Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-05 00:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-far-inte-ge-upp-kampen-mot-antibiotikaresistens/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Vi får inte ge upp kampen mot antibiotikaresistens”

REPLIK DN DEBATT 17/2.

Bengt Mattson, antibiotikaexpert: Budskapet från de 11 forskarna om att vi måste börja förbereda samhället för en framtid utan antibiotika är ett uppgivet förhållningssätt till utveckling och medicinsk forskning.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det är lätt att hålla med forskarna i deras beskrivning av det hot mot hela vårt samhälle som antibiotikaresistens utgör och i de förslag som de lägger fram. På samma sätt som med klimathotet har utvecklingen och det hotfulla framtidsscenariet varit känt länge, men motåtgärderna har än så länge varit för klena och inte förmått vända trenden. Det som är tråkigt är däremot det uppgivna förhållningssätt som forskarna ger uttryck för.

Sverige har länge varit ett föredöme kring mer ansvarsfull användning av antibiotika, bland annat via Strama-arbetet där världsledande forskare som Otto Cars varit pådrivande. Vi kan göra betydligt mer inom preventiva åtgärder, och vissa åtgärder kräver mycket lite ansträngning.

Det är exempelvis viktigt att regeringen beslutar införa särskilda nationella vaccinationsprogram främst mot pneumokocker, vilket Folkhälsomyndigheten föreslog redan 2016. Vaccinationer minskar infektionssjukdomar och därmed antibiotikaanvändningen. Bättre hygien och sanitet är en annan lågt hängande preventiv frukt. Pandemin har tydligt visat på de positiva effekterna av att tvätta händerna ofta och att hålla sig hemma vid sjukdom. Årets säsong av influensa och vinterkräksjuka som vanligen tynger såväl sjukvården som samhällsekonomin har nästan helt uteblivit. I bästa fall har vi skapat nya sociala regler och rutiner som blir bestående.

Det är lätt att hålla med forskarna i deras beskrivning av det hot mot hela vårt samhälle som antibiotikaresistens utgör och i de förslag som de lägger fram. Det som är tråkigt är däremot det uppgivna förhållningssätt som forskarna ger uttryck för.

Läkemedelsföretagen fortsätter att forska kring nya antibiotika och andra sätt att minska resistensutvecklingen, exempelvis via antikroppar. Detta är helt nödvändigt då annan viktig sjukvård som cancerbehandling står och faller med tillgång till fungerande antibiotika. Det som ännu återstår att lösa är frågan om hur vi kan skapa de ekonomiska incitament som måste finnas för att företagen ska kunna lägga mycket stora forskningsresurser på utveckling av nya antibiotika, när dessa helst ska användas så sparsamt som möjligt. Här måste vi snabbt få fram ersättningssystem som frikopplar försäljningen av antibiotika från samhällets ekonomiska ersättning till företaget.

Vi inom den forskande läkemedelsbranschen har länge drivit på för ett system där läkemedelsföretaget får en garanterad ersättning per år för att hålla ett antibiotikum tillgängligt för vården. Nu ska detta prövas i ett pilotprojekt med några företag. Ett annat sätt är att premiera tillverkning av antibiotika som sker på ett ansvarsfullt sätt. Efter initiativ från bland andra Lif har regeringen beslutat att genomföra en försöksverksamhet med en miljöpremie inom det starkt konkurrensutsatta generikasystemet. Detta innebär att läkemedel som är tillverkade med mindre påverkan på omgivande miljö ska kunna premieras. I dag får prismyndigheten TLV endast fatta beslut utifrån lägsta pris. Det faller sig naturligt för oss att denna försöksverksamhet inleds inom antibiotikaområdet.

Sverige har förtjänstfullt profilerat sig internationellt och drivit på för större global uppmärksamhet kring antibiotikaresistens och gemensamma åtgärder. Den förre socialministern Gabriel Wikström gav frågan hög prioritet, och det arbetet tas nu vidare av Lena Hallengren. Det finns ingen anledning till uppgivenhet inför ökande antibiotikaresistens. Det pågår massor av initiativ för att vända trenden, och vi inom läkemedelsbranschen har fullt fokus på att bidra till detta med forskning, utveckling och kunskap.

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Antibiotika

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt