Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-17 19:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-kraver-klimatansvar-av-vara-framtida-arbetsgivare/

DN Debatt

DN Debatt. ”Vi kräver klimatansvar av våra framtida arbetsgivare”

För att göra sin del i att nå 1,5-gradersmålet måste Sverige halvera sina utsläpp på fyra år, och nolla dem till 2030. Att det inte är innanför landets gränser de största effekterna av utsläppen märks av vägrar vi låta bli en ursäkt för passivitet, skriver artikelförfattarna.
För att göra sin del i att nå 1,5-gradersmålet måste Sverige halvera sina utsläpp på fyra år, och nolla dem till 2030. Att det inte är innanför landets gränser de största effekterna av utsläppen märks av vägrar vi låta bli en ursäkt för passivitet, skriver artikelförfattarna. Foto: Johan Nilsson/TT

DN DEBATT 3/12. Många företag vi studenter kommer i kontakt med kallar sig för hållbara, utan att ställa om på allvar. I stället pekar man på en del av verksamheten där man minskat klimatutsläpp och miljöpåverkan. Det räcker inte. Hållbarhet måste vara ledstjärnan i alla beslut. Nu krävs radikala förändringar, skriver initiativtagare till svenska Studentmanifestet.

Rätta artikel

Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Höstens rapport från FN:s klimatpanel IPCC klargör att vi måste stanna vid 1,5 graders uppvärmning för att undvika katastrofala och oacceptabla konsekvenser. Allt vi gör på den här planeten måste från och med nu fokusera på att avvärja en klimatkris och skapa en hållbar framtid. Vi, svenska studenter, kräver därför en verklig förändring hos företagen för att de ska vara aktuella som framtida arbetsgivare, skriver initiativtagare till svenska Studentmanifestet.

Under hösten har över 20.000 franska studenter signerat ett manifest med ett tydligt budskap riktat till sina framtida arbetsgivare. Studenterna skriver under på att de är beredda att ändra på sitt eget sätt att leva på grund av miljö- och klimatkrisen, och att de vill se stora förändringar av hela samhället för att gå mot en hållbar värld. De meddelar därför att de kommer välja bort arbetsgivare som inte tar hållbarhet på allvar. Sverige följer nu efter och startar ett eget studentupprop. I dag, den 3 december, släpps det svenska Studentmanifestet, och en namninsamling startar. Genom vårt nätverk når vi direkt hälften av Sveriges studenter via mejl, och vi hoppas nå ut till alla studenter indirekt.

Vi, studenter som har startat namn­insamlingen för det svenska Studentmanifestet, kommer från olika högskolor och studentföreningar. Vi upplever att många av de företag vi kommer i kontakt med gärna kallar sig för hållbara, utan att verkligen visa att de är beredda att ställa om sin verksamhet för att möta klimatmålen i Parisavtalet. I stället pekar man på en liten del av verksamheten, eller ett projekt, där man minskat sina utsläpp. För oss studenter räcker inte det, vi förväntar oss en verklig förändring för att ett företag ska vara aktuellt som framtida arbetsgivare. Det räcker inte längre att ha hållbarhet som en av flera frågor för vare sig företag, länder eller medborgare. Allt vi gör på den här planeten måste från och med nu fokusera på att avvärja en klimatkris och skapa en hållbar framtid.

Under vårt kommande yrkesliv vill vi använda vår kunskap, kreativitet och våra resurser till att göra världen bättre, inte bidra till dess undergång.

Redan i år har världen fått känna på de extrema väderhändelser som blir vanligare och förvärras av klimatförändringarna. Sverige har haft en extremt torr och varm sommar med förlorade skördar och skogsbränder som följd. Stormar och bränder har globalt varit värre och mer frekventa än någonsin tidigare uppmätt. Klarar vi inte att hålla oss under 2 graders uppvärmning är risken stor att jordens ekosystem går från att absorbera en del av våra utsläpp till att förstärka dem, och vi hamnar i en negativ spiral där jorden fortsätter att värmas upp oavsett vad vi gör.

Höstens rapport från FN:s klimatpanel IPCC klargör att vi måste stanna vid 1,5 graders uppvärmning för att undvika katastrofala och oacceptabla konsekvenser för allt liv på jorden. Den bana vi är på nu leder oss mot ett 2050 där hundratals miljoner människor hamnar under fattigdomsgränsen med många fler på flykt som ett resultat av klimatförändringarna.

För oss som tillhör den yngre generationen är det här inget avlägset bekymmer, det är något som kommer att prägla våra liv. Vi kommer leva 2050, och kanske 2075 och 2100. Det är vi som kommer att se glaciärer försvinna, arter dö ut, samhällen förstöras av stormar och skogsbränder, människor svälta till följd av torka och krig om vatten och sinande naturresurser. Men det är även vi, om vi väljer den andra vägen, som får vara med på resan mot en hållbar värld med netto noll i globala växthusgasutsläpp 2050. Under vårt kommande yrkesliv vill vi använda vår kunskap, kreativitet och våra resurser till att göra världen bättre, inte bidra till dess undergång.

Sverige är ett välfärdsland med stora klimatutsläpp men med goda möjligheter till en energiomställning. För att göra sin del i att nå 1,5-gradersmålet måste Sverige halvera sina utsläpp på fyra år, och nolla dem till 2030. Att det inte är innanför landets gränser de största effekterna av utsläppen märks av vägrar vi låta bli en ursäkt för passivitet.

För att omställningen ska vara möjlig måste alla samhällsaktörer bidra och alla företag måste minska sina utsläpp. Att minska sina utsläpp i tillräcklig utsträckning för att nå 1,5-gradersmålet bör vara vad som krävs för att kunna marknadsföra sig som ett hållbart företag. Ännu hellre ser vi att företagen tar en ledande roll i omställningen, och aktivt arbetar för en mer hållbar värld. Företagen måste erkänna planetens gränser och agera i linje med detta. Hållbarhet måste vara ledstjärnan i alla beslut. Detta kräver radikala förändringar i affärsmodeller, produktion, processer, ekonomi och marknad. Alla verksamhetsbeslut kommer att behöva bygga på kraftigt minskade utsläpp; det räcker inte med marginella förbättringar.

Vi förväntar oss därför tydligare svar från er, svenska företag, vad ni tänker göra för att ställa om er verksamhet, för att vi ska välja er som framtida arbetsgivare. En halvering av utsläppen på fyra år för att nå 1,5-gradersmålet innebär årliga utsläppsminskningar på 16 procent.

Det vi önskar se hos er företag är:

1. Att ni kontinuerligt kartlägger och redovisar totala klimatutsläpp och miljöpåverkan, orsakad av er verksamhet, även de som sker utanför Sveriges gränser.

2. Att ni sätter upp en koldioxidbudget som innebär att ni minskar era totala koldioxidutsläpp med 16 procent per år och har en handlingsplan för hur detta ska genomföras.

3. Att ni regelbundet mäter och följer upp er miljöpåverkan och er koldioxidbudget. Det räcker inte med enbart goda ambitioner och mindre förbättringar, den satta koldioxidbudgeten ska tas på samma allvar som en ekonomisk budget.

Vi är övertygade om att företag som tar en ledande roll i omställningen kommer vara mest framgångsrika i att rekrytera denna generations studenter. Vi hoppas och tror att våra framtida arbetsgivare lyssnar på oss och tar vår oro på allvar.

Vi väntar på era svar!

Ämnen i den här artikeln:

Klimatet
Högskolan
FN
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Initiativtagare svenska Studentmanifestet: Felix Backgård, Industriell ekonomi, Chalmers Sally Bohlin, Maskinteknik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Ylvali Busch, Business & Economics, Handelshögskolan i Stockholm Jessica Garcia, Ekosystemteknik, LTH Lucas Grönborg, Medieteknik, KTH Frida Jalkenäs, Hållbar energiteknik, KTH Jenny Janhäll, Teknisk matematik, Chalmers Theodor R. Ohlsson, Läkarprogrammet, Karolinska Institutet Hanna Persson, Arkitektur, Chalmers Samuel Plumppu, Tekniskt basår, Chalmers Tekniska Högskola Sonja Remmer, Data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet Joakim Rydén, Industriell ekonomi, KTH Fabian Sandegård, Industriell ekonomi, KTH Rosmarie Sundström, agronom, landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Sandra Swartling, Psykologprogrammet, Karolinska institutet Mårten Sylvan, Arkitektur, KTH Iris Vesterberg, Industriell ekonomi, KTH Jorun Westman, Ekosystemteknik, Lunds Tekniska Högskola (LTH)

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt