Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-22 21:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-kritiserar-politiken-inte-staten-israel/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Vi kritiserar politiken, inte staten Israel”

REPLIK DN DEBATT 9/1.

Prästerna Anna Karin Hammar och Lisa Tegby: Svenska kyrkan har en lång historia ihop med palestinska kristna.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Vi båda har undertecknat kyrkomötets motion 2021:27 om att granska Israel och Palestina i förhållande till efterlevnad av folkrätten, inklusive dess delar om apartheid. Eftersom det beredande utskottet anfört att en sådan granskning borde göras i ett större internationellt sammanhang enades vi om att en av oss skulle lägga ett tilläggsyrkande som gick utskottets önskan till mötes. Det var detta förslag, framlagt av vår medmotionär Daniel Tisell, som vann kyrkomötets gillande med 127 röster mot 103.

Svenska kyrkan har en lång historia tillsammans med de palestinska kristna i det heliga landet, det vill säga nuvarande Israel och Palestina. De palestinska kristna är bärare av kyrkans kollektiva minne ända sedan den första pingstdagen.

I en utsatt situation, som till exempel bristen på bostäder för unga familjer, vill vi gärna bistå. Det gjorde undertecknad Anna Karin Hammar genom en motion om 30 miljoner till bostäder till de palestinska kristna, som kyrkomötet biföll 2007. Pengarna finns ännu fonderade eftersom bygglov ännu inte beviljats av staden Jerusalem, men vi hoppas att bostäderna snart ska kunna byggas.

En sak är vi ense med Annika Borg om. Folkrätten känner inte till begreppet apartheidstat eller att en stat som sådan skulle vara rasistisk. Folkrätten garanterar både Israels och Palestinas existensberättigande som stater. Det är den politik som förs som folkrätten har i sikte. Apartheid är ett brott mot mänskligheten och personer med ansvar för en sådan politik kan göras ansvariga inför Internationella brottmålsdomstolen ICC.

Vi vill förstås att även brott mot mänskliga rättigheter ska granskas. Då är det såväl staten Israel som staten Palestina som är ansvariga för att tillgodose att dess invånare garanteras sina mänskliga rättigheter.

Kyrkornas långa engagemang för de palestinska kristna och det palestinska folket sträcker sig längre tillbaka än de två decennier som Annika Borg berör. Lutherska världsförbundet bildades i Lund 1947 och så gott som omedelbart startade ett engagemang för de palestinska flyktingar som fördrivits från sina hem, byar och stadsdelar under kriget som palestinierna kallar ”Nakba”, katastrofen, och de israeliska judarna kallar frihetskriget.

Det var så palestinierna blev ett flyktingfolk i världen. Lutherska världsförbundet har sedan dess slagit följe med de palestinska flyktingarna.

Vi ser odelat positivt på det engagemang för det judiska folket som kyrkorna i världen, ofta medvetna om sin antijudiska tradition, utvecklat. Svenska kyrkan finns sedan länge som en ansvarig partner i det sammanhanget, i Jerusalem på Profeternas gata sedan 1952.

Annika Borg kritiserar de politiska partiernas närvaro i kyrkomötet. I den frågan har vi som skriver detta olika uppfattningar. Men de som följt debatten efter kyrkomötet kan se att någon partipiska inte har tillämpats i denna fråga. Både socialdemokrater och centerpartister har stått fria att rösta efter sitt samvete så länge det de framför inte motsäger kyrkans tro, bekännelse och lära.

För Posks ledamöter gäller den friheten i alla frågor. Frågan om folkrätten, som vi har lyft tillsammans, är inte en lärofråga utan tillhör de demokratiska samhällenas gemensamma värdegrund. Svenska kyrkans läronämnd har genom att inte pröva denna fråga markerat att man inte ser den som en lärofråga.

Vi har själva följt situationen för de palestinska kristna och det palestinska folket under 40 år. Det vi kan iaktta med en sådan blick över fyra decennier är att situationen har förvärrats. Krigen mellan Israel och Gaza är under juridisk prövning huruvida krigsbrott har begåtts eller inte. För de enskilda människorna på Västbanken och i östra Jerusalem har allt flera hem och bostäder förstörts och ibland fördrivs palestinska familjer en andra gång under sina liv.

Det vi kräver är en grundläggande humanitet med respekt för liv, hem och privatliv. Det vi fordrar, av både Israel och Palestina, är en grundläggande respekt för folkrätten.

Att Svenska kyrkan ställer sig bakom att i internationella organisationer granska en sådan sak är självklart utifrån allmän humanism såväl som från en kyrka som bygger på det judiska arvet från profeterna. För profeterna har fredens träd just rättvisan som rötter. Därför lutar vi oss mot Jesu ord, som i profeternas efterföljd anammade att sanningen är ingenting att vara rädd för. Den gör oss till sist alla fria.

Ämnen i artikeln

Palestina
Israel

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt