Isabella Lövin, Gustav Fridolin, Une Bastholm, Touko Aalto, Miljöpartiet, MP: ”Vi behöver en gemensam nordisk krisberedskap” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vi behöver en gemensam nordisk krisberedskap”

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin vill tillsammans med sina kolleger Une Bastholm, Miljøpartiet De Grønne i Norge och Touko Aalto, Vihreät de Gröna i Finland, vill se en nordisk civil säkerhetsstrategi utöver de strategier som i dag finns.
Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin vill tillsammans med sina kolleger Une Bastholm, Miljøpartiet De Grønne i Norge och Touko Aalto, Vihreät de Gröna i Finland, vill se en nordisk civil säkerhetsstrategi utöver de strategier som i dag finns. Foto: TT

DN DEBATT 31/7. De omfattande skogsbränderna som i sommar härjat i Sverige, men även i Norge och Finland, visar att behovet av att gemensamt utveckla den nordiska samhällssäkerheten är stort, speciellt i ett läge då klimatförändringar förväntas ge våra länder ett betydligt varmare klimat, skriver Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin tillsammans med företrädare för de gröna partierna i Norge och Finland.

Extremvärme har just nu sitt grepp om stora delar av det norra halvklotet. Hela Skandinavien och Finland upplever en rekordvarm sommar. I Sverige är det den varmaste julimånaden på minst 260 år, och den starka värmen i maj inträffar bara tre gånger på en miljon år, enligt SMHI.

Bönderna sliter hårt när skördar torkar bort och matsäkerheten hotas. Det råder bevattningsförbud, och torkan i markerna gör att det råder extrem brandrisk i flera av de nordiska länderna. Internationell media rapporterar om att det brinner i Arktis och kopplar självklart den extrema värmen till klimatförändringarna. Amerikansk media konstaterar att bränder i södra USA blivit allt vanligare och vanan att hantera bränder utvecklats, men en sommar då det brinner kraftigt norr om polcirkeln är något exceptionellt.

Värmen påverkar just nu hela norra Europa och med sorg konstaterar vi att skogarna brinner i såväl Norge, Finland som Sverige. Absolut värst drabbat är Sverige, med de mest omfattande skogsbränderna i modern historia. Bränderna är så många och omfattande att de har blivit en världsnyhet. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har meddelat att man inte kommer att kunna släcka vissa av bränderna, utan bara begränsa dem, och väntar nu på att de ska brinna ut av sig själva om inte långvariga regn hjälper till. Annars kommer bränderna att släckas först fram emot vintern när snön kommer. Det tog nio månader att helt släcka branden som härjade i Västmanland i Sverige 2014.

Släckningsarbetet av skogsbränderna i Norden sommaren 2018 har visat att de nordiska länderna gemensamt behöver säkra att det finns släckningsförmåga i hela Norden.

Södra Norge har de senaste veckorna plågats av 350 skogsbränder, flera av dem allvarliga. I Finland har bränder härjat både i de sydvästra och de sydöstra delarna av landet. Ett 20-tal byggnader har evakuerats.

Vi, ledare för tre nordiska gröna partier, anser att i ett läge då klimatförändringar förväntas ge våra länder ett betydligt varmare klimat som gör våra omfattande barrskogar mer sårbara för bränder av det slag som nu rasar, behöver de nordiska länderna utveckla sin gemensamma förmåga att skapa och bibehålla ett robust och hållbart samhälle, även under extrema väderförhållanden.

Vi vill utveckla den nordiska samhällssäkerheten genom att ur ett samnordiskt perspektiv ta fram riskanalyser och förmågebedömningar som komplement till de nationella inventeringarna. Vi vill utveckla gränsöverskridande samverkan som också omfattar såväl civilsamhället som näringslivet. Det finns många gränshinder som försvårar samverkan. Nordisk forskning om samhällsskydd och beredskap bör stärkas och ges direkt stöd av nordiska ministerrådet.

Vi gröna partier i Norden har i våra länder länge drivit frågan om en modern politik för att skapa ett robust och hållbart samhälle, för en beredskap att möta klimatförändringen. Länderna står inför stora säkerhetsutmaningar i det arktiska området och i Östersjön. Samverkan kring sårbarhet och bristande förmåga att rädda liv och miljö behöver ägnas särskild uppmärksamhet i Norden.

Från allra första början har klimat­anpassning och beredskap varit en grundbult för våra gröna partier. I Norge, i Finland och i Sverige har förslagen om insatser för liv, hälsa och miljö funnits lika länge som partierna funnits. Nu ljuder larmen från världens klimatforskare allt högre. Den globala uppvärmningen gör att extremväder blir vanligare, även om varje enskild väderhändelse inte kan förklaras helt och hållet med klimat­förändringarna. Vi har inget annat val än att minska världens koldioxidutsläpp. Nu när vi så tydligt får leva med klimatförändringarnas effekter så behöver vi också stärka vårt gemensamma stöd.

Det pågår nu en politisk debatt om hur våra länder i framtiden ska säkra tillgången till släckningsförmåga vid större bränder. Klimatförändringarna leder till mer extremväder, fler torra somrar och risken att vi oftare drabbas av stora bränder är stor. Släckningsarbetet av skogsbränderna i Norden sommaren 2018 har visat att de nordiska länderna gemensamt behöver säkra att det finns släckningsförmåga i hela Norden av antingen EU eller av de nordiska länderna. Släckningsförmåga är samhällets totala förmåga att släcka bränder. Det omfattar också civilsamhället som ställer upp med föreningar, företag och enskilda. Det handlar till exempel om att lantbrukare gör om sina gödselsprutor till brandsläckningsfordon, och som i dag gör en stor insats genom att släcka i brandgatorna. Som en del av detta vill vi också säkerställa att brandflygplan ska finnas stationerade i Norden. Antingen genom att EU placerar brandflygplan här, eller genom gemensamt inköp i Norden.

Thorvald Stoltenberg, Norges före detta utrikesminister, föreslog redan 2009 att de nordiska regeringarna bör tillsätta en försvars- och säkerhets­kommission, för att genomlysa framtida utmaningar och lägga fram konkreta gränsöverskridande lösningar på försvarsområdet.

Vi gröna nordiska partier menar att det nu är hög tid att ta fram ett modernt och framtidsinriktat förslag till en nordisk civil säkerhetsstrategi som komplement till nationella och EU-strategier.

Vi gröna nordiska partier menar att det krävs riskanalyser och förmåge­bedömningar med ett samnordiskt perspektiv. Dessa behövs som komplement till de nationella inventeringarna av risk och förmåga som produceras av berörda nationella myndigheter.

En nordisk riskkarta för samhällssäkerhet med fokus på gränsöverskridande konsekvenser bör framställas. Detta behövs som en gemensam utgångspunkt för nordiska analyser kring resursbehov och prioriteringar. En gemensam och framåtsyftande lägesdiagnos är en förutsättning för analyser av förmågeglapp, och därefter kan vi ta ställning till vad som krävs i möjliga åtgärdspaket.

Med sorg i hjärtat konstaterar vi att den extrema sommaren 2018 knappast kommer att vara en engångshändelse. Mänskligheten behöver förbereda sig för konsekvenserna av ett varmare klimat, samtidigt som vi ökar ansträngningen att minska utsläppen. Det vi ser nu är en global temperaturökning på en grad. Arktis och Norden kommer att se en mycket högre ökning än så om inte utsläppen minskar kraftigt och snabbt. Med gröna partier som styr kommer vi att arbeta för fossilfrihet så snabbt som möjligt. Klimatet kan inte vänta.

DN Debatt.31 juli 2018

Debattartikel

Isabella Lövin och Gustav Fridolin, Miljöpartiet, med flera:

"Vi behöver en gemensam nordisk krisberedskap"

Repliker

Hans Wallmark (M) och Michael Tetzschner (Høyre) från Konservativa gruppen i Nordiska rådet:

"Vi behöver både civil och militär nordisk samverkan"

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.