Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Vi ställer oss bakom att trappa ner ränteavdragen”

Dagens bostadsmarknad riskerar att skapa fattigdomsfällor: hushåll med stabila, men något lägre inkomster, eller för lite kapital, hänvisas till dyra, nyproducerade hyresrätter, som över tid är ett väsentligt dyrare boende, skriver artikelförfattarna.
Dagens bostadsmarknad riskerar att skapa fattigdomsfällor: hushåll med stabila, men något lägre inkomster, eller för lite kapital, hänvisas till dyra, nyproducerade hyresrätter, som över tid är ett väsentligt dyrare boende, skriver artikelförfattarna. Foto: Nicklas Thegerström

 

Vi är beredda att ställa oss bakom en nedtrappning av ränteavdragen. Men för att värna förutsägbarhet och trygghet i boendet bör nedtrappningen ske med en liten del varje år. Tidshorisonten bör vara 20–30 år. Ett villkor är att intäkterna från ett minskat ränte­avdrag oavkortat går till hushållen, skriver KD:s Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed.

Det bör finnas goda förutsättningar för alla att kunna ordna en trygg bostad för sig och sin familj. Många vill äga sin bostad och vi vill stödja hushållen i den strävan. Samtidigt måste ordning och reda råda i hushållens och statens finanser så att inte stora samhällsekonomiska risker uppstår.

I dag har vi en stor – och för ekonomin riskfylld – skulduppbyggnad hos hushållen. Samtidigt kan många hushåll med stabila inkomster inte komma in på den ägda bostadsmarknaden, utan hänvisas till dyra hyresrätter. Hushållens skulder har vuxit i betydligt snabbare takt än inkomsterna de senaste decennierna, trots en mycket stark disponibel inkomstförstärkning. I kombination med en stor, och ökande, andel rörliga lån har detta gjort hushållen känsliga för ränteförändringar, vilket kan få påtagliga följdeffekter i samhällsekonomin.

Orsakerna till lånetillväxten är många. En huvudorsak är ett lågt bostadsutbud under lång tid. Men också kraftigt sjunkande räntekostnader, ett ökat intresse för ägt boende, urbanisering och befolkningstillväxt har varit bidragande.

Det krävs reformer för att dämpa drivkrafter att låna och därmed minska hushållens – och ekonomins – sårbarhet framöver. Vi har krävt ändrade regler så att det inte ska vara lönsamt för banker att erbjuda mängdrabatt vid bolån. Vi har också föreslagit amorteringskrav riktade mot bankernas samlade bolånestock för att gynna amortering, samt ändrade regler så att bundna bolån blir mer attraktiva. Att långsamt trappa ner ränteavdragen är ytterligare en åtgärd som vi, under vissa förutsättningar, nu är beredda att ställa oss bakom.

Sveriges avdragssystem för räntor är sprunget ur en tid av höga räntor och höga marginalskatter. Under 1970- och 1980-talet var avdraget i snitt 50 procent. Vid skattereformen på 90-talet sänktes ränteavdraget snabbt, till följd av stigande kostnader för staten, men ränteavdraget har fortsatt att bidra till högre bostadspriser och därmed hushållsskulder.

De senaste fem åren har statens inkomster per år i snitt försvagats med 22 miljarder kronor av ränteavdraget. Men med en bolånestock som vuxit till explosionsartat riskerar denna summa att öka kraftigt med normaliserade räntor. Det riskerar att tränga ut angelägna satsningar eller tvinga fram skattehöjningar.

IMF, EU-kommissionen, Finansinspektionen och Riksbanken har ihärdigt påpekat riskerna med att behålla ränteavdraget och rekommenderat att det avskaffas. Flera länder som upplevt baksidorna med en bostadsprisnedgång, som Nederländerna och Danmark, har påbörjat en sänkning av sina ränteavdrag.

En bred överenskommelse om avtrappade ränteavdrag skulle möjliggöra för Finansinspektionen att lätta på restriktioner som i dag hindrar hushåll att komma in på ägd bostadsmarknad.

Ränteavdraget är därtill ett slags subvention till bankerna som förstorat deras utlåning, på vilken de sedan finanskrisen kraftigt ökat sina marginaler.

Samtidigt finns skäl som talar för att behålla ränteavdraget: en avtrappning förändrar de förutsättningar som gällde vid köpet av bostaden. Därtill har det spelat stor roll för hushåll utan stora tillgångar att kunna äga sitt boende.

Tidpunkten att påbörja en nedtrappning är dock relativt god i dagens räntemiljö. På 90-talet var ränteutgifterna cirka 100.000 kronor per miljon i lån. I dag kostar samma lån 15.000 kronor per år. Dessutom har den förväntade långsiktiga räntenivån i ekonomin sänkts.

Detta talar sammantaget för att en nedtrappning av ränteavdraget för bostadslån bör ske. Kristdemokraternas partistyrelse kommer därför föreslå Rikstinget att arbeta för en långsam nedtrappning. Det är också rimligt att sänka taket för fullt ränteavdrag från dagens 100.000 kronor.

För att värna förutsägbarhet och trygghet i boendet bör nedtrappningen ske med en liten del varje år. Tidshorisonten bör vara 20-30 år.

Detta kan enligt vår uppfattning emellertid enbart komma ifråga om intäkterna från ett minskat ränteavdrag oavkortat går tillbaka till hushållen. Detta bör företrädesvis ske genom sänkt skatt på inkomst av tjänst, men också med riktat stöd till barnfamiljer, då vi vet att barnfamiljer runt storstäder annars riskerar att drabbas hårdare.

Sammantaget ger detta hushåll som påverkas av sänkt ränteavdrag fortsatt stabila förutsättningar. Det är viktigt både för hushållens trygghet och för att hushållen även fortsättningsvis kommer stå för en stor andel av bostadsinvesteringarna.

En långsam nedtrappning av ränteavdraget ökar värdet av sparande och amortering, och minskar skulduppbyggnad. Vilket över tid minskar riskerna i ekonomin och för hushållen.

Samtidigt behövs insatser, inte minst för att värna social rörlighet och hålla tillbaka klyftor, för att göra det möjligt för fler hushåll utan stort kapital, men med stabila inkomster, att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Krav på kontantinsats och amorteringskrav har höjt redan höga trösklar. Dagens bostadsmarknad riskerar att skapa fattigdomsfällor: hushåll med stabila, men något lägre inkomster, eller för lite kapital, hänvisas till dyra, nyproducerade hyresrätter, som över tid är ett väsentligt dyrare boende.

Hyresrätten behövs för en välfungerande bostads- och arbetsmarknad. Men för den som etablerat sig på arbetsmarknaden och har stabila inkomster är det ofta lämpligare med ett eget ägt boende med lägre kostnader via egenförvaltning och oftast ökat värde.

Vid en internationell jämförelse har Sverige låga ambitioner vad gäller social bostadspolitik. Det offentliga bör därför i ökad utsträckning ta ansvar för att det blir möjligt för hushåll som har lägre, men fasta inkomster att kunna äga sin bostad. I samband med att en avveckling av ränteavdragen inleds, bör ett stöd till kapital­insats utredas och införas till hushåll som står utanför bostadsägandet. Ett startlån enligt norsk förebild kan stå modell där staten kan bistå med en del av kapitalinsatsen, förutsatt att hushållet klarar bankens krav på bottenlån. 

Således krävs en strikt kreditprövning och att lånet ska återbetalas med ränta så att stödet inte bidrar till riskuppbyggnad eller stimulerar osunt låntagande. Därtill bör modeller där hushåll till en början hyr och sedan successivt köper en bostad utarbetas. Därutöver bör bostads­bidraget höjas och subventionerat bosparande prövas. För att öka rörligheten bör också en statsfinansiellt neutral modell införas där reavinstbeskattningen tas ut först vid exit från den ägda bostadsmarknaden.

Vår bedömning är att hushåll som behöver komma in på bostadsmarknaden inte påverkas särskilt mycket av en nedtrappning av ränteavdraget. Om ränteavdraget sänks bör också prisutvecklingen dämpas.

En bred överenskommelse om avtrappade ränteavdrag skulle dock möjliggöra för Finansinspektionen att lätta på restriktioner som i dag hindrar hushåll att komma in på ägd bostadsmarknad.

Vi är beredda till samtal för att få på plats en blocköverskridande överenskommelse om sänkta ränteavdrag, förutsatt att hushållen kompenseras och att reformer som ökar förutsättningarna för fler att äga sitt boende samtidigt genomförs.

DN Debatt. 24 september 2017

Debattartikel

Ebba Busch Thor (KD), partiledare och Jakob Forssmed (KD), ekonomiskpolitisk talesperson:
”Vi ställer oss bakom att trappa ner ränteavdragen”

Repliker

Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef för Villaägarnas Riksförbund:
”Sänk ränteavdragen för nya lån”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.