DN Debatt Repliker. ”Vi får inte vara naiva inför ministrars bortförklaringar”

Bo Rothstein skriver på DN Debatt vad många säkert tänkt om regeringens anmärkningsvärda agerande i frågan om utnämningen av universitetsstyrelsernas ledamöter. Vad vi ser kan verkligen vara ett första steg i riktning mot en direkt politisk styrning av universitetens styrelser, efterhand med sikte på att förändra högskolans inriktning och innehåll och minska dess frihet och självständighet.

Jag är själv en av de 238 utnämnda och kommer förstås inte att stå till tjänst i undergrävandet av en av landets viktigaste institutioner, också för demokratin och det öppna samhället.

Men jag tror att det är bättre att avvakta med att avgå. Den här frågan är så stor och viktig att den kommer att få politiska följdverkningar. Partier och andra samhällsaktörer kommer att behöva artikulera sin ståndpunkt. Hårt tryck kommer sannolikt att riktas inte bara mot regeringen utan också mot Sverigedemokraterna. En sådan process är inte förutsägbar och kan skapa lägen som gör det nödvändigt för lärosätena att agera, som rektorerna redan gjort genom sin kritiska skrivelse till regeringen.

Det är helt i linje med avdemokratiseringens regelbok som redan tillämpats på bred front i länder som Polen och Ungern.

Vi står inför ett formativt moment i den högskolepolitiska debatten i vårt land. Att i det läget göra det möjligt för regeringen och dess stödparti att redan nu byta ut 238 med omsorg föreslagna ledamöter mot nya, skulle kunna påskynda det vi vill förhindra.

Riskerna med regeringsutnämnda styrelseledamöter är en gammal stridsfråga. En bred samhällsrepresentation är önskvärd, men hur ska den åstadkommas? Den nuvarande ordningen infördes efter förslag av Ledningsutredningen (2015) just för att minska risken att utnämningsmakten missbrukas. Sedan dess utser regeringen två nomineringspersoner per lärosäte (varav en på förslag från lärosätet) som efter noggrann utredning föreslår ordförande och externa ledamöter.

Genom att korta mandatperioden och säga att man tänker bryta mot den rådande ordningen genom specifika kompetenskrav (”säkerhetspolitisk kompetens”) har regeringen tagit bort legitimiteten för den ordning som riksdagen beslutat. Det är helt i linje med avdemokratiseringens regelbok som redan tillämpats på bred front i länder som Polen och Ungern.

Först vanhedrar regeringen demokratiska beslut och fria institutioner. Sedan, efter en tids vanebildning vid det nya tillståndet, fastställer man det som nödvändigt och självklart med hänvisning till att man är konsekvent och handlingskraftig och bara förverkligar vad som redan är påbörjat, alltid i ”folkets” och ”säkerhetens” intresse.

”Vi får inte vara naiva”, var statsrådet Mats Perssons (L) försvar för sitt antikonstitutionella agerande. Hans ord är mer giltiga för vad han själv håller på med. Vi får inte vara naiva inför ministrars bortförklaringar.

Landets lärosäten måste göra sin egen frihet och samhällsroll till en helt övergripande fråga. Jag ser fram emot att under de månader jag har detta ansvar just som styrelseledamot kunna medverka till att försvåra för regeringen att fortsätta längs den farliga väg man slagit in på. Det är den politiska utvecklingen i denna fråga som avgör om det är effektivast att använda de mandat vi fått – eller om vi gör det bäst genom att avgå.