka att det som överenskommits när det gäller övningar, materiel, forskning, underrättelser och interoperabilitet också har levererats. Nu senast i form av en övning i Sverige mellan amerikanskt bombflyg och Jas 39. Under de snart sex år jag varit försvarsminister har relationen till såväl amerikansk försvarsmakt som landets försvarsdepartement fungerat utmärkt. Vi avser att fördjupa och utveckla detta samarbete.

I Storbritanniens fall har steg tagits till ett samarbete om nästa generations stridsflyg efter 2040. Att hitta en partner för detta långa tidsintervall är ytterst strategiskt. Det visar också att vårt land med vår tradition och vårt kunnande att utveckla stridsflyg är en intressant och attraktiv partner. Vi ska våra stolta över det och vårda den positionen. 

Det brittiska ledarskapet och det svenska medlemskapet i Joint Expeditionary Force (JEF) är viktigt. Samarbetet kan vara av strategisk betydelse för Sverige och Norden i händelse av en kris. Strukturen inom JEF gör det möjligt att planera, fatta beslut och agera tillsammans. Att de länder som ingår i JEF-samarbetet är likasinnade och har regionens bästa i sitt intresse bidrar sannolikt till snabbt beslutsfattande. Från svensk utgångspunkt är det av stor betydelse att Storbritannien är berett att ta ett säkerhetspolitiskt ansvar i norra Europa.

Genom det ökade ryska militära intresset för Arktis och Nordatlanten är det viktigt att följa utvecklingen i regionen. Sverige är en arktisk nation och påverkas av den ökade geopolitiska konkurrensen i Arktis. Kontinuerlig övningsverksamhet inom ramen för Cross Border Training, där Sverige, Norge och Finland deltar, visar att vi kan agera tillsammans och ge en betydande signaleffekt. Den stora flygövningen Artic Challenge Exercise 2019, med huvudbas på F21 i Luleå, var Europas största flygövning med förband från bland annat USA och Storbritannien. Under arméövningen Nordanvind 2019 deltog cirka 10 000 soldater och med stora bidrag från Finland och Norge. 

Svenskt deltagande i internationella operationer inom ramen för FN, EU och Nato i exempelvis Irak och Mali har en nationell dimension utöver de mandat som våra bidrag arbetar inom och är en del av vår solidariska säkerhetspolitik. Förmågan att samverka med andra länder internationellt ökar trovärdigheten även i vår samverkan i närområdet. 

EU:s säkerhets- och försvarspolitiska samarbete har gått i ett snabbspår de senaste åren. Förmågeutveckling, internationella insatser och den försvarsindustriella basen är just nu viktiga frågor inom EU där Sverige arbetar aktivt.

Den militära alliansfriheten är den självklara grunden för de samarbeten Sverige bedriver. Men att inte vara medlem i någon militär allians är inte detsamma som att inte samverka med andra eller att inte ha djupa och långtgående militära relationer. Ytterst är det så att förmågan att samverka med andra är en viktig del i arbetet med att bygga de säkerhetspolitiska trösklar och balanser som är nödvändiga i vår tid. 

Så ser realiteterna ut.

Ämnen i artikeln

Finland
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt