Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vi vill ha tioårig skola, fler lärare och ordningsbetyg”

För att bättre och tidigare kunna följa elevernas kunskapsutveckling ska betyg också börja ges redan i årskurs fyra, skriver Ebba Busch Thor (KD) , Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L).
För att bättre och tidigare kunna följa elevernas kunskapsutveckling ska betyg också börja ges redan i årskurs fyra, skriver Ebba Busch Thor (KD) , Ulf Kristersson (M), Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L). Foto: Pavel Maira

DN DEBATT 13/6. Vi vill genomföra reformer för att Sverige inom tio år ska vara bland de tio bästa i kunskapsmätningen Pisa. Förskoleklassen ska omvandlas till årskurs ett och grundskolan bli tioårig, elever på högstadiet och gymnasiet ska få skriftliga ordningsomdömen och fler som har högskoleexamen ska kunna genomgå kompletterande pedagogisk utbildning, skriver Alliansens partiledare.

Nu i tider av skolavslutningar och studentfiranden blir skolans roll för en bättre framtid ännu tydligare. Elever som ser fram mot ett sommarlov, men också mot nästa steg: mot nya kunskaper, fortsatta studier inom högre utbildning eller att börja jobba. En skola vars uppdrag är att förmedla kunskap och röja en väg – uppåt och framåt – också för dem som har de svåraste förutsättningarna. Om det inte fungerar riskerar vi inte bara att barn och unga far illa, utan också vår framtida sammanhållning och vårt välstånd.

Därför är dagens situation oroande. Närmare var femte elev som gick ut årskurs nio förra året blev inte behörig till gymnasiet. På flera skolor runt om i landet når inte ens hälften av eleverna tillräckliga kunskaper. Utan en fullföljd gymnasieutbildning är riskerna för utanförskap omfattande. Ett utanförskap som riskerar att bli permanent.

Efter decennier av fallandes kunskapsresultat i svensk skola var kunskapsmätningen Pisa 2015 en ljuspunkt; trenden bröts och förbättrade resultat uppvisades. Eleverna som mätningen fokuserade på var också de första som fullt ut fick ta del av Alliansens kunskapsreformer från tidigare år. Samtidigt var det arbetet långt i från tillräckligt.

Vi måste göra mer för att fler elever ska lämna skolan med den kunskap som krävs för att kunna ta sig dit man vill.

Det finns ingen enkel lösning på dagens problem. Det fick utbildningsministern erfara när han 2014 slog fast att han skulle rädda skolan på 100 dagar. Nu har över 1 000 dagar gått, och tyvärr har mycket lite hänt.

Det finns också tecken på att utvecklingen återigen går åt fel håll vad gäller elevernas kunskaper. Andelen elever som inte nådde tillräckliga kunskaper under 2017 var högre än någonsin tidigare. Lärarbristen i svensk skola har blivit än mer påtaglig. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nära fördubblats under fem år.

Det finns ingen enkel lösning på dagens problem. Det fick utbildningsministern erfara när han 2014 slog fast att han skulle rädda skolan på 100 dagar. Nu har över 1 000 dagar gått, och tyvärr har mycket lite hänt.

Vi är beredda på att ta ett långsiktigt ansvar för den svenska skolan. Vi vill genomföra reformer som ska få elever att klättra, så att Sverige inom tio år är bland de tio bästa i kunskapsmätningen Pisa.

De viktigaste reformerna i vårt gemensamma arbete för att stärka svensk skola och nå detta mål är:

1

Reformpaket för ökad kunskap. Förskoleklassen ska omvandlas till årskurs ett och grundskolan blir därmed tioårig, vilket ger mer tid att nå kunskapsmålen. För att stöd ska kunna sättas in så tidigt som möjligt, för den som riskerar att halka efter, bör ett tydligare kunskapsmål införas – att kunna läsa och förstå enklare texter – redan under första skolåret. Av samma anledning ska lågstadiet avslutas med ett nationellt prov. För att förskollärare i förskoleklass ska bli behöriga att undervisa på lågstadiet genomförs ett särskilt lärarlyft. För att bättre och tidigare kunna följa elevernas kunskapsutveckling ska betyg också börja ges redan i årskurs fyra.

Vi vill revidera läroplaner och kursplaner i syfte att stärka betoningen på kunskaper i alla ämnen. De nationella proven i grundskolan och i gymnasiet ska inte avvecklas utan behållas och utvecklas. Proven ska tydligare spegla läroplanens kunskapsmål. Digitaliseringen av proven ska påskyndas och de ska rättas externt, inte minst för en mer likvärdig betygssättning.

Jämfört med elever i andra länder har elever i svensk grundskola betydligt mindre undervisningstid. Vi vill därför utöka undervisningstiden, med fokus på baskunskaper såsom matematik och svenska. Varje skoldag bör också innehålla någon form av fysisk aktivitet. För elever som behöver längre tid för att nå kunskapsmålen ska skolplikten förlängas med ett år, eller undervisningstiden utökas på annat vis, för att fler ska kunna nå gymnasiebehörighet.

Nyanlända elever, särskilt de som kommit till Sverige högre upp i åldrarna, har kanske de allra svåraste förutsättningarna att klara skolan. De behöver därför ges en bättre start. Rektorers befogenheter att fatta beslut om prioriterad timplan ska utökas, så att fler elever kan få kunskaper i framför allt de viktigaste basämnena. Generellt bör nyanlända elever ges utökad undervisningstid i svenska språket.

De skickligaste lärarna ska finnas där de behövs som bäst. Vi vill att fler karriärtjänster riktas till skolor i utsatta områden.

2

Reformpaket för ordning och studiero. Kunskap kräver egna ansträngningar, men det kräver också att skolan är en trygg plats och att studiero råder. För ett stärkt fokus på ordning och reda ska det vara möjligt, för de huvudmän som vill, att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme, men som inte ingår i slutbetyget.

Föräldrar har ett stort ansvar för sina barns skolgång. Kontakterna mellan skolledare, lärare och förälder bör därför stärkas ytterligare, där roller, ansvar och skyldigheter tydliggörs.

Skollagen ska skärpas för att underlätta för rektor att flytta elever som hotar, mobbar och trakasserar andra. Skolan ska vara fri från dessa oacceptabla beteenden och ingen ska tillåtas förstöra för elever som sköter sig.

3

Reformpaket för lärare. Sverige behöver fler skickliga lärare och lärare ska få använda sin tid till undervisning. Yrkets status ska stärkas.

Kvaliteten på lärarutbildningen ska höjas och i högre grad bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Antagningskraven till ämneslärarutbildningen ska därför skärpas och antagningsprov och lämplighetstest ska användas mer.

Fler som redan har en högskoleexamen ska snabbare kunna genomgå kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för att kunna arbeta som lärare. KPU:n behöver dessutom både kortas ned och läsas i en förhöjd studietakt. Alternativ som Teach for Sweden ska vidgas och fristående aktörer ska kunna starta och bedriva KPU.

Tiden mellan lärare och elev är central. Fler yrkeskategorier bör därför finnas i skolan för att lärarna ska kunna lägga sin tid på undervisningen. Nationella riktlinjer ska tas fram för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna.

Vi vill även stärka studie- och yrkesvägledarens roll. Varje skolas studie- och yrkesvägledare ska få den utbildning och de verktyg som behövs för att alla elever ska kunna göra trygga och välinformerade val.

Sverige har stora samhällsproblem, inte minst i skolan. Men vi är övertygade om att de går att lösa. Det här är några av våra gemensamma vallöften för att göra svensk skola bättre. Så att fler barn och unga är rustade för att möta morgondagen.

DN Debatt.13 juni 2018

Debattartikel

Alliansens partiledare:
”Vi vill ha tioårig skola, fler lärare och ordningsbetyg”

Repliker

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet:
”Tidigare betyg ger inte bättre studieresultat”

Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister:
”Sluta klamra er fast vid marknadsstyrningen av skolan”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.