Christos Stylianides, EU-kommissionär: "Vi behöver stärka den europeiska solidariteten vid naturkatastrofer" - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vi behöver stärka den europeiska solidariteten vid naturkatastrofer”

Årets många skogsbränder i Sverige och i Europa visar på behovet av rescEU, ett nytt europeiskt system för att hjälpa EU:s medlemsländer vid kriser och katastrofer, skriver Christos Stylianides, EU-kommissionär med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering.
Årets många skogsbränder i Sverige och i Europa visar på behovet av rescEU, ett nytt europeiskt system för att hjälpa EU:s medlemsländer vid kriser och katastrofer, skriver Christos Stylianides, EU-kommissionär med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering. Foto: ERIK SIMANDER/EPA/TT

DN DEBATT 27/7. Sverige har drabbats hårt av skogsbränder i sommar, och många andra länder i Europa är i farozonen. Även i regioner som tidigare har varit förskonade bryter bränder ut. I en tid då naturkatastrofer blir alltmer oförutsägbara är behovet av rescEU, ett system för att hjälpa EU:s medlemsländer, stort, skriver Christos Stylianides, EU-kommissionär med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering.

Aldrig i mannaminne har Sverige varit så hårt drabbat av skogsbränder som denna sommar, som till och med är värre än 2014 när Västmanland stod i lågor. Tiotusentals hektar skog brinner eller har brunnit ner, samhällen har evakuerats och egendom förstörs runt om i Sverige. Modiga brandmän arbetar tillsammans med frivilliga i en kamp mot elden och mot klockan.

Förra veckan begärde de svenska myndigheterna hjälp från EU och vi har därefter mobiliserat stöd: plan, helikoptrar, brandmän och fordon kommer till Ljusdal, Sveg och andra svenska orter för att arbeta tillsammans med svensk personal. Det är ett rekordstort antal länder som, koordinerade av EU, stöttar ett medlemsland i kampen mot skogsbränder.

I år startade säsongen för skogsbränder i Europas nordligaste hörn, i Sverige. Samtidigt som det brinner i Norden är länder som Tyskland, Österrike, Belgien och Tjeckien i farozonen för skogsbränder, tillsammans med Frankrike, Italien och Spanien där eldar flammat upp men nu är under kontroll.

Skogsbränder är bland de mest vanligt förekommande svåra olyckorna i Europa. De har ökat i antal och intensitet under senare år.

Detta bekräftar att klimatförändringar är en verklighet och innebär en ny realitet. Det är inte bara så att klimatförändringar intensifierar effekter av skogsbränder i de regioner där skogarna ”traditionellt” är benägna att brinna, men vi ser också att stora skogsbränder bryter ut i regioner där detta inte skett tidigare. Inget land är immunt mot detta. Inget land klarar sådana utmaningar på egen hand.

Vi i Europa måste vara redo att agera och att hjälpas åt.

Tack vare EU:s civilskyddsmekanism fick Sverige, efter att begäran kom den 16 juli, snabbt hjälp delfinansierad av EU. Italien, Frankrike, Tyskland, Litauen, Danmark, Polen, Österrike och Portugal har alla erbjudit hjälp med brandbekämpning från luften och på marken. Konvojer av brandbilar har kört in i landet i riktning mot brandhärdarna samtidigt som specialiserade brandflyg, helikoptrar och spaningsplan gör en stor insats. Sedan 17 juli har ungefär tusen laster vatten släppts över brandområdena. Dessutom hjälper EU:s satellitsystem Copernicus till genom att kontinuerligt leverera satellit­bilder över de drabbade områdena till svenska myndigheter.

Den existerande europeiska mekanismen för civilskydd har varit framgångsrik. Sedan 2014 har mekanismen aktiverats mer än 100 gånger. Men en pool av frivilliga bidrag har sina begränsningar.

Av förra årets 32 aktiveringar var mer än hälften begäran om hjälp vid skogsbränder. Skogsbränder är bland de mest vanligt förekommande svåra olyckorna i Europa. De har ökat i antal och intensitet under senare år. 2017 var ett smärtsamt år för Portugal, Frankrike, Italien, Spanien, Kroatien, Grekland, Albanien, Montenegro och Cypern. Skogsbränder rasade samtidigt på flera platser i Europa och det visade sig att de frivilliga bidragen inte räckte till. EU saknade egen kapacitet för att bistå överbelastade medlemsländer.

Men vi måste se till att vi kan lita på ett solidariskt Europa när katastrofer drabbar oss, ett Europa som skyddar. Det var så jag tänkte på Europa när jag föreslog rescEU, ett nytt europeiskt system för att hjälpa EU:s medlemsländer när kriser och katastrofer slår till.

När kommissionen presenterade förslaget sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker: ”När en katastrof inträffar vill jag att EU ska erbjuda mer än kondoleanser. Europa är en kontinent av solidaritet och vi måste ha bättre beredskap än tidigare och snabbare hjälpa de EU-länder som behöver det.”

Utöver skogsbränder drabbas våra medlemsländer av andra katastrofer som översvämningar, jordbävningar och epidemier. Bara under 2017 dödades fler än 200 personer av natur­katastrofer i Europa och över en miljon hektar skog förstördes. När antalet natur­katastrofer ökar är rescEU vårt svar. Det innebär operationell kapacitet på EU-nivå som bland annat inkluderar brandflyg, särskilda vattenpumpar, sök- och räddningsinsatser samt fältsjukhus och grupper för akutsjukvård. När jag säger ”på EU-nivå” menar jag inte att detta ska finnas i Bryssel. Jag menar att resurserna ska finnas decent­raliserade, i högriskområden där de snabbt kan tas i bruk. Genom att föra samman resurser och dela på kostnader kan vi förvissa oss om att vi har mer kraftfull utrustning i beredskap än vad enskilda medlemsländer skulle kunna rättfärdiga och bekosta på egen hand.

Resurserna i rescEU kommer att sättas in efter begäran av ett medlemsland som drabbats av en svår olycka eller naturkatastrof. Den gemensamma kapaciteten ska bara utnyttjas om den nationella kapaciteten inte räcker till och om frivilliga insatser genom civilskyddsmekanismen inte täcker behoven. Det föreslagna rescEU ska vara ett skyddsnät som ska se till att inget medlemsland ska stå ensamt i en krissituation.

Vi har tidigare under veckan fått förfärliga nyheter om många dödsfall i Grekland, orsakade av skogsbränder. Förutom från Sverige har vi under de senaste dygnen tagit emot önskemål om hjälp via EU:s civilskyddsmekanism från både Grekland och Lettland. När samma typ av katastrof drabbar flera länder samtidigt blir det svårare för medlemsländerna att hjälpa varandra. Det var så det var i Portugal i fjol. Jag kan bara hoppas att det inte blir så i år. Det är just i de här situationerna rescEU skulle komma in, för att se till att nödvändiga resurser kan tas i bruk när de behövs. I nord och i syd, där det behövs.

Solidaritet går hand i hand med eget ansvar. Parallellt med välbehövliga ökade resurser för snabba insatser kommer rescEU också att stärka det minst lika nödvändiga arbetet med förebyggande åtgärder som stärker en europeisk kultur av beredskap och prevention. Detta kan hjälpa Sverige och det kan hjälpa alla andra europeiska länder.

Sverige står inte ensamt. EU kommer att fortsätta stå vid Sveriges sida så länge det är nödvändigt. Medlems­ländernas svar på skogsbränderna i Sverige visar än en gång att andan som bär vår Europeiska union är stark: Europeisk solidaritet är vägen framåt. I en tid då naturkatastrofer blir allt mer oförutsägbara och komplexa inser vi att vi behöver mer av denna europeiska solidaritet.

rescEU

Än så länge är rescEU ett förslag. Om det antas skulle det innebära att EU äger, hyr eller leasar viss utrustning för civilskydd, så att sådan utrustning inte skulle lånas ut av olika medlemsländer.

Europaparlamentet och Ministerrådet (medlemsländernas regeringar) har var för sig tagit ställning till förslaget. Förhandlingar mellan dessa två institutioner kommer snart att inledas så att förslaget kan antas så snart som möjligt.

DN Debatt.27 juli 2018

Debattartikel

Christos Stylianides, EU-kommissionär:

”Vi behöver stärka den europeiska solidariteten vid naturkatastrofer”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.