Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vetenskapligt stöd saknas för digitala diagnoser”

Det krävs grundlig vetenskaplig evidens vid införande av nya läkemedel – bör inte samma krav gälla vid radikalt nya arbetssätt?, skriver artikelförfattarna.
Det krävs grundlig vetenskaplig evidens vid införande av nya läkemedel – bör inte samma krav gälla vid radikalt nya arbetssätt?, skriver artikelförfattarna. Foto: Shutterstock/IBL

Att ställa korrekt diagnos är grundbulten i all sjukvård. Många av landets sjukvårdshuvudmän är nu på gång att inrätta digitala vårdcentraler, trots att det helt saknas vetenskapligt stöd för att ställa diagnoser vid digitala vårdbesök. Det strider mot sjukvårdens etiska riktlinjer, skriver fem företrädare för Camtö, som utvärderar vårdens metoder.

Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Men gäller evidenstanken även för nya arbetssätt?

I kölvattnet av nätbolagens framfart är många av landets sjukvårdshuvudmän på gång att inrätta egna digitala vårdcentraler. HTA-enheten Camtö (Centre for assessment of medical technology in Örebro), i Region Örebro län, har sammanställt det vetenskapliga kunskapsläget kring diagnostik vid digitala vårdbesök. HTA (health technology assessment) innebär kartläggning av nytta och risk ur ett patientperspektiv och etisk och hälsoekonomisk analys.

Att ställa korrekt diagnos är en av sjukvårdens och läkarens viktigaste uppgifter. Utan rätt bedömning och klassifikation av patientens tillstånd blir resten fel. Diagnostik baserar sig på patientens berättelse (anamnes) och kroppsundersökning (status). Utifrån den sammanfattande bilden av dessa två rika informationskällor planeras fortsatt handläggning. Detta är grundbulten i all sjukvård.

Teknikutvecklingen har nu möjliggjort digitala vårdbesök mellan patient och läkare via överföring av ljud och bild i realtid. I ett sådant möte kan patienten dock inte kroppsundersökas, kroppsspråket framgår inte och subtila nyanser av sjukdom är svårare eller omöjliga att fånga upp. Det är också oklart hur samtalet kring patientens sjukhistoria påverkas av att det sker via en bildskärm. Med anledning av de helt nya förutsättningarna för diagnostiskt arbete beslutade vi att kartlägga det vetenskapliga underlaget för arbetssättet.

Vi har gjort en omfattande litteratursökning i databaser med vetenskapliga tidskrifter. Initialt fann vi över tre tusen artiklar men slutligen kvarstod endast två som var relevanta för vår frågeställning. Båda studierna är av enkel observationskaraktär och med ett flertal svagheter. Vår sammanfattande bedömning är att de två studierna är av alltför låg kvalitet för att utgöra ett vetenskapligt hållbart underlag.

Alltså saknas vetenskaplig evidens för att bedriva diagnostik via digitala vårdbesök. Detta arbetssätt är inte heller förenligt med lagstiftarens intentioner om en vård byggd på vetenskap eller beprövad erfarenhet. Digitala vårdbesök i diagnosticerande syfte måste för närvarande betraktas som experimentell verksamhet.

Vi har på motsvarande sätt också sökt efter relevant hälsoekonomisk forskning. Inte en enda vetenskaplig studie kunde identifieras. Starka förhoppningar om att digital vård ska spara pengar saknar därmed också vetenskaplig grund i nuläget, när det gäller diagnostik via digitala vårdbesök.

Region Jönköping var först ut med att acceptera nätdoktorer. Att läkarkontakt och förmodat diagnostiskt arbete utan möjlighet till kroppsundersökning är något helt nytt inom vården är uppenbart för var och en. Vi uppmanar därför Region Jönköping att redogöra för det beslutsunderlag som ledde fram till att man godkände nätdoktorernas arbete i alla delar. Det krävs grundlig vetenskaplig evidens vid införande av nya läkemedel – bör inte samma krav gälla vid radikalt nya arbetssätt?

Huvudmännen måste ta ansvar för att våra gemensamma skattepengar inte används till storskaliga kliniska experiment utan vare sig vetenskaplig grund eller etisk prövning.

Men nu är anden ute ur flaskan och så gott som samtliga huvudmän har anledning att noga granska det kunskapsunderlag man lutar sig emot vid införande av digitala vårdbesök. Förre sjukvårdsministern Gabriel Wikström uttryckte en vision om att Sverige ska bli världsbäst på e-hälsa år 2025. Men hur ska det gå till att bli ”världsbäst”? Vi saknar en övergripande strategi med en plan för hur kopplingen till forskningsresultat ser ut.

Med anledning av vår kartläggning föreslår vi följande:

1

Diagnostik vid digitala vårdmöten är ännu ett obeforskat område. Sådan diagnostik bör endast förekomma inom ramen för kontrollerade randomiserade studier och efter godkännande av etikprövningsnämnd. Nytta, risker och kostnadseffektivitet i relation till vanliga fysiska läkarbesök måste finnas klarlagda innan man kan ta ställning till ett brett införande av digitala läkarbesök med diagnosticerande syfte i rutinsjukvården.

2

Den digitala tekniken kan givetvis innebära nya möjligheter som det är angeläget att ta tillvara. Ett digitalt vårdmöte har rimligen andra förutsättningar vid uppföljning av en patient med känd diagnos och om patient och vårdpersonal känner varandra sedan tidigare. HTA-enheten Camtö har därför också gjort en övergripande kartläggning kring digitala vårdkontakter vid kronisk sjukdom. I motsats till kartläggningen kring diagnostik påträffades här hela 91 relevanta systematiska översikter (sammanställning av primärstudier). Det är tydligt att e-hälsa vid kronisk sjukdom har väckt ett helt annat intresse i forskarvärlden. Vår uppfattning är att vägen mot en evidensbaserad e-hälsa börjar bland patienter med långvariga tillstånd eller kronisk sjukdom.

3

Socialminister Annika Strandhäll gav nyligen Socialstyrelsen och Göran Stiernstedt i uppdrag att utreda vilken vård som kan vara lämplig att ge via nätet och hur nättjänsterna påverkar principen om vård efter behov. I väntan på att de båda utredningarna ska vara klara till efter valet i höst finns våra rapporter emellertid tillgängliga redan i dag. Socialministern och huvudmännen måste ta konsekvenserna av den nu konstaterade uppenbara avsaknaden av evidens för diagnostik via digitala vårdbesök. Huvudmännen måste ta ansvar för att våra gemensamma skattepengar inte används till storskaliga kliniska experiment utan vare sig vetenskaplig grund eller etisk prövning.

Fakta

HTA (health technology assessment) är en väletablerad metodik för att på ett allsidigt sätt utvärdera det vetenskapliga underlaget för hälso- och sjukvårdens metoder. Avsaknad av jäv är en viktig grundprincip inom HTA.

E-hälsa betecknar användningen av digitala verktyg och utbyte av information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.

Att digital vård i diagnosticerande syfte bedrivs i snabbt växande omfattning utan noggrann utvärdering är inte förenligt med sjukvårdens etiska riktlinjer. God prioriteringsetik enligt riksdagens beslut talar för att våra gemensamma resurser bör användas till de svårast sjuka, de resurssvaga och för en jämlik, behovsstyrd vård.

I vår tid ser vi det som en medborgerlig plikt att möta nyheter med sund skepsis och att eftersöka fakta. Om något verkar för bra för att vara sant, så är det troligen det. Det är dags att kritiskt börja granska e-hälsans möjligheter och begränsningar. Det är dags för vårdens beslutsfattare att efterfråga vetenskaplig evidens.

DN Debatt

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.