DN Debatt. ”Vi investerar 40 miljarder kronor i samhällsbygget”

Sverige och svensk ekonomi befinner sig i ett nytt läge. Under tre år har vi satt investeringar i det hållbara samhällsbygget före ofinansierade och orättvisa skattesänkningar och i dag syns resultaten. Den borgerliga regeringens underskott på 60 miljarder kronor 2014 har vänts till överskott på 40 miljarder både i år och för 2018. Prognoserna för kommande år är fortsatt positiva. Vi kan nu göra kraftfulla investeringar i Sverige samtidigt som vi betalar av på statsskulden.

Men för att Sverige ska vara ett land som håller ihop måste alla ta del av den starka utvecklingen. Trots den urstarka arbetsmarknaden kämpar många fortfarande med att hitta jobb. Stora insatser har gjorts för en bättre skola men alltjämt kvarstår en oacceptabel ojämlikhet i skolans förmåga att se till att alla elever uppnår en god kunskapsnivå.

Klimatpolitiken har förstärkts och Sverige rankas som överlägset bäst i EU när det gäller klimatarbetet, men om vi tillsammans ska klara klimatomställningen behöver vi höja ambitionerna ytterligare.

De tio välfärdsmiljarderna till kommunsektorn ökas till femton år 2019 för att sedan bli tjugo miljarder per år från och med 2020 så att fler kan anställas inom förskola, äldreomsorg och i socialtjänst.

Samtidigt som 100 000 undersköterskor, lärare, barnskötare, hemtjänstpersonal och andra medarbetare i den kommunala sektorn har anställts sedan 2014 känner många fortfarande oro över om välfärden kommer att finnas där när de behöver den. Byggandet är på en historiskt hög nivå men många letar fortfarande efter bostad. Trots Sveriges långa historia av öppenhet, sammanhållning och fred drabbas även vi av terrorism, kriminalitet och ett mer osäkert närområde.

Detta är utgångspunkterna för den budgetproposition som regeringen lägger fram för 2018. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

• Fler ska få jobb. Sedan 2014 har över 200 000 fler ett arbete att gå till, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år och nästa år sjunker arbetslösheten under sex procent. Men många har fortfarande svårt att få jobb, särskilt de som inte gått ut gymnasieskolan eller är födda utanför Europa, trots att välfärden behöver anställa fler. Fler och enklare vägar till jobb måste byggas. Ett enhetligt stöd för att underlätta för arbetsgivare att anställa ersätter flera anställningsstöd. Kunskapslyftet byggs ut. Ytterligare insatser görs för att stärka nyanlända och utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
• Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola. Likvärdigheten och kunskapsresultaten ska stärkas för alla elever. Skolan har nu 20 000 fler anställda, förskolan har mindre barngrupper och skolresultaten har vänt uppåt men mycket återstår att göra. Vi går vidare med Skolkommissionens förslag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. En miljard kronor avsätts 2018 för ett kompensatoriskt statsbidrag, utökas till 3,5 miljarder 2019 och till 6 miljarder kronor per år från och med 2020. Läslyftet förstärks och förlängs och förskoleklassen görs obligatorisk. Åtgärder för att öka nyanlända barns deltagande i förskola ses över. Vi föreslår också ytterligare åtgärder för att få fler att utbilda sig till lärare och för att förbättra genomströmningen och kvaliteten i gymnasieskolan.
• Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och klimat- och miljöarbetet förstärks därför ytterligare. Regeringen föreslår ett Industrikliv, för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som Klimatklivet förstärks. Medlen till investeringsstöd för solceller fördubblas och förlängs för att nå 100 procent förnybar elproduktion.
• Transportsektorns klimatutsläpp bör minska genom ett reduktionspliktssystem för drivmedel och ett bonus-malus-system för bilar. Användningen av elfordon och hållbara transporter ska stimuleras. Flyget beläggs i dag inte med bränsleskatt eller andra miljöskatter och en flygskatt bör därför införas. Vi investerar för att förebygga torka och vattenbrist, minska mängden plast i hav och natur samt satsar på Rent hav. Resurserna till miljö- och klimatpolitik har mer än fördubblats jämfört med under den förra regeringen.
• Välfärden ska stärkas. Den positiva utvecklingen i Sverige där fler barn föds samtidigt som vi lever allt längre innebär att Sverige under överskådlig framtid behöver göra stora investeringar i välfärden. För att korta köerna i primärvården föreslår vi en patientmiljard. Förlossningsvården förstärks, kvinnor ska vara trygga när de föder barn. Jämfört med förra årets budgetproposition ökar resurserna till sjukvården med närmare 5,5 miljarder kronor, det största tillskottet till sjukvården i modern tid. De tio välfärdsmiljarderna till kommunsektorn ökas till femton år 2019 för att sedan bli tjugo miljarder per år från och med 2020 så att fler kan anställas inom förskola, äldreomsorg och i socialtjänst.
• Sverige ska vara tryggt. Samhället ska ha de resurser som krävs för att bekämpa brotten och deras orsaker. Det brottsförebyggande arbetet och civilsamhället ska stärkas. Anslagen höjs till bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården, SOS Alarm och Tullverket. Poliserna ska bli fler och bättre rustade i kampen mot brott. Terrorismen ska bekämpas.
• Samhällsbygget ska vara rättvist. Sveriges framgångar ska komma alla till del, i hela landet. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen även för pensionärer, barnfamiljer och studenter. Ensamstående föräldrar får höjt underhållsstöd. Garantiersättningen och bostadstillägget höjs för människor med aktivitets- och sjukersättning. Arbetslösa kommer att kunna ta lån till körkort så att möjligheterna till arbete förstärks.
• Biståndet förstärks så att Sverige når målet på en procent av bruttonationalinkomsten 2018.
• Vi kommer att sluta den orättvisa klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt år 2020. Nästa år tas skillnaden bort för inkomster upp till omkring 17 000 kronor i månaden. För att ytterligare förbättra pensionärers ekonomiska situation genomförs också förbättringar i bostadstillägget. Nästan tre miljoner löntagare får skattereduktion för fackföreningsavgiften.

Sverige behöver framtidsinvesteringar – inte nedskärningar och skattesänkningar för dem som tjänar mest. Reformer som ger alla möjlighet att delta på arbetsmarknaden och minskar klyftorna, ökar tilliten och stärker ekonomin. Den ekonomiska jämlikheten måste öka. Reformerna ökar människors inkomster i alla inkomstgrupper, med störst effekt i de lägre inkomstgrupperna och för kvinnor.

Det nya ekonomiska läget ska användas till att bygga Sverige starkare. Med denna budget har vi sammantaget investerat över 40 miljarder kronor i samhällsbygget – i vård, skola, omsorg och klimat. Sveriges ekonomiska styrka ska komma alla till del.