Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-16 17:07

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vardplatserna-kan-oka-utan-mer-resurser/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Vårdplatserna kan öka utan mer resurser”

REPLIK DN DEBATT 21/9.

Kajsa Dovstad, Timbro: Bristen på vårdplatser beror framför allt på bristen på personal som utför de patientnära uppgifterna sjuksköterskor i dag utför.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Björn af Ugglas utredning om överdödlighet på akutmottagningar till följd av för hög belastning är viktig, men lär tyvärr leda till ytterligare krav på mer resurser till sjukhusen. Det är inte rätt väg att gå. En bättre utvecklad primärvård skulle minska söktrycket på akutmottagningar. Likaså skulle en effektiv digitalisering spara tid för vårdpersonalen.

Bristen på vårdplatser beror framför allt på bristen på personal som utför de patientnära uppgifterna sjuksköterskor i dag utför. Regionerna har länge försökt anställa bort sjuksköterskebristen vilket inte har lyckats. Följande förslag skulle snabbt minska sjuksköterskebristen och därmed vårdplatsbristen. Det skulle i sin tur leda till mindre belastade akutmottagningar:

1 Krav på att administrativa och strategiska positioner i så hög utsträckning som möjligt innehåller patientnära arbete. I dag arbetar hela nio procent av sjuksköterskekåren med andra uppgifter som administration, ledarskap eller utveckling. Vanligtvis innehåller sådana tjänster liten eller ingen patientkontakt. Det kan i vissa fall vara svårt för den som vill fortsätta arbeta med patienter att få en chefstjänst. Denna kultur måste förändras.

I dag arbetar hela nio procent av sjuksköterskekåren med andra uppgifter som administration, ledarskap eller utveckling. Vanligtvis innehåller sådana tjänster liten eller ingen patientkontakt. Det kan i vissa fall vara svårt för den som vill fortsätta arbeta med patienter att få en chefstjänst.

2 Uppgiftsväxla. Låt vårdbiträden och undersköterskor utföra enklare uppgifter och låt apotekare och farmaceuter sköta arbetet i läkemedelsrummet. I syfte att avlasta har sjuksköterskor tagit över uppgifter från läkarkåren. Med en framtida bättre läkartillgång är det frågan om det är fortsatt meningsfullt att specialutbilda sjuksköterskor för att utföra läkaruppgifter som gastro- och koloskopier – särskilt då SBU har ifrågasatt kostnadseffektiviteten av sådan uppgiftsväxling.

3 Differentiera lönerna. Det är fortfarande alldeles för vanligt att nyutexaminerade sjuksköterskor tjänar mer än de som arbetat några år. Ingångslönerna är nu relativt höga. Framöver behöver fokus ligga på förbättrad löneutveckling.

4 Sanera akutsjukhusens uppgifter. I dag eftersträvas minutiöst omhändertagande på akutvårdsavdelningar, med exempelvis munhälsobedömning, kartläggning av hemsituation och fullständig läkemedelsgenomgång av apotekare. Det är vällovliga åtgärder men kanske inte just under den ofta handfull vårddygn det tar att åtgärda det akuta tillståndet. I stället behöver primärvården mer resurser för att följa upp inneliggande vård.

Sjuksköterskor anställs antingen till mottagningsverksamhet, kontorstid eller till tungt skiftarbete på avdelningar och akutmottagningar. Läkare växlar i stället mellan det mer bekväma arbetet på dagtid och jourer.

5 Alla sjuksköterskor ska bidra till dygnet-runt-vården likt läkare. Sjuksköterskor anställs antingen till mottagningsverksamhet, kontorstid eller till tungt skiftarbete på avdelningar och akutmottagningar. Läkare växlar i stället mellan det mer bekväma arbetet på dagtid och jourer. När de obekväma arbetstiderna fördelas på en större del av de anställda blir effekten att varje anställd arbetar färre obekväma pass.

Det behöver också införas ett bredare mått på patientsäkerhet. Patientsäkerhet mäts nästan alltid på de patienter som vårdas på enheten. Men de patienter som inte blir inlagda på grund av till exempel platsbrist räknas inte med. Det behövs ett större helhetstänk och att eftersträva maximala möjliga utfall givet de resurser som finns. Då måste man dock erkänna att resurserna är begränsade.

Svensk sjukvård behöver kanske fler vårdplatser men inte mer resurser till sjukhusen. Det går att lösa i väntan på att de verkligt stora systemfelen som bristande primärvård och undermålig digitalisering åtgärdas.

Ämnen i artikeln

Timbro
Sjukvård

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt