Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Vi behöver konstarterna för att förstå vår omvärld”

Var är exempelvis danskonsten? Hur formulerar sig barn via lera? Keramik och dans är inga skolämnen men det är språk som precis som de verbala behöver tränas fram, skriver Ulf Dalnäs.
Var är exempelvis danskonsten? Hur formulerar sig barn via lera? Keramik och dans är inga skolämnen men det är språk som precis som de verbala behöver tränas fram, skriver Ulf Dalnäs. Foto: SANDRA QVIST

Pisa-framgång räcker inte. För att förstå och kritiskt granska vår komplexa omvärld krävs mer än kunskap via ord och texter. De konstnärliga förhållningssätten är också viktiga inom universitetens forskningsmiljöer. Men våra konstarter och kunskaperna om dem har nedmonterats från skolan och lärarutbildningarna, skriver Ulf Dalnäs.

De sägs att barn föds med 100 språk men berövas 99 av dem via skolgången. Så enkelt är det inte. Snarare så föds barn med en förmåga att kommunicera via de språk som är tillgängliga för dem vid födseln och framöver. Språken är inget de föds med utan något de måste erövra genom att härma, pröva på och delta i de samtal som pågår under hela deras livslånga utveckling. Dessa språk måste alltså barn – och andra – träna sig fram till att behärska och därmed kunna förstå och kommunicera via. Det finns inget språk som är givet på förhand.

Därmed måste vi se till att inget språk som betyder något för barns förmåga att förstå världen går förlorat. Inom varje språk finns inbyggda kunskaper och erfarenheter som inte existerar utanför dem. Om barn slutar att kommunicera via ett visst språk så upphör också de erfarenheter som kommunicerats genom detta språk.

Nu tror ni att jag syftar på alla utrotningshotade minoritetsspråk. Och det gör jag på sätt och vis. För jag talar om våra konstarter och kunskaperna om dem som systematiskt nedmonterats från både skolan och lärarutbildningarna under de senaste 15 åren.

En förskolelärares utbildning innehåller närapå ingenting av dessa språk. Teorier om barns lärande i estetiska uttrycksformer har delvis ersatt tidigare mer praktiskt genomförda studier. I storgrupp och seminarier får studenterna alltså prata om estetiska uttrycksformer men de lär sig inte att samtala genom andra formuleringskonster än text och ord.

 

Vi ser nu effekterna av detta genom att färre söker sig till de så kallade högskoleförberedande utbildningarna, det vill säga folkhögskolor, studieförbund och andra aktörer som förbereder elever för konstnärliga högskolor.

 

Var är exempelvis danskonsten? Hur formulerar sig barn via lera? Keramik och dans är inga skolämnen men det är språk som precis som de verbala behöver tränas fram. Här räcker det inte med några veckors kurser utan det behövs om genomgripande förändring. Genom lärarutbildningsreformer sedan nittiotalet har de estetiska språken systematiskt trängts undan. Tydligast blir det om vi utgår ifrån musiklärarna. De hade på 90-talet en fyraårig utbildning vid våra musikhögskolor. En utbildning som sträckte sig från musiken i förskolan till gymnasiet.

Lärarutbildningsreformen 2001 innebar att förskolelärarna fick egna ämnen och därmed infördes musik för tidigare åldrar och skapande verksamhet för tidigare åldrar. När nästa lärarutbildningsreform kom 2011 (Jan Björklunds) så upphörde dessa ämnen och förskolelärarna fick istället en generell utbildning utan ämnesstudier. Nu får blivande förskolelärarna ingen eller ytterst marginell musikundervisning.

Grundlärare läser enbart en termin musik om de ska undervisa och betygsätta inom ämnet musik. Som Mats Bergström, ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien, påpekade i UNT för en tid sedan har även lärarlegitimationsreformen fått stora konsekvenser då många specialistkompetenta pedagoger som verkat inom skolan musikämne i ett slag blivit obehöriga. Barns utveckling inom musikens språk är alltså inte bara hotat utan i princip nedmonterat. För att bara nämna en konstarts språkutveckling.

Vi står inför globala samhällsutmaningar som inte går att lösa hur mycket vi än kämpar i den internationella Pisa-tävlingen. Det finns två huvudsakliga skäl till varför de konstnärliga språkens bristande utveckling kommer få olyckliga konsekvenser.

Det första handlar om att barn måste förstå och tolka vår komplexa tillvaro. I vår tid är den i högsta grad medierad och texter och ord räcker inte för att förstå och kritiskt granska omvärlden.

Det andra handlar om våra konsthögskolor som i dag fokuserar lika mycket med samhällsutvecklingen som att utveckla olika konstnärliga uttrycksformer. Vi arbetar systematiskt med konstnärlig forskning och medverkar i tvärvetenskapliga projekt som exempelvis arbetar för globala samhällsutmaningar. De konstnärliga förhållningssätten är inte bara viktiga i de offentliga rummen utan också inom universitetens forskningsmiljöer.

Allt detta bygger på att studenterna som antas till våra utbildningar har en gedigen kunskap och redan kan formulera sig inom sina konstarter. Kan vi räkna med detta om 20 år? Redan nu ser vi en stadig minskning av antalet sökande till de estetiska programmen på Gymnasiet. Gymnasiets kärnämne Estetisk verksamhet togs bort för fem år sedan och därmed också underlaget för lärare med dessa kompetenser. Vi ser nu effekterna av detta genom att färre söker sig till de så kallade högskoleförberedande utbildningarna, det vill säga folkhögskolor, studieförbund och andra aktörer som förbereder elever för konstnärliga högskolor.

Signalerna skriker nu högt åt oss att agera. Därför föreslår jag ett fempunktsprogram för konstarternas överlevnad:

Foto: DN Säkerställ kopplingen mellan universitetsämnena design, arkitektur, fri konst, musik, konsthantverk, teater, film och dans med våra skolämnen. Det är en självklar koppling mellan statsvetenskap vid våra universitet och skolämnet samhällskunskap men samma koppling är inte självklar inom det estetiska området.

Foto:  Skolämnena slöjd, musik och bild kan dock inte självt bära en sådan utveckling. Därför bör ytterligare ett skolämne införas: Konstnärliga uttryck. Detta skolämne behöver skrivas in i samtliga nivåer och även ersätta det borttagna kärnämnet estetisk verksamhet på gymnasiet. Här kan danskonst och keramik ta plats på scenen.

Foto:  För att undervisa i skolämnet konstnärliga uttryck krävs en konstnärlig kandidatutbildning samt påbyggnadsår för att få lärarlegitimation. Därmed får vi ett hållbart kretslopp mellan våra konstnärliga högskolor och skolans ämnen.

Foto:  Inför en obligatorisk terminskurs i konstnärliga uttryck för blivande förskolelärare. En sådan terminskurs bör vara på konstnärlig grund och det måste tydligt framgå att det inte handlar om ett samtal om konstarter utan om ett samtal genom konstarter.

Foto:  Stärk lärarutbildningen för grundlärare och ämneslärare inom slöjd, bild och musik. Sedan 90-talet har det lappats och lagats men ingen lärarutbildningsreform har varit tillräcklig för att lärarna inom dessa ämnen ska få nödvändiga kunskaper som är uppdaterade mot exempelvis den snabba utvecklingen inom designområdet.

Ovanstående program kommer inte att åtgärda de skador som redan är skedda men det kommer att förhindra framtida men. Barn föds inte med 100 språk men de har rätt att yttra sig och att till fullo delta i konstnärlig verksamhet (Barnkonventionens artikel 13 och 31). Utan konstnärlig språkutveckling blir det inget av detta eller den nödvändiga samhällsutvecklingen.

DN Debatt. 30 oktober 2016

Debattartikel

Ulf Dalnäs, prefekt vid Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet:
”Vi behöver konstarterna för att förstå vår omvärld”

Repliker

Paul Moerman, adjunkt i estetiska lärprocesser, institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola:
”Här finns dans och konst i lärarutbildningen”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.