Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vi föreslår fem skäl för att vägra trossamfund stöd”

Trossamfunden fyller en viktig samhällsfunktion genom att de möter människors existentiella behov, skriver artikelförfattarna. Bilden från Skogskyrkogården i Stockhholm.
Trossamfunden fyller en viktig samhällsfunktion genom att de möter människors existentiella behov, skriver artikelförfattarna. Bilden från Skogskyrkogården i Stockhholm. Foto: Susanne Hallman

DN DEBATT 13/3. Demokratikriteriet bör utformas så att samfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda värderingar i det svenska samhället exkluderas från stöd. Förslaget baserar sig på regeringsformens program- och målsättningsstadga. Samfunden kan då förutse vad som kan leda till vägrat stöd och risken för godtycke minskar, skriver Ulf Bjereld och Daniel Lindvall.

Religionsfrihet är en mänsklig rättighet och en viktig hörnsten i den svenska demokratin. Samtidigt kan det i ett demokratiskt samhälle uppstå konfliktytor mellan religionsfriheten och andra mänskliga fri- och rättigheter, till exempel i frågor om jämställdhet, barns rättigheter och alla människors lika värde. I debatten framförs inte så sällan ståndpunkten att staten borde ha skarpare verktyg för att förhindra att statligt stöd går till trossamfund som inte lever upp till demokratiska principer.

Att hitta en balansgång mellan religions­friheten och andra grundläggande demokratiska värden har varit den största utmaningen för den översyn av statens stöd till trossamfund som vi i dag överlämnar till regeringen.

Stödet har i sin nuvarande form funnits sedan 2000 och omfattar en hjälp till trossamfunden med att ta in sina medlemsavgifter genom Skatteverket samt ett statsbidrag på cirka 80 miljoner kronor per år.

Trossamfunden ska enligt nuvarande demokratikriterium bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Detta kriterium är så vagt och otydligt att det är svårt att tillämpa i praktiken.

Regeringens direktiv slår fast att utredningen bland annat ska föreslå mål för statens stöd till trossamfund samt föreslå ett förtydligat så kallat demokrati­kriterium som är i överensstämmelse med religionsfriheten. Det har inte ingått i utredningens uppdrag att ta ställning till om ett statligt stöd över huvud taget ska finnas. Till utredningens hjälp har vi haft juridisk expertis, en expertgrupp samt en referensgrupp med representanter för samtliga riksdagspartier.

Vi menar att det finns flera skäl för staten att stödja trossamfunden. De fyller en viktig samhällsfunktion genom att de bland annat möter människors existentiella behov. Men det främsta motivet för staten att ge stöd till trossamfunden är enligt oss religionsfriheten. Stödets tillkomst ska ses i ljuset av att Svenska kyrkan under lång tid hade haft en politisk och ekonomisk dominerande ställning och än i dag har Svenska kyrkan en särskild ställning i förhållande till staten.

Religionsfriheten förpliktar inte staten att ha ett stöd till trossamfund, men staten bör förhålla sig neutral till olika samfund. Genom ett stöd försäkrar sig staten om att inget trossamfund ges en i förhållande till staten särskilt fördelaktig ställning i samhället. Därmed får trossamfunden mer likartade förutsättningar för sin religiösa verksamhet och individer i Sverige ges samma grundläggande möjligheter att utöva sin religion och åtnjuta sin religionsfrihet.

Trossamfunden ska enligt nuvarande demokratikriterium bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Detta kriterium är så vagt och otydligt att det är svårt att tillämpa i praktiken. Trossamfunden kan inte heller klart förutse vilka ageranden från deras sida som kan innebära att stödberättigande vägras. Bristen på tydlighet ökar även risken för godtycke från beslutsfattarens sida.

Vid utformningen av vårt demokrati­kriterium har vi valt att utgå från de grundläggande värderingar som uttrycks i regeringsformens program- och målsättningsstadga (1 kap. 2 §). Den omfattar värderingar såsom alla människors lika värde, den enskilda människans frihet och värdighet, demokratins idéer, delaktighet och jämlikhet samt skydd mot diskriminering, den enskildes privatliv och familjeliv samt barns rätt. Stadgan bygger därutöver till stor del på olika mänskliga rättigheter i internationella konventioner som staten är skyldig att skydda.

Europakonventionens bestämmelser om religionsfrihet ger samtidigt trossamfunden ett starkt skydd. Staten bör till exempel inte blanda sig i trossamfundens inre angelägenheter eller värdera samfundens religiösa lära eller de sätt på vilka läran manifesteras. Eftersom ageranden som står i strid med samhällets grundläggande värderingar ofta har ett nära samband med trossamfundens inre förhållanden eller religiösa lära kan en vägran att ge ett trossamfund stöd innebära att staten inskränker religionsfriheten. Europakonventionen tillåter dock att religionsfriheten inskränks, men det får bara ske för att skydda värden som anses vara särskilt skyddsvärda i demokratin. Inskränkningen måste också vara föreskriven i lag.

Därför föreslår vi att ett demokratikriterium ska utformas på så sätt att det framgår att trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället ska exkluderas från stöd (så kallade exkluderingsgrunder). Genom ett demokratikriterium med exkluderingsgrunder blir det möjligt för staten att göra en avvägning mellan dess behov av kontroll och trossamfundens behov av integritet och självständighet.

Exkluderingsgrunderna innebär vidare att trossamfunden på förhand kan förutse vilka ageranden som kan leda till vägrat stöd. Samtidigt begränsas den myndighet som ska fatta beslut om stöd från att göra godtyckliga bedömningar.

Utifrån de värderingar som anges i regeringsformens program- och målsättningsstadga har utredningen utformat följande exkluderingsgrunder. Ett trossamfund ska vägras stöd om det:

1

Utövar våld mot person, tvång eller hot. Även trossamfund som rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana handlingar ska vägras stöd. Det skulle till exempel kunna handla om ett rättfärdigande av våld i nära relationer eller främjande av tvångsäktenskap eller våldsbejakande extremism genom spridande av propaganda, finansiering eller rekrytering.

2

Kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Inte heller trossamfund som rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana kränkningar ska vara stödberättigat. Det skulle kunna handla om trossamfund som uppmanar föräldrar till ett visst agerande, såsom att upprätthålla en viss traditionell sedvänja eller att vägra ett barn vård eller utbildning, som innebär en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas.

3

Inskränker en medlems eller en regelbunden deltagares fri- och rättigheter genom utnyttjande av utsatt belägenhet, till exempel genom att manipulera en sjuk människa till viss handling eller underlåtenhet som får anses vara i strid med hans eller hennes vilja.

4

Diskriminerar eller klart överträder principen om alla människors lika värde, till exempel genom missaktning för en grupp personer med anspelning på kön, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

5

Aktivt motarbetar det demokratiska styrelseskicket, till exempel genom uppmaning att inte följa svensk lag eller hörsamma myndigheters påbud. I undantagsfall kan uppmaning till lagbrott med mera som helt syftar till att bevara eller återupprätta demokratiska värden vara förenligt med stödberättigande.

Ett trossamfund ska som regel vara ansvarigt även för dess församlingars, företrädares och inbjudna föreläsares ageranden.

Vår förhoppning är att de förslag som vi i dag överlämnar till regeringen ska ge trossamfunden förutsättningar för en aktiv och långsiktig religiös verksamhet samtidigt som de skyddar samhällets grundläggande värderingar, däribland alla människors lika värde och jämställdhet, såsom de uttrycks i regeringsformen och som vårt samhälle vilar på.

DN Debatt.13 mars 2018

Debattartikel

Ulf Bjereld, särskild utredare, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Daniel Lindvall, huvudsekreterare, fil dr:
”Vi föreslår fem skäl för att vägra trossamfund stöd”

Repliker

Ulf Gustafsson, förbundssekreterare Humanisterna och Christer Sturmark, ordförande förbundet Humanisterna:
”Sekulära livsåskådningar fortsätter att diskrimineras”

Läs fler artiklar på DN Debatt. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.