Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-28 17:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-vill-ge-vanliga-pensionarer-1-000-kronor-mer-i-manaden/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Vi vill ge vanliga pensionärer 1 000 kronor mer i månaden”

Reformen Tusenlappen är är vår prioritering i kommande förhandlingar, skriver Jimmie Åkesson (SD) och Oscar Sjöstedt (SD).
Reformen Tusenlappen är är vår prioritering i kommande förhandlingar, skriver Jimmie Åkesson (SD) och Oscar Sjöstedt (SD). Foto: Patrik C Österberg/TT, Jessica Gow/TT

DN DEBATT 29/9.

Jimmie Åkesson (SD) och Oscar Sjöstedt (SD): Pensionsreformen Tusenlappen är vår prioritering i kommande förhandlingar.

Sverigedemokraterna presenterar i dag ett eget förslag för en omfattande pensionsreform: reformen Tusenlappen. Vår utgångspunkt är enkel, dagens pensioner är för låga och behöver höjas. Med vårt förslag får en genomsnittlig pensionär cirka 1 000 kronor extra i plånboken varje månad.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Det svenska pensionssystemet är vårt viktigaste sociala skyddsnät. Det är skapat för att ge alla svenska medborgare en trygg och värdig ålderdom. Efter åratal av underfinansiering lämnar dock dagens pensionssystem mycket att önska. Sverige har över 300 000 fattigpensionärer, den högsta andelen fattigpensionärer i Norden och en av Europas högsta pensionsåldrar.

Dagens pensionssystem omfattar tre delar, allmän pension, tjänstepension och privat pension. Den allmänna pensionen är till för de som bott och arbetat i Sverige. Den består i sin tur av fyra delar: inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension.

En majoritet av svenska folket är oroliga för pensionen. Oron tilltar med ålder men även i det yngsta spannet, 18–29 år, är 4 av 10 oroliga för sin pension.

I dagens Sverige har 2,3 miljoner individer allmän pension. Närmare 700 000 omfattas av garantipensionen – ett grundskydd för dem som haft liten eller ingen arbetsinkomst.

Tanken när dagens system utformades var att det skulle utgöra en trygghet för alla. De undersökningar som genomförts visare snarare på motsatsen. Det saknas förtroende både på individnivå såväl som för systemet som helhet. En majoritet av svenska folket är oroliga för pensionen. Oron tilltar med ålder men även i det yngsta spannet, 18–29 år, är 4 av 10 oroliga för sin pension. Bland gruppen med garantipension som redan i dag har små ekonomiska marginaler är situationen än värre, i denna grupp är 8 av 10 oroliga över sin ekonomiska situation.

Ansvariga för dagens situation är pensionsgruppen. Den grundades av de partier som ingick i 1994 års pensions­överenskommelse: Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Sedan Miljöpartiets intåg i regeringen har även de inkluderats i gruppens arbete.

Det går krasst att konstatera att pensionsgruppen har misslyckats med sitt grundläggande uppdrag – att säkra medborgarnas förtroende för pensionssystemet – och därmed bör avvecklas.

Det går krasst att konstatera att pensionsgruppen har misslyckats med sitt grundläggande uppdrag – att säkra medborgarnas förtroende för pensionssystemet – och därmed bör avvecklas.

Socialdemokraterna verkar ha dragit liknande slutsatser och har på senare tid försökt kringgå gruppens arbete med enskilda satsningar riktade mot pensionärerna, ett försök att lappa och laga på marginalen, som lämnar mycket att önska. Medan det nya pensionstillägget påverkar 1,2 miljoner pensionärer rör det sig i bästa fall om någon extra hundralapp, i vissa fall har förslaget resulterat i mindre pengar och för många blir det ingen skillnad alls. Pensionstillägget är också ett avsteg från de grundläggande rättviseprinciperna i pensionssystemet. Det är ett skattefinansierat stöd som inte omfattar vare sig de lägsta, eller de högsta pensionerna.

Sverigedemokraterna har som tidigare utlovats tagit fram ett eget förslag för en omfattande pensionsreform. Vi presenterar i dag reformen Tusenlappen.

Vår utgångspunkt är enkel, dagens pensioner är för låga och behöver höjas. Med vårt förslag får en genomsnittlig pensionär cirka 1 000 kronor extra i plånboken – varje månad. En genomsnittlig, allmän, pension är i dag 13 300 kronor innan skatt.

Reformen Tusenlappen utgår ifrån fem grundläggande principer:

1 Reformen ska omfattande både nuvarande och kommande pensionärer. Hela pensionssystemet behöver stärkas. Vissa förändringar får en större effekt på längre sikt medan andra slår igenom direkt. Vi ser stora behov redan i dag och vårt förslag kommer därför att omfatta både nuvarande och kommande pensionärer.

Vi ser stora behov redan i dag och vårt förslag kommer därför att omfatta både nuvarande och kommande pensionärer.

2 Det ska löna sig att arbeta. I dag är det många gånger liten, eller ingen, skillnad på pensionen mellan de som arbetat ett helt yrkesliv jämfört med individer som arbetat lite eller inget alls. Det finns även stora grupper som kommit till Sverige på senare år och inte har betalat in till pensionssystemet. Denna orättvisa fördelning urholkar förtroendet för pensionssystemet i sin helhet och behöver adresseras.

3 Kostnaden ska bäras av staten. Kostnaden för reformen i sin helhet beräknas till 23,1 miljarder kronor. Merparten utgörs av ökade pensionsavsättningar. Den kostnaden ska inte läggas på företag utan bäras av staten. Ökade kostnader för företag riskerar att påverka sysselsättningen negativt.

Tidigare förslag har tittat på höjda arbetsgivaravgifter för att finansiera ökade pensionsavsättningar, vi ser inte detta som ett attraktivt alternativ utan anser att staten bör kliva in och ta det ansvaret.

4 En höjning av pensioner behöver undvika kannibaliseringseffekter. Många av de ”lappa och laga”-åtgärder vi sett i pensionssystemet på senare år, senast med regeringens pensions­tillägg, får i slutändan liten eller ingen reell effekt i plånboken för människor. En höjning av inkomstpensionen kan leda till sänkt garantipension vilket gör att nettoeffekten för enskilda pensionärer blir plus/minus noll. Vi behöver därför stärka hela systemet och se till att alla får mer pengar i plånboken.

5 Pensionssystemet ska bli tydligare och mer överblickbart. Dagens system är krångligt och svårt att överblicka. Systemet blir enklare att förstå sig på om det finansieras i sin helhet via arbetsgivaravgifterna, snarare än som med dagens modell en slags hybrid mellan dels arbetsgivaren, dels den enskilde.

För att uppnå 1 000 kronor mer i månaden behöver vi ändra flera delar av dagens pensionssystem. Det är ett komplext system där olika delar påverkar varandra. För att reformen ska få fullt genomslag krävs därför ett antal olika insatser för att Tusenlappen ska leva upp till de fem grundläggande principerna.

Vi föreslår därför att:

Arbetsgivarnas ålderspensions­avgift höjs med 8,29 procentenheter från 10,21 till 18,5 procent av brutto­inkomsten samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande utsträckning till 3,33 procent. Detta för att lämna den sammanlagda arbets­givaravgiften oförändrad.

Regeringen slopade avdragsmöjligheterna för det individuella pensionssparandet (IPS) 2016. Det var ett misstag. Vi föreslår att denna sparform återinförs, med vissa justeringar, för att göra den mer fördelaktig för alla inkomstklasser

Den allmänna pensionsavgiften som pensionsspararna betalar om 7 procent av bruttoinkomsten slopas. Av det följer att även skattereduktionen som medges för den allmänna pensions­avgiften tas bort.

Borttagandet av den allmänna pensionsavgiften ska få genomslag i ett höjt inkomstindex (vilket leder till höjda inkomstpensionsbehållningar för pensionsspararna och höjda inkomstpensioner för dagens pensionärer).

Grundskyddet, garantipension och bostadstillägg för pensionärer ska öka i samma utsträckning som förändringen av inkomstpensionen.

Dessa åtgärder sammantaget innebär 1 000 kronor mer i plånboken, varje månad, för en genomsnittlig pensionär. Vi riktar inte satsningen mot enskilda grupper utan höjer allas pensioner.

Utöver tusenlappen vill vi även öka den individuella friheten och uppmuntra till eget sparande. Därför föreslår vi även:

● Sänkt skatt på ISK. Skatten på investeringsparkonton och kapitalförsäkringar ska sänkas till 0,75 procent.

Bättre möjligheter att pensionsspara privat. Regeringen slopade avdragsmöjligheterna för det individuella pensionssparandet (IPS) 2016. Det var ett misstag. Vi föreslår att denna sparform återinförs, med vissa justeringar, för att göra den mer fördelaktig för alla inkomstklasser

Detta är vårt löfte till svenska folket. Detta är vår prioritering i kommande förhandlingar.

Ämnen i artikeln

Pensioner

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt