Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-17 13:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-har-tre-konkreta-forslag-for-att-radda-kontanterna/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Vi har tre konkreta förslag för att rädda kontanterna”

DN DEBATT REPLIK 26/7.

Nina Wenning, vd på Bankomat AB:

Jag håller med om Karin Stålhandskes problemformulering. Kontanter är en viktig del av den svenska krisberedskapen. Men åtgärderna behöver bli mer konkreta. Vi har tre förslag på vad den svenska staten bör göra.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Nu behövs konkreta förslag, snabba politiska beslut och ett tydligt ansvarstagande från statsmakternas sida. Det finansiella ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur och Sveriges krisberedskap måste läggas på staten.

Karin Stålhandske, vd för värdetransportföretaget Loomis, skriver på DN Debatt 26 juli att det behövs en nationell kontantpolitik där regeringen under finansmarknadsministerns ledning tar ett helhetsansvar.

Jag håller med om Karin Stålhandskes problemformulering. Kontanter är en viktig del av den svenska krisberedskapen. För en miljon svenskar som befinner sig i digitalt utanförskap är kontantbetalningar den enda möjligheten till att köpa mat och mediciner.

Stödet för kontanterna är stort bland befolkningen –  åtta av tio svenskar vill att kontanter ska finnas kvar som ett möjligt sätt att betala, enligt en ny Sifoundersökning beställd av Bankomat.

Det förslag som Karin Stålhandske presenterar är däremot inte tillräckligt konkret. Nu behövs konkreta förslag, snabba politiska beslut och ett tydligt ansvarstagande från statsmakternas sida. Det finansiella ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur och Sveriges krisberedskap måste läggas på staten.

I Storbritannien har en oberoende utredning visat att lagstiftning inte är ett effektivt sätt för att upprätthålla kontanthanteringen. Det motverkar kommersiella incitament och skulle framför allt drabba de fåtal handlare som av olika anledningar har valt bort att hantera dagskassor och sedelbuntar.

I takt med att efterfrågan på kontanter har minskat har det blivit både svårare och mer kostsamt för handlare och andra näringsidkare att hantera kontantbetalningar. Den brittiska utredningen anser därför att staten bör göra det mer lönsamt för företag att acceptera kontanter som betalning.

Det är också den linjen som Bankomat tror på och jag har tre konkreta förslag på vad den svenska staten bör göra:

● Subventionera värdetransporter och uppräkning av kontanter. Om värdebolagens kostnader sänks kan de i sin tur att ta ut lägre avgifter från handeln för hantering av dagskassor och växelpengar.

● Erbjud handeln full ersättning för hämtning av dagskassor en gång i veckan. Det skulle minska risken för att handlare av ekonomiska skäl slutar hantera kontanter.

● Finansiera installationen av säkra kassasystem i butiker. Det skulle dels minska handlarnas oro för rån av kontantkassor, dels omöjliggöra misstag när personal hanterar kontanter.

När Anna Kinberg Batra i november presenterar Kontantutredningens slutbetänkande har hon möjlighet att bereda väg för ett Sverige där kontanter är tillgängliga och användbara även i framtiden. Då krävs det konkreta förslag och snabba politiska beslut som hjälper de privata företag som bidrar till att kontanthanteringen fungerar i vardag såväl som i kris.

Kontanthanteringen är en samhällsviktig verksamhet. Det borde vara självklart att det finansiella ansvaret för den ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt