Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Vi kräver folkomröstning om den svenska monarkin”

Republikanska föreningen har fått allt fler medlemmar och samlar nu över 11 000 personer. Detta i en tid då många andra organisationer har haft ett sviktande medlemsantal, skriver artikelförfattarna.
Republikanska föreningen har fått allt fler medlemmar och samlar nu över 11 000 personer. Detta i en tid då många andra organisationer har haft ett sviktande medlemsantal, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

Det finns stöd för republik i de flesta partier. Ledamöter från sex av åtta riksdagspartier har i år lagt förslag i republikansk riktning. Men de politiska partierna anser sig bara kunna förlora röster på att driva frågan. Därför behövs en folkomröstning, ett aktivt ­beslut om Sveriges styrelseskick, skriver företrädare för Republikanska föreningen.

Sverige har en demokrati i världsklass. Internationella undersökningar som jämför olika länder ger alltid vårt land mycket bra placeringar. Därmed inte sagt att vi medborgare ska vara nöjda, utan vi måste hela tiden sträva efter att utveckla vårt folkstyre. Det är knappt 100 år sedan vi fick allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Sedan dess har flera andra reformer genomförts, som exempelvis sänkt rösträttsålder och enkammarriksdag.

Än i dag finns det utvecklingspotential och för oss är det särskilt allvarligt att det högsta offentliga ämbetet, posten som statschef, ännu går i arv inom en utvald familj. Det är hög tid att införa republik.

Demokrati är mer än regelbundna val. Det handlar om människors grundläggande jämlikhet, om reellt inflytande och möjligheter att uttrycka åsikter. Därför stärks demokratin av ett republikanskt statsskick som hyllar allas lika värde, allas rätt att tänka och tala fritt och allas möjlighet att med respekt för andra själva forma sina liv. I en monarki, däremot, tvingas individer på basis av börd in i traditionsstyrda roller av över- och underordning. Detta för­svagar demokratin.

Sedan bildandet för 20 år sedan har Republikanska föreningen gått från ingenting till att vara världens största republikanska organisation. Föreningen har kontinuerligt ökat medlemsantalet. Från två initiativtagare 1997 ökade antalet till cirka 2 500 medlemmar 2007 för att nu ytterligare tio år senare samla över 11 000 personer. Det har varit en fantastisk utveckling, särskilt i en tid då många andra organisationer har haft ett sviktande medlemsantal.

Det är faktiskt möjligt att vinna en folk­majoritet för republik. Normaltillståndet för monarkier är trots allt att de faller. En efter en.

Opinionsutvecklingen har länge gått åt rätt håll och stödet för ett avskaffande av monarkin har ökat över tid. Nu på senare år har vi dock sett tecken på att den positiva utvecklingen av opinionen har planat ut. Förtroendet för kungahuset ökar och i SOM-institutets undersökningar har stödet för republik minskat två år i rad. Detta har varit skäl för oss i Republikanska föreningen att självkritiskt se över de strategier vi har haft för att avskaffa monarkin. Vi kan heller inte vara säkra på att det som förändrade folkopinionen de senaste 20 åren kommer att fungera framöver.

Opinionen för och emot det nuvarande statsskicket har alltid varit föränderlig. Trots detta verkar många svenskar tro att stödet för monarkin är hugget i sten, men det är faktiskt möjligt att vinna en folkmajoritet för republik. Normaltillståndet för monarkier är trots allt att de faller. En efter en.

Det finns starka argument som borde få en majoritet i Sverige att vilja avskaffa monarkin. Vi brukar särskilt lyfta fram tre:

  • Demokrati. Medborgarna ska välja statsmaktens utövare och representanter. Rätten att representera dig kan ingen ärva, den är din att ge.
  • Jämlikhet. De offentliga ämbetena ska vara öppna för alla medborgare. Demokratiska val eller sakliga grunder ska avgöra tillsättandet av sådana poster.
  • Modernitet. Monarkins grund är att vissa människor föds som mer värdefulla än andra. Det är helt oförenligt med en av mänsklighetens största landvinningar, tanken om alla männi­skors lika värde.

Trots starka argument för vår sak och en god opinionsutveckling har vi i Republikanska föreningen länge satt stort hopp till möjligheten att avskaffa monarkin genom riksdagsbeslut. Det finns ett stöd för republik inom de flesta partier, vilket har visat sig även under den allmänna motionstiden nu i höst då ledamöter från hela sex av åtta riksdagspartier lagt förslag i republikansk riktning. Motioner har lagts fram till exempel av en moderat riksdagsledamot och av en blocköverskridande konstellation.

Trots detta inser vi att det saknas ett politiskt värde för partierna att driva republikfrågan. De flesta politiska partier anser sig bara kunna förlora röster på att driva den. Vi får konstatera att det inte finns en parlamentarisk genväg till en framgång för den republikanska rörelsen. De politiska partierna kommer med all sannolikhet aldrig våga gå före och lagstifta om ett nytt statsskick.

Republikanska föreningen kommer därför att ändra fokus. Vi behöver förändra opinionen underifrån. En majoritet av befolkningen måste stödja ett avskaffande av monarkin. I det läget kan frågan bli föremål för politiska initiativ och vi kommer att driva på för ett avgörande genom en rådgivande folkomröstning. Demo­kratin skulle stärkas av att det vi säger och gör gemensamt tas på allvar i det offentliga samtalet. Oavsett vad en tycker om republik kontra monarki borde vi alla kunna enas om att statsskicket förtjänar en ordentlig diskussion och ett aktivt beslut, snarare än att bestämmas av slentrian. Allra helst i en tid då representativitet uppmärksammas mer än någonsin, och då frågor om nationalism och samhällsgemenskap aktualiseras av såväl globala som inrikespolitiska trender.

Enbart det faktum att statsskicket ska beslutas i en folkomröstning tror vi har betydelse både för opinionen i sakfrågan och i vidare ­demokratisk mening. Många människor som inte tagit ställning, eller som accepterat kungahuset som en oförarglig kuriositet, kommer i ett avgörande läge att titta närmare både på monarkins brister och på möjligheten att införa ett bättre statsskick. Redan denna medvetandehöjning är en demokratisk vinst. Vi är över­tygade om att den offentliga debatt som föregår en folkomröstning ytterligare bidrar till ökad kunskap och fördjupat engagemang i frågor om samhällsbygge och demokratiska principer. Vi tror också att debatten kommer att leda till ett kraftigt ökat stöd för republik.

Opinionen för republik är i dagsläget mellan ­20–25 procent. Det betyder att ytterligare omkring två miljoner svenskar måste övertygas om att svara ”avskaffa” på frågan om de vill bevara eller avskaffa monarkin i en folkomröstning. De behöver inte anse att det är den viktigaste samhällsfrågan. Vi är medvetna om att en sådan rangordning är utopisk och den är inte heller nödvändig. Människor tar ställning både i frågor som de uppfattar som stora och i frågor som känns små.

Om resultatet av folkomröstningen blir att vi får republik har något verkligt stort hänt. Då har det svenska folket genom en gedigen och demokratisk process valt att frångå en sedan länge invand sedvänja och påbörja en ny bättre tradition. Införandet av republik skulle göra Sverige till ett mer demokratiskt, jämlikt och modernt land. Målet för den republikanska rörelsen är från och med nu att driva fram en rådgivande folkomröstning om statsskicket och att vinna den.

DN Debatt. 4 november 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.