Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Vi pausar inventeringen av nyckelbiotoper i nordväst”

Metodiken för nyckelbiotopsinventering utvecklades ursprungligen för förhållanden i södra och mellersta Sverige där skogen brukats under mycket lång tid och biotopernas gränser lättare går att urskilja. Metoden har dock tillämpats över hela landet, skriver Herman Sundqvist.
Metodiken för nyckelbiotopsinventering utvecklades ursprungligen för förhållanden i södra och mellersta Sverige där skogen brukats under mycket lång tid och biotopernas gränser lättare går att urskilja. Metoden har dock tillämpats över hela landet, skriver Herman Sundqvist. Foto: Peter Hoelstad

Klassificering av en skog som nyckelbiotop ger inte formell skyddsstatus, men har i praktiken blivit liktydigt med stopp för avverkning. Det var aldrig syftet. Tillämpningen av begreppet har varit särskilt svår i nordvästra Sverige. Därför inför vi nu en paus för all inventering av nyckelbiotoper i nordväst, skriver Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen pausar inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Samtidigt inleds en process tillsammans med skogsbruk och ideell naturvård för att hitta nya arbetssätt kring skogar med höga naturvärden. ”Vi förutsätter att skogsbruket hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt”, skriver Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen.

Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden. De har från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö i dag mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Begreppets innebörd fastställdes av Skogsstyrelsen i början av 1990-talet och myndigheten står sedan dess som ägare och uttolkare.

Genom en landsomfattande inventering av privatägd, bolagsägd och statligt ägd skogsmark har de skogar som är viktigast för den biologiska mångfalden i skogslandskapet kunnat identifieras. Inventeringen startades på 1990-talet och bedömning av nyckelbiotoper görs fortfarande – det upptäcks hela tiden nya nyckelbiotoper. Den svenska nyckelbiotopsinventeringen är en av världens största naturvärdesinventeringar och det framgångsrika konceptet tillämpas också i andra länder.

Nyckelbiotop har samtidigt kommit att bli ett av de mest laddade begreppen i svensk skogspolitik. Från början var resultaten av nyckelbiotopsinventeringar avsedda att utgöra planeringsunderlag för naturvårdsarbetet i skogen. Genom de marknadsdrivna certifieringssystemen FSC och PEFC har nyckelbiotoperna kommit att få en helt annan status och innebörd. I dag befattar sig så gott som inga aktörer på marknaden med virke från nyckelbiotoper, oavsett om virket kommer från en skogsägare som valt att certifiera sitt skogsbruk eller från någon annan.

Att Skogsstyrelsen klassificerat en skog som nyckelbiotop ger visserligen inte någon formell skyddsstatus, men i praktiken har en klassificering som nyckelbiotop blivit liktydigt med stopp för avverkning. Det var aldrig syftet när begreppet lanserades.

Skogsstyrelsen har inte – och ska inte ha – någon ambition att påverka frivilliga marknadsdrivna certifieringsöverenskommelser så länge de inte står i strid med lagstiftningen eller skogspolitikens inriktning. Den utveckling som skett kring begreppets praktiska innebörd gör samtidigt att myndigheten inte heller kan låtsas som att en klassificering av en skog som nyckelbiotop fortfarande endast är ett inventeringsresultat till stöd för skogsägarens planering.

Metodiken för nyckelbiotopsinventering utvecklades ursprungligen för förhållanden i södra och mellersta Sverige där skogen brukats under mycket lång tid och biotopernas gränser lättare går att urskilja. Metoden har dock tillämpats över hela landet. I nordvästra Sverige skiljer sig skogarna markant från skogar i övriga delar av landet. Skogsbrukets historiska påverkan är en annan och här finns stora sammanhängande områden med gammal skog.

Skogsstyrelsen förutsätter att skogsbruket hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt och fortsätter att undanta skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige från brukande även om de inte klassats som nyckelbiotoper.

För nordvästra Sverige förs en diskussion i skogssektorn om Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar. Den berör främst tillförlitligheten i hur objekt avgränsas och att det inte görs en regionalt anpassad bedömning av vad som ska kvalificera som nyckelbiotop. Hösten 2016 publicerade Skogsstyrelsen i en rapport framtagen i samverkan med skogssektorns olika aktörer en nulägesbeskrivning kring nyckelbiotopsfrågan. Rapporten identifierar särskilt svårigheterna kring tillämpning av nyckelbiotopsbegreppet i nordvästra Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående inför Skogsstyrelsen en paus för all inventering och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Pausen gäller tills vidare och omfattar fjällkommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung-Sälen samt delar av Torsby kommun.

En paus behövs för att forma ett utvecklat och långsiktigt arbetssätt för att avgränsa höga naturvärden i nordvästra Sverige och för att möjliggöra ansvarsfulla avvägningar mellan skogspolitikens miljö- och produktionsmål. En paus ger också ökad möjlighet till en konstruktiv dialog kring ansvar och åtgärder med olika intressenter i skogssektorn.

Med avstamp i den nämnda nulägesrapporten om nyckelbiotoper har Skogsstyrelsen inlett en samverkansprocess med skogssektorns intressenter. Vi räknar med att kunna nyttja kompetensen och engagemanget kring nyckelbiotoper i samverkansprocessen för att utveckla nya arbetssätt kring skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige. Viktiga utgångspunkter för det arbetet kommer att vara skogsbrukets egen planering med gröna skogsbruksplaner och landskapsplanering. Målklassning av skogen, i kategorierna orörd naturvårdsskog, naturvårdsskog i behov av skötsel, produktionsskog med förstärkt naturhänsyn respektive produktionsskog med generell naturhänsyn, kan vara en del i arbetet med att tydliggöra och kommunicera hur avvägningar görs mellan produktionsmål och miljömål. Det är också viktigt att utreda en regionalisering av nyckelbiotopsbegreppet.

Skogsstyrelsen förutsätter att skogsbruket hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt och fortsätter att undanta skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige från brukande även om de inte klassats som nyckelbiotoper. I förlängningen kan en ansvarsfull hantering av skogar med höga naturvärden i området bidra till att regeringens etappmål för frivilliga avsättningar uppnås.

Under den tid pausen gäller kommer Skogsstyrelsens arbete med bland annat tillsyn, rådgivning och områdesskydd i nordvästra Sverige att fortsätta på oförändrat sätt. Redan identifierade och avgränsade nyckelbiotoper i nordvästra Sverige påverkas inte. I övriga delar av landet är avgränsningsproblematiken inte alls uttalad på samma sätt som i nordvästra Sverige och Skogsstyrelsen kommer där att fortsätta arbetet med att identifiera nyckelbiotoper på samma sätt som tidigare.

I dag är tillämpningen av nyckelbiotopsbegreppet i nordvästra Sverige kontroversiell. Trots att Skogsstyrelsen har erfarna och mycket kompetenta nyckelbiotopsinventerare är osäkerheten i bedömning och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige alltför stor. Det är mycket angeläget att hitta ett utvecklat arbetssätt i nordvästra Sverige som undviker den alltför skarpa gränsdragningen mellan skogar som är respektive inte är nyckelbiotoper och som i dag därför antingen lämnas orörda eller avverkas.

DN Debatt. 10 mars 2017

Debattartikeln
Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen
”Vi pausar inventeringen av nyckelbiotoper i nordväst”

Repliker
Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen:
”Ett av de största sveken mot mot naturvården vi sett i Sverige”

Slutreplik från Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen:
”Skogen i nordväst är annorlunda”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.