Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vi är ense om förbättringar av läsa-skriva-räkna-garantin”

Förslaget om en åtgärdsgaranti syftar till att alla elever som behöver stödinsatser ska få det tidigt och att stödinsatserna ska vara utformade utifrån elevens behov, skriver artikelförfattarna.
Förslaget om en åtgärdsgaranti syftar till att alla elever som behöver stödinsatser ska få det tidigt och att stödinsatserna ska vara utformade utifrån elevens behov, skriver artikelförfattarna. Other: Henrik Montgomery/TT

En majoritet i utbildningsutskottet vill avslå propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti. Regeringen och Lärarförbundet har haft olika syn på den, men har nu kommit överens om justeringar som bör kunna lägga grund för en konstruktiv diskussion mellan partierna, skriver Gustav Fridolin (MP) och Johanna Jaara Åstrand.

I morgon delas Nobelpriset ut. Kunskapen firas. Pristagare kommer beskriva hur lärare inspirerade dem och hjälpte dem över hinder som först framstod som ­oöverstigliga. Tilliten till den egna förmågan driver människor till stordåd.

Men även det omvända gäller. När vi tappar tilliten till vår förmåga förlorar vi makten över vårt liv och riskerar att agera destruktivt mot oss själva eller andra. Varje lärare kan beskriva hur svår undervisningssituationen kan vara när läraren ser vilket stöd en elev behöver men det saknas resurser att sätta in rätt åtgärder.

Därför är veckans resultat i PIRLS om svenska fjärdeklassares läsförståelse viktigt och glädjande. Att Sverige igen är ett land med starka resultat i tioåringarnas läsning följer på hårt arbete och är ett styrkebesked av Sveriges lärare. Samtidigt visar PIRLS på fortsatt stora skillnader mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund. Ska Sverige ha fortsatt stigande kunskaper måste ojämlikheten brytas.

En viktig del i detta är att elever som behöver extra stöd ska få det i tid. Det är en förutsättning för att alla elever ska nå sin fulla potential, för höjda kunskapsresultat och för studiero i klassrummet.

Regeringen och Lärarförbundet har haft olika syn på de förändringar som föreslås i propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti. Men det vi har varit överens om från början är att något behöver göras. Dagens situation är inte acceptabel.

Ofta har lärare under lång tid sett eleven som behöver extra stöd, men saknat mandat att få stödet på plats. Skolinspektionens granskningar tyder på att skolans stödinsatser ofta sätts in för sent och inte alltid är anpassade efter elevens individuella behov. Det kan aldrig accepteras att rätten till stöd ska vara villkorat av vilken skola du går i. Förslaget om en åtgärdsgaranti syftar till att alla elever som behöver stödinsatser ska få det tidigt och att stödinsatserna ska vara utformade utifrån elevens behov. Forskning och internationell erfarenhet visar att det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna har en avgörande betydelse för en framgångsrik skolgång.

Propositionen ska nu behandlas i utbildningsutskottet där en utskottsmajoritet har motionerat om att avslå förslaget om en åtgärdsgaranti. En del av partierna har haft samma farhågor som Lärarförbundet om att åtgärder riskerar att inte sättas in trots garantin samt att förslaget innehåller en detaljstyrning av lärarnas arbete.

Vi vill nu träffa de borgerliga partierna för att diskutera hur de här förslagen kan komplettera det lagförslag regeringen lämnat till riksdagen.

Det är av stor betydelse att reformen har stöd hos lärarna och vi har därför tillsammans diskuterat dess konsekvenser. 

Vi föreslår nu ett antal justeringar och tillägg som borde kunna lägga grund för en konstruktiv diskussion mellan partierna. Det vore olyckligt om den möjlighet vi nu har att stärka arbetet med skolornas stödinsatser går förlorad.

1

Huvudmännen har det yttersta ansvaret – inte lärarna eller rektorerna. För att ansvarsutkrävande ska göras på rätt ställe i skolsystemet behöver skollagen förtydligas avseende huvudmannens ansvar att förvissa sig om att skolorna har de resurser som krävs för att åtgärdsgarantin ska kunna uppfyllas. Det är huvudmännens ansvar att skolledare, lärare och övrig personal ges förutsättningar att utföra sitt arbete. Rektorn ansvarar för att fördela resurser med utgångspunkt i elevernas olika förutsättningar och behov. Huvudmannen kan behöva skjuta till resurser för att skolorna ska kunna leva upp till förslaget om en åtgärdsgaranti och skollagens bestämmelser om stödinsatser i övrigt. Det är också huvudmannen som är ansvarig inför Skolinspektionen om de åtgärder som följer av garantin inte vidtas.

Det är i sammanhanget värt att nämna att regeringen har tagit initiativ till omfattande resurstillskott i skolan. Regeringen föreslår i budgetpropositionen en unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan. Fullt utbyggt föreslås staten, med en infasning på tre år, avsätta sex miljarder kronor i ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, i enlighet med Skolkommissionens förslag. Regeringen har därutöver investerat flera miljarder för personalförstärkningar i lågstadiet samt inom elevhälsa och specialpedagogik.

2

Åtgärdsgarantin ska vara stödjande. Läsa-skriva-räkna-garantin ska vara stödjande i lärarnas ordinarie arbete. Med skärpta krav på huvudmannen och med specialpedagogisk uppbackning ökar chanserna för lärarna att få gehör för sina bedömningar om stödbehov. Med en uppstyrd överlämning mellan årskurser ges den mottagande läraren ett värdefullt stödmaterial i mötet med den nya eleven.

3

Administrationen ska hållas nere. I dag används olika stödmaterial i undervisningen. Det är positivt men bidrar också till den administrativa bördan. Om Läsa-skriva-räkna-garantin blir verklighet ska Skolverket få i uppdrag att tydliggöra för huvudmännen att det enbart är befintliga bedömningsstöd och nationella prov på lågstadiet som är obligatoriska att använda. Skolverket tar också fram ett nytt kartläggningsmaterial för förskoleklassen som stöd för lärare att använda i kartläggningen av eleverna i förskoleklassen.

Vid utformningen av kartläggningsmaterialet är det viktigt att ta hänsyn till förskoleklassens särskilda karaktär. Materialet ska därför utformas så att det fungerar som ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen. Det betyder att materialet behöver utformas så att förskolläraren eller läraren kan observera elevernas kunskapsutveckling under olika moment i undervisningen, till exempel då de samtalar om en text eller arbetar med problemlösning i grupp. Kartläggningsmaterialet kan därvidlag fungera som ett metodstöd.

Det finns anledning att tydliggöra att huvudfokus ska vara på just undervisningsbaserad kartläggning. Skolverket bör alltså eftersträva ett kartläggningsmaterial som möjliggör att eleverna kartläggs individuellt när de arbetar i grupp, snarare än ett kartläggningsmaterial som baseras på individuell kartläggning där läraren sitter enskilt med eleverna. Läraren kan på så sätt påverka och avgöra hur kartläggningen av eleverna ska genomföras utifrån vilken kontext som skolan och eleverna befinner sig i. Det ska också tydliggöras att kartläggning endast behöver genomföras vid ett tillfälle under förskoleklassen och att valet av detta tillfälle ska vara flexibelt.

För att varje elev ska få det stöd som den behöver måste huvudmännens ansvar vara tydligt och lärarnas arbete får inte detaljstyras. Vi vill nu träffa de borgerliga partierna för att diskutera hur de här förslagen kan komplettera det lagförslag regeringen lämnat till riksdagen. Vi hoppas att det öppnar en väg framåt för en bred politisk uppslutning för såväl lagskärpning som andra insatser att stärka skolornas arbete med tidigt stöd.

DN Debatt.9 december 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.