Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 06:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-maste-vara-radda-om-vara-strander/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Vi måste vara rädda om våra stränder”

SLUTREPLIK DN DEBATT 3/11.

Jan Molde, tidigare statlig expert: Regeringens uppgörelse med Centerpartiet gör att tillämpningen av strandskyddet blir ännu viktigare.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en replik min på min debattartikel i DN om strandskyddet skriver Bo Tyrefors från Skärgårdens intresseföreningar att Stockholms skärgård enligt den statliga utredningens förslag inte kommer att kunna klassas som landsbygdsområde och att upphävande eller lättnader i strandskyddet därmed inte kommer att kunna ske där. Jo, utredningen, liksom den i förra veckan beslutade lagrådsremissen efter förhandlingar mellan regeringen och Centerpartiet, föreslår att samma möjligheter till upphävande eller lättnader i strandskyddet ska finnas i hela landet under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar är så otydligt definierade att det i praktiken skulle kunna bli möjligt att upphäva eller lätta på strandskyddet också i delar av Stockholms skärgård.

Att denna möjlighet kommer att prövas framgår av en replik från centerpartisterna Gustav Hemming och Petri Salonen. De skriver att stora delar av Stockholms skärgård kan karaktäriseras som glesbygd och att svårigheterna att bygga bostäder och näringsfastigheter är ett av de avgörande hindren för barnfamiljer att bo kvar på, eller flytta ut till, ö-samhällen.

De föreslår därför att vad de kallar ”kärnöar” i Stockholms skärgård ska vara områden där strandskyddet kan lättas eller avskaffas. Region Stockholm rubricerar följande öar som kärnöar: Arholma, Tjockö, Ramsö, Gällnö, Runmarö, Nämdö, Svartsö, Ingmarsö, Möja, Sandhamn, Ornö och Utö.

Fastighetspriserna gör det svårt för permanentboende att efterfråga strandnära boende. Jag delar uppfattningen att det är angeläget att skapa förutsättningar för fler att bo kvar eller bosätta sig i skärgården. Men tror verkligen Hemming och Salonen att det är de unga barnfamiljer som vill bo kvar eller bosätta sig i skärgården som kommer att ha råd att köpa mark efter stränderna på dessa öar?

Vad som gör skärgården attraktiv är till stor del just stränderna. Tillgängligheten till stränder är lika viktig för permanentboende som för fritidsboende. Obebyggda stränder är inte minst viktiga för alla tillfälliga besökare, det rörliga friluftslivet i vid bemärkelse. De så kallade ”kärnöarna” i Stockholms skärgård har reguljär kollektivtrafik, i många fall utförd av Waxholmsbolaget. Det innebär att öarna kan nås av alla de som vill ut i skärgården men saknar egen båt.

Det är i stor utsträckning fritidsboende och tillfälliga besökare i skärgården som skapar förutsättningar för försörjning på öarna. De skapar underlag för butiker och restauranger, för båtvarv och taxibåtar liksom för hantverkare av alla de slag.  De olika grupper som bor på eller besöker skärgårdens öar är således ömsesidigt beroende av varandra.

På flera av de öar som nämnts ovan finns gott om mark innanför i dag strandskyddade områden. Tillkommande bebyggelse kan och bör ske där för att inte skada de oersättliga värden som de ännu obebyggda stränderna i Stockholms skärgård utgör.

Precis som Lars-Erik Liljelund skriver i sin replik är strandskyddet starkt i nu gällande lagstiftning. Samtidigt kan vi konstatera att bebyggelse efter kusterna och i skärgårdarna tillkommer i allt högre takt. Utredningen har inte analyserat orsakerna till detta närmare. Rimliga antaganden är att gällande lagstiftning inte alltid tillämpas på rätt sätt, att det finns brister i kommunernas tillsynsarbete och att det kan finnas brister i länsstyrelsernas arbete med granskning av de kommunala besluten.

Om regelverket ändras i enlighet med de förslag som nu är föremål för lagrådsremiss kommer tillämpningen av bestämmelserna att bli än viktigare. Var rädd om våra stränder!

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt