TCO tycker att det är viktigt att underlätta människors livspussel med att förena jobb med ansvar för barn och hem. Därför behövs rutavdraget.

Almega säger sig visa att rutavdraget är självfinansierande till 90 procent. Det är så gott som en perpeetum mobile för skattesystemet. Om det stämde skulle det vara genialt. Därför behöver beräkningarna granskas innan de ligger till underlag för beslut om utvidgning av rutavdraget, såväl för nya tjänster som till ett högre sammanlagt tak.

Det finns många frågetecken i kalkylmetoderna i rapporten. Dubbelräkning av nya jobb och omvandlade från svart till vitt. Personer som stod utanför arbetsmarknaden men fanns i Sverige blir helt andra konsekvenser än om jobben utförs av arbetskraftsinvandrare. Beräkningar av extra arbetsinsatser från dem som köper tjänster kan inte tillämpas likadant för arborister och flytthjälp som för veckostädningen.

Den viktigaste invändningen är att i Almegas kalkyler förefaller kundens köpesumma förväntas komma från någon parallell samhällsekonomi som inte ingår i de offentliga finanserna. Men det gäller ju bara för den enligt rapporten begränsade del som avser omvandling från svart till vitt jobb. Rut-kunderna skulle ha köpt andra saker, varor eller tjänster, för sina 5 miljarder kronor som skulle ha genererat såväl jobb som skatteintäkter liksom avlastning för att själv hinna mer förvärvsarbete.

De 5 miljarder kronor som lämnas i skattereduktion hade kunnat användas såväl till andra skattesänkningar som till offentliga utgifter. Bortfallet i såväl jobb som skatteintäkter om pengarna hade använts för exempelvis lärarassistenter eller undersköterskor i hemtjänsten eller alternativa skattesänkningar måste sättas upp på kreditsidan.

Alla pengar, i såväl privat som offentlig sektor, har alltid en alternativ användning. Almegas kalkyl syftar dock till att argumentera för nya och växande affärsmöjligheter för medlemsföretagen. Det är givetvis en helt legitim ambition för en branschorganisation. Men rapportens kalkyl om 90 procent självfinansiering används som argument för att genomföra den av januaripartierna beställda utredningen om att bredda rutavdraget med såväl ett ytterligare höjt tak som flera nya tjänster.

Men patrullering av sommarstugeområden, flyttning av möbler inom bostaden, hämtning av saker som säljs på Blocket eller inlämning av skjortor för tvätt och strykning eller att höja inköpstaket från 100.000 till 150.000 kronor person har väldigt lite att göra med att kombinera jobb och barn i vardagen.

För TCO är det i stället viktigt att värna rutavdraget och bredda dess användning genom att fler väljer att köpa vardagstjänster ifall de vet att de som gör jobbet har bra villkor. Därför bör det införas krav på anställningsvillkor i nivå med kollektivavtal för att få rutavdrag.