DN Debatt. ”Vi föreslår att organiserande av tiggeri ska kriminaliseras”

De senaste åren har det blivit allt vanligare med människor från EU-länder, i synnerhet Rumänien och Bulgarien, som tigger runtom i Sverige. Det är en beklaglig och oroväckande utveckling som ofta innebär svåra förhållanden för de människor som det handlar om. Skälen till att många söker sig till Sverige varierar, men för de flesta handlar det om utsatthet och svår fattigdom. Grundproblemen finns i hemländerna där diskriminering är vanligt förekommande. Lösningen på problemen är dock inte att stå passiva inför ett ökat tiggeri på Sveriges gator. Tvärtom riskerar det att låsa fast människor i utanförskap.

Det finns inga bekräftade siffror på hur många människor från EU-området som kommer till Sverige i syfte att tigga, men uppskattningar säger att det kan handla om 4 000-6 000 personer. Antalet har ökat och förväntas öka än mer framöver.

Många av dessa EU-migranter bor under ovärdiga levnadsförhållanden på gatan, i läger eller i det som närmast kan beskrivas som kåkstäder. Bosättningarna, som ofta är olagliga, medför sanitära olägenheter och nedskräpning. Utvecklingen innebär många gånger oacceptabla boendemiljöer med risker för de enskilda i form av miljö- och hälsoproblem. Det är en ohållbar utveckling. Vår uppfattning är att något måste göras för att komma tillrätta med problemen.

Den fria rörligheten är en grundpelare inom EU-samarbetet och främjar både tillväxt och sysselsättning. De flesta som reser mellan EU-länder gör det för att semestra eller arbeta. Men den fria rörligheten är inte ovillkorlig och får redan i dag begränsas till exempel med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Alla måste dessutom följa den lagstiftning som finns i respektive medlemsland.

I maj 2014 presenterades en rapport från Länsstyrelsen i Stockholm som innehöll en nationell kartläggning där man inhämtat information från bland andra polismyndigheter, kommuner och frivilligorganisationer. I rapporten uppskattade man att 300–500 personer kan ha utnyttjats för tiggeri under 2013. Det är viktigt med fler och uppdaterade kartläggningar för att bättre i detalj klargöra hur situationen ser ut i dag, men antalet tiggare och den omfattande utbredningen i landet tyder på att det ofta bygger på en organiserad och strukturerad verksamhet. Moderaterna vill inte förbjuda enskilda människor att tigga, men vi kan heller inte acceptera ett omfattande och organiserat tiggeri i hela landet. Därför kommer vi inför Moderaternas partistämma i höst föreslå att organiserande av tiggeri ska kriminaliseras.

Artikelnförfattarna Beatrice Ask och Tomas Tobé. Foto: Paul Hansen/TT

Kommunerna ställs också inför en rad frågor mot bakgrund av utvecklingen. På lokal nivå har socialtjänsten ett ansvar för att avvärja de mest akuta behoven. Många kommuner erbjuder bland annat platser för nattvila, akut mat och logi efter nödprövning, akuta hemresor samt tillgång till öppna dagverksamheter.

Svenska kommuner måste ges verktyg att kunna möta utmaningarna på gator, torg och i parker. Det finns redan i dag regler för hur man får bo, både på kommunal och privat mark. Dessa lagar måste gälla för alla. Svårigheterna ligger i tolkningar av reglerna och brister när det gäller möjligheterna till avhysning av illegala bosättningar. Detta måste förtydligas. Dessutom vill vi att Ordningslagen ses över, bland annat vad gäller regler för penninginsamling och hur den ska tillämpas i landets kommuner för att man lokalt ska kunna agera enligt regelverket.

Landets kommuner måste få bättre möjligheter att kunna säkerställa att illegala boplatser inte uppkommer eller permanentas. Därför vill vi bland annat göra det möjligt att låta kommunerna anställa personal som upprätthåller ordningsföreskrifterna. I dag är det bara polisen som har den befogenheten. Bakgrunden är att insatserna är mycket resurskrävande, vilket inte bara gäller polisen, utan också sociala myndigheter och Kronofogdemyndigheten som kopplas in.

Utöver översynen av regelverket för kommunerna vill vi även att regelverket för bosättningar på privat mark och avhysning ses över. Många markägare känner oro och frustration då det är markägarens sak att själv hantera ett avlägsnande av en grupp personer som olovligen bosatt sig på en fastighet, ofta med stora kostnader som följd. Vi vill att reglerna för så kallad särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten förenklas och ses över, eftersom de i dag är administrativt betungande.

En nationell samordnare har fått i uppdrag att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommuner och landsting och organisationer som möter utsatta EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Det är bra. Regeringen bör dock agera skyndsamt.

Utöver att hantera lokala problem och frågor i Sverige krävs att regeringen tar initiativ på EU-nivå.

Sverige måste nu agera och sätta press på andra medlemsstater. Situationen vad gäller hälsa, bostäder, utbildning och arbete måste förbättras i de av EU:s medlemsstater det handlar om. Länder som Rumänien och Bulgarien måste vidta kraftfulla åtgärder för att minska de sociala problem och den utsatthet som ligger till grund för att deras medborgare söker sig till andra EU-länder. Ansvaret för detta ligger på de lokala och nationella myndigheterna, men såväl Sverige som andra EU-länder kommer att behöva bistå och ta ansvar i det arbetet framöver.

För att bryta utanförskapet hos de människor det handlar om måste de få möjlighet till utbildning och hållbar försörjning för sig själva och sina familjer. Vi vill ställa skarpare krav på de EU-medlemsstater vars medborgare inte ser någon bättre lösning än att tigga på gatorna långt hemifrån och vi kommer aldrig att acceptera att utsatta människor utnyttjas.