Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-20 05:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-ar-benharda-i-att-varna-eus-oppenhet-mot-omvarlden/

DN Debatt

DN Debatt. ”Vi är benhårda i att värna EU:s öppenhet mot omvärlden”

Coronapandemin har tydligt visat hur beroende vi är av våra europeiska grannar. Och den har illustrerat vilken kraft som finns i det europeiska samarbetet, skriver Hans Dahlgren (S).
Coronapandemin har tydligt visat hur beroende vi är av våra europeiska grannar. Och den har illustrerat vilken kraft som finns i det europeiska samarbetet, skriver Hans Dahlgren (S). Foto: Roger Turesson

DN DEBATT 29/3.

EU-minister Hans Dahlgren (S): Diskussionen i EU om strategisk autonomi kan i förlängningen ge stor påverkan på många människors vardag.

Regeringen kommer att arbeta aktivt för att EU-samarbetet stärks, utan att den inre marknadens grundläggande principer om öppenhet, innovation och frihandel äventyras.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

När EU:s ledare möttes i torsdags i det Europeiska rådet diskuterades flera initiativ för att utöka unionens oberoende gentemot omvärlden. Regeringens hållning i frågan är tydlig – EU-samarbetet kan och bör stärkas på ett antal områden för att möta framtidens uppgifter. Men politiska initiativ i denna riktning ska bara tas efter noggrant övervägande och bör prövas från fall till fall.

Det senaste i raden av modebegrepp i EU-kretsar går under namnet strategisk autonomi. Termen som sådan har funnits med under en längre tid, men nu – i pandemins kölvatten – har den diskuterats alltmer intensivt. Den återkom i flera diskussioner i mötet mellan EU:s ledare i Europeiska rådet i torsdags, och kommer också att bli ett centralt ämne vid kommande förhandlingar mellan EU:s medlemsstater framöver.

Vi ser nu ett behov av att återigen påminna om dessa grundpelare i vår union, särskilt när det börjar talas om stora statsstöd och nya handelshinder.

Enkelt uttryckt handlar det om att genom olika politiska initiativ försöka minska Europas beroende av omvärlden, på ett antal områden. Vissa länder, med Frankrike i spetsen, driver frågan på bred front. Det talas om att skapa ett EU som kan vara en egen betydande maktfaktor på den globala arenan, i paritet med USA och Kina. Idéerna har bäring på de flesta politikområden, men kanske främst vad gäller industri och digitalisering, handel och säkerhet.

När nu de här diskussionerna blir mer konkreta ser man tydligare en del risker med initiativ som blir för långtgående, även om de bottnar i en i grunden positiv målsättning om att stärka den Europeiska unionen. Sverige har i EU-sammanhang alltid betonat grundläggande värden som innovation, konkurrens och öppenhet mot omvärlden. Vi ser nu ett behov av att återigen påminna om dessa grundpelare i vår union, särskilt när det börjar talas om stora statsstöd och nya handelshinder.

Men vi ska samtidigt inte blunda för det mervärde som skapas av ett starkt och livskraftigt europeiskt samarbete. Turerna kring Storbritanniens utträde har visat hur tätt sammanlänkade de europeiska länderna är. Även om det var de drivande brexitanhängarnas argument för att lämna EU, så tror vi inte att britterna kommer att lyckas ”ta tillbaka kontrollen” när de nu lämnat unionen. De kommer fortsatt att upp­leva inskränkningar i sin handlings­frihet, helt enkelt för att handel och samarbete förutsätter överenskommelser.

Bara formuleringen strategisk autonomi leder nog till flera frågor än svar kring vad som är det sakpolitiska innehållet. Men det här är en viktig fråga, som kan få stor påverkan på många människors vardag.

Coronapandemin har tydligt visat hur beroende vi är av våra europeiska grannar. Och den har illustrerat vilken kraft som finns i det europeiska samarbetet. Den har visat de möjligheter vi har att gemensamt tackla de allra största problemen. Här kan många lärdomar dras inför framtiden. Vetskapen om vad vi kan åstadkomma tillsammans – men också behovet av öppenhet gentemot varandra och vår omvärld.

Politiska initiativ av den typ som nu är uppe för diskussion kan tyckas rätt abstrakta. Bara formuleringen strategisk autonomi leder nog till flera frågor än svar kring vad som är det sakpolitiska innehållet. Men det här är en viktig fråga, som kan få stor påverkan på många människors vardag.

Från regeringens sida ser vi framför allt fem områden där politiska initiativ kan tas för att bygga ett starkare EU som fortsätter att vara öppet mot omvärlden:

1 Grön omställning. Här i Sverige kan vi inte stoppa den pågående klimatkrisen på egen hand. Bara tillsammans, genom EU, kan vi driva på för att få till en global omställning av våra samhällen till klimatneutralitet. Genom goda ramvillkor och selektiva stöd till sektorer där marknaden inte kan göra nödvändiga investeringar på egen hand, kan vi skapa förutsättningar för nästa steg i den gröna teknikutvecklingen.

Batteritillverkaren Northvolts etablering i Skellefteå och Västerås är goda exempel på detta. Detsamma gäller även Hybrit, det Luleåbaserade projektet för koldioxidfri stålproduktion. Både Northvolt och Hybrit är utmärkta exempel på hur statligt stöd kan användas på ett smart och effektivt sätt för att förverkliga den gröna omställningen.

2 Digital utveckling. Sverige och EU har länge legat i den absoluta framkanten vad gäller utveckling på det digitala området. Vi riskerar nu att halka efter. För att det också ska kunna komma nya Spotify, Klarna eller Minecraft måste rätt förutsättningar finnas på plats. Det här ska vi göra i Sverige, men också på bred front i EU.

Därför görs satsningar på utbyggnad av bredband och uppkopplade system, och även forskning och utveckling inom artificiell intelligens. Inte heller på det digitala området kan vi sluta oss och stänga omvärlden ute. Data ska kunna flöda över nationsgränserna, både inom EU och med partner runt om i världen. Men vi behöver också stärka vår förmåga inom EU, genom att skapa en verkligt digital inre marknad som främjar innovation och nya framsteg.

3 Stärkt krisberedskap. Vi kommer säkert att möta flera kriser i framtiden, och då måste vi stå pall. Många minns nog den närmast panikartade stämning som rådde förra våren, när rykten spreds om att vissa varor var på väg att ta slut i butikerna. Pandemin har visat hur sårbara vissa av våra försörjningskedjor är. Produktionen av många samhällsviktiga varor sker ju långt utanför Sveriges och EU:s gränser – och når oss enligt principen ”just in time”.

Pandemin har visat hur sårbara vissa av våra försörjningskedjor är. Produktionen av många samhällsviktiga varor sker ju långt utanför Sveriges och EU:s gränser – och når oss enligt principen ”just in time”.

Därför bygger vi nu ut vår EU-gemensamma lagerhållning av viktiga resurser, som skyddsutrustning och mediciner. Men vi kan omöjligt veta vilken nästa kris kommer att bli, och vilka resurser som då behövs. Därför måste våra försörjningskedjor breddas, både innanför och utanför EU:s gränser.

4 Rättvis konkurrens. För att den inre marknaden ska fungera på ett bra sätt för alla EU:s medborgare måste företag konkurrera på samma villkor. Vi kan inte tillåta att företag från länder som exempelvis Kina konkurrerar ut jobben för svenska och europeiska arbetare, genom farliga arbetsvillkor och lönedumpning.

Det effektivaste sättet att motverka detta är gemensamma initiativ på EU-nivå som bidrar till kunskap, omställning och ökad konkurrenskraft.

5 En starkare europeisk röst. Möjligheten att påverka vår omvärld är störst när vi agerar tillsammans. Därför behöver EU:s röst i utrikes- och säkerhetspolitiken stärkas. När stater begår övergrepp mot sina egna befolkningar, eller hotar grannländer med vapen och ekonomiska påtryckningar, då ska EU kunna agera.

Genom att slopa kravet på enhällighet inom vissa områden av utrikes­politiken skulle EU kunna agera snabbare och tydligare.

Genom att slopa kravet på enhällighet inom vissa områden av utrikes­politiken skulle EU kunna agera snabbare och tydligare. Vi behöver också stärka vår förmåga att klara vår egen säkerhet. Men vi får inte glömma att säkerhet inte kan byggas ensidigt. Fördjupade relationer med andra, också utanför EU, är en förutsättning för att vi ska kunna skapa en säker värld – en gemensam säkerhet.

Genom att pressa på för reformer på dessa fem områden tror jag att vi i Sverige kan bidra till ett starkare EU, samtidigt som vi värnar unionens grundläggande principer om öppenhet, innovation och frihandel. I de diskussioner om strategisk autonomi som nu väntar kommer regeringen att vara proaktiv och konstruktiv. Det är så som vi bäst kan bidra till att EU utvecklas i en riktning som möter framtidens utmaningar.

Men vi kommer också att vara benhårda med att unionens öppenhet mot omvärlden värnas. Detta ger Europeiska unionen alla förutsättningar att vara en stark och positiv kraft för hela världen, även i framtiden.

Ämnen i artikeln

Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt