Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-11-25 17:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-har-inte-prioriterat-vanligt-folks-trygghet-i-vardagen/

DN Debatt

DN Debatt. ”Vi har inte prioriterat vanligt folks trygghet i vardagen”

Otrygghet och oro på offentliga platser drabbar alla som inte kan välja bort dessa platser, skriver Annelie Karlsson (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).
Otrygghet och oro på offentliga platser drabbar alla som inte kan välja bort dessa platser, skriver Annelie Karlsson (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S). Foto: Vilhelm Stokstad/TT

DN DEBATT 7/11.

Annelie Karlsson (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S): Otryggheten i allmänna rum har fått växa sig stor. Här finns anledning till självkritik.

Kommunpolitiker, oavsett partifärg, måste garantera att alla invånare kan röra sig fritt och tryggt: Inför nolltolerans mot ordningsstörningar och ställ krav på vad vi från nationell nivå bör göra.

Trygghet för vanligt folk är och har alltid varit socialdemokratins främsta mål. Genom historien har otrygghet ofta handlat om klass. De utan pengar och egendom har varit utlämnade till de rikas godtycke. Men arbetarrörelsen och den politiska demokratin förstärkte alla människors rätt till trygghet, ersatte rättsosäkerhet med rättsstat, fattigstuga med ATP, fattigvård med modern sjukvård för alla. Välfärdssamhällets framväxt minskade klyftorna och gav en grundläggande trygghet till det stora flertalet.

Under de senaste decennierna har den tryggheten utmanats på ett antal områden. Pensionssystemet genererar inte tillräckliga pensioner, i synnerhet inte till arbetarklassens kvinnor, medan de som har råd köper sig trygghet med privata pensions­försäkringar. Den allmänna sjukvården, som ger vård efter behov, utmanas av privata sjukvårdsförsäkringar som urholkar den generella välfärdens grundtanke Grundskolan, som under 1900-talet förde samman barn med olika klassbakgrund, segregeras i allt större utsträckning av bostadssegregation och ett defekt friskolesystem, och klyftorna fördjupas.

Vi socialdemokrater tar utan att tveka strid för trygga pensioner. Vi har redan stärkt de lägsta pensionerna, nu höjer vi pensionerna för alla som arbetat ett helt yrkesliv men ändå har låg pension. Vi accepterar inte att de som har råd nu kan tränga sig före i kön till operation eller behandling. Vi kommer att ta strid mot de privata sjukvårdsförsäkringarna eftersom de hotar hela idén om att alla ska kunna få bra vård oavsett inkomst. Vi ökar den ekonomiska tryggheten på arbetsmarknaden med höjd a-kassa. På område efter område flyttar vi fram positionerna och ger vanligt folk tryggheten tillbaka.

Det får aldrig råda några som helst tvivel om att socialdemokratin står på brottsoffrens sida.

Men tryggheten för vanligt folk hotas också av kriminaliteten. Gängbrottsligheten, skjutningar och sprängningar plågar bostadsområden och brutaliserar samhället. Mångkriminella utnyttjar samhällets system och rånar oss på våra gemensamma pengar.

Arbetskraftsinvandring, ebo-lagstiftningen, svartarbeten, naivt utformade välfärdssystem så som assistansersättning och bidragsfusk utnyttjas av kriminella för att stjäla pengar från vårt gemensamma. Systemfel och kryphål måste förändras för att välfärdens pengar inte ska göda kriminella.

Oro, rädsla och frustration har också sin rot i otrygga offentliga miljöer. Våld, hot, stölder, trakasserier, stök och skade­görelse på våra gemensamma platser som på våra torg, bibliotek, simhallar, till och med lekplatser. En rapport från Brå, ”Simhallar och bibliotek” (2020:10), visar att brott och ordningsstörningar är utbredda. Det handlar oftast om unga killar som – om inte samhället agerar i tid – kan hamna riktigt snett längre fram. Inte sällan är det sådana mindre händelser och ageranden som utan en konsekvens från samhället eskalerar till mer allvarliga beteenden och brott.

Arbetskraftsinvandring, ebo-lagstiftningen, svartarbeten, naivt utformade välfärdssystem så som assistansersättning och bidragsfusk utnyttjas av kriminella för att stjäla pengar från vårt gemensamma.

Otrygghet och oro på offentliga platser drabbar alla som inte kan välja bort dessa platser. Skolbarn som bor trångt och tar sin tillflykt till biblioteken för att göra läxor. Familjer som inte kan kosta på sig sommarstuga eller helgaktiviteter och i stället är stammisar i den kommunala simhallen. Alla som saknar egen trädgård och tar sig till torg och lekplatser för att umgås utomhus.

Trygghet har varit och fortsätter att vara en klassfråga. Brottsförebyggande rådets statistik (NTU 2019) visar tydligt att de med lägst utbildning, som bor i flerfamiljshus, är ensamstående med barn, och har utländsk bakgrund är utsatta för hot, misshandel och sexual­brott i mycket högre grad än andra delar av befolkningen. Den viktigaste faktorn när det kommer till otrygghet är kön. Flickor och kvinnor upplever otrygghet i mycket högre utsträckning än pojkar och män, men också här är klassaspekten tydligt – flickor och kvinnor med lägst inkomst är mest otrygga, och får också sina liv kringskurna mest då de tvingas avstå aktiviteter och välja alternativa färdvägar.

Att otryggheten i de allmänna rummen fått växa sig så stor är en sorglig illustration över att vanligt folks trygghet i vardagen, bortom löpsedlarna, inte prioriterats.

Här finns anledning till social­demokratisk självkritik. När vi pratar långsiktiga förändringar av ett helt samhälle riskeras brottsofferperspektivet att tappas bort. För alla som känner oro i sin vardag – vanliga löntagare som jobbar och sliter, hämtar på förskola, läser läxor med barnen, tränar knatte­laget i fotboll – är samhällsförändring på sikt av mindre betydelse. Varje dag du känner rädsla för att du själv eller din familj ska utsättas för brott är en otrygg dag för mycket. Det får aldrig råda några som helst tvivel om att socialdemokratin står på brottsoffrens sida. I vår vision om det starka samhället kan alla, oavsett kön, plats eller tid på dygnet röra sig på gator och torg och i sitt bostadsområde utan att känna oro eller otrygghet.

Trots delar av högerns ansträngda försök att spela upp en partipolitisk konflikt finns det i riksdagen en bred och blocköverskridande samsyn kring de omfattande åtgärder regeringen vidtagit mot gängkriminaliteten och den grova brottsligheten. Men det politiska ansvaret och möjligheten att ge män­niskor trygghet i offentliga miljöer finns i lika stor utsträckning hos Sveriges kommuner.

Lokala exempel visar att det finns verktyg och insatser att tillgå som verkligen ger effekt. Allt från kommunala ordningsvakter, övervakningskameror, fältteam från socialtjänsten, samverkan mellan kommun och polis till gatubelysning i otrygga miljöer och tryggare kollektivtrafik, är verktyg som ska och bör användas för att tvinga tillbaka den lilla del av befolkningen som skapar oro och otrygghet. Nolltolerans är ett slitet och i många fall missbrukat begrepp men i detta sammanhang högst passande.

Det har blivit uppenbart för allt fler att vi inte kan isolera olika aspekter av trygghet från varandra. Ekonomisk, social och fysisk trygghet hänger samman.

Det går inte att som högerpartierna satsa bara på en av dem, och förvärra de andra. För vilken tolerans är egentligen acceptabel när det gäller människors otrygghet? Vi kan inte ha ett samhälle där vi känner oss utestängda från gemensamma platser. Där gator, torg, bibliotek och andra miljöer tas över av en liten grupp som inte respekterar sina medmänniskor.

Vår uppmaning till alla kommunpolitiker, oavsett partifärg, är att ta dessa problem på mycket stort allvar. Ni måste garantera att alla invånare kan röra sig fritt och tryggt, utom de som stör och förstör. Inför nolltolerans mot ordningsstörningar på offentliga platser. Stärk samverkan mellan skola och socialtjänst. Ställ krav på vad vi från nationell nivå bör göra för att skapa bästa möjliga förutsättningar för kommunernas trygghets­arbete. Det är tillsammans som ett starkt samhälle vi gör tydligast skillnad.

Från vår sida är löftet till väljarna att vi kommer att göra allt i vår makt för att öka tryggheten för vanligt folk.

Från högerhåll raljeras ofta över att Socialdemokraterna och det svenska välfärdssystemet bäddat in befolkningen i alltför många skyddande lager av trygghet och att individen därmed tappat förmågan att ta vara på sig själv. Sällan har det perspektivet på samhälls­utvecklingen varit mer främmande. Det har blivit uppenbart för allt fler att vi inte kan isolera olika aspekter av trygghet från varandra. Ekonomisk, social och fysisk trygghet hänger samman.

Det går inte att som högerpartierna satsa bara på en av dem, och förvärra de andra. Vi kommer i alla beslutande församlingar alltid ta strid för människors trygghet – på arbetsplatsen, på gator och torg, i skolan, i sjuksängen, i förlossningsvården och på ålderns höst. För oss socialdemokrater finns ingen viktigare uppgift.

Ämnen i artikeln

Gängvåld
Bibliotek
Pensioner
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt