Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-04 17:46

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vart-kraftsystem-maste-fungera-nar-grannlanderna-avvecklar-sin-fossila-elproduktion/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Vårt kraftsystem måste fungera när grannländerna avvecklar sin fossila elproduktion”

REPLIK DN DEBATT 14/2.

Joar Forssell (L), energipolitisk talesperson: Allt pekar på att Sverige kommer att behöva betydligt mer el framöver. Det är klimatomställningen som driver på efterfrågan.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Linda Burenius och Johanna Sandahl redogör föredömligt på DN Debatt för hur den växande svenska fossilfria elproduktionen har lett till en ökad elexport. Debattörerna menar att vi vilseleder. Men de missförstår oss. Elexporten i norr pågår samtidigt som kolkraft importeras i söder. Både vindkraft och kärnkraft gör klimatnytta. Det finns ingen motsättning.

På senare år har vindkraften byggts ut kraftigt, framför allt i norra Sverige. Det är en imponerande utveckling, som har lett till att norra Sverige på årsbasis producerar långt mer el än vad som används. Utvecklingen har drivits på av att elkunderna har betalat in 60 miljarder kronor via elcertifikatsystemet. Nu är subventionen i princip borta, men utbyggnaden fortsätter. Vi liberaler välkomnar det. Det behövs mer fossilfri energi.

När överskottselen i norr kan flyttas till en plats, vid en tid, där man annars skulle ha använt fossil el så gör den stor klimatnytta. Då svensk elmix är fossilfri betyder det att elen från norr måste till grannländerna i öster och söder.

Samtidigt har stora volymer fossilfri elproduktion stängts i södra Sverige. Sverige söder om Dalälven är nu helt beroende av att el kommer in utifrån, även under normala förhållanden. Förlusten av kraftverk har också lett till tekniska bekymmer i kraftsystemet. Det är utmanande att hålla spänningen stabil och känsligheten mot fel har ökat. Det här har lett till att överföringen av el från norra Sverige successivt har begränsats trots att den skulle ha behövt öka. Risken för störningar i elförsörjningen har blivit större.

För att elförsörjningen i södra Sverige ska fungera är det i dag helt nödvändigt att Tyskland och Danmark har el att exportera. Polackerna och litauerna hjälper också till, men det är mer ovanligt. Den här vintern har kolkraftselen strömmat in söder ifrån, och reservkraften i Karlshamn har stått i beredskap. Importen tog fart innan det ens blev ordentligt kallt. Det här är en ny situation.

Tidigare importerat när vi haft torrår i vattenkraften. Vi importerade också när kärnkraften genomförde stora moderniseringar. Men nu behöver vi danskarnas kol när det är helt vanligt vinterväder. I år är det gott om vatten i magasinen och kärnkraften går för fullt.

Under februaris 14 första dygn (336 timmar) importerade vi el från Danmark under 297 timmar. Tyskarna har hjälpt oss 329 timmar. Det är för att grannarna har planerbar kolkraft de kan exportera. Om de stänger den får vi stora problem.

Det är vi med våra goda förutsättningar – älvarna, de goda vindlägena och det gedigna kärnkraftskunnandet – som borde hjälpa de fossilberoende grannländerna. Det ska vi klara även när det blir några minusgrader.

Tyvärr kommer det att ta lång tid att åtgärda problemen i söder. Både att bygga ledningar och att bygga ny elproduktion kommer att ta tid. När ledningarna är klara ser dessutom norra Sveriges överskott på planerbar elproduktion ut att vara intecknat av en snabbt stigande elförbrukning.

Allt pekar på att Sverige kommer att behöva betydligt mer el framöver. Det är klimatomställningen som driver på efterfrågan. En leveranssäker, fossilfri, elproduktion som klarar att möta de ökande behoven är en förutsättning för att omställningen ska vara möjlig. Det första kravet är givetvis att vi ska bygga kraftsystemet så att det fungerar även när grannländerna avvecklar sin fossila elproduktion.

Uppgiften att kostnadseffektivt bygga ut elförsörjningen kräver att de verktyg vi har används effektivt. De olika energislagen, elnät och lagring behöver kombineras så att systemkostnaden blir så låg som möjligt. Att bygga mer lagring än den vi redan har i vattenkraften är till exempel fortfarande oerhört dyrt om ens möjligt i stor skala.

Om vi kan producera fossilfri energi leveranssäkert och billigare än andra kan så skapar vi förutsättningar för industrin att genomföra klimatomställningen. Då behövs alla verktyg och vi måste använda dem smart.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt