Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 10:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-vill-hitta-atgarderna-som-far-integrationen-att-fungera/

DN Debatt

DN Debatt. ”Vi vill hitta åtgärderna som får integrationen att fungera”

När svenska folket med öppna svarsalternativ får ange vilken enskild integrationsåtgärd som är viktigast svarar 35 procent språket, skriver artikelförfattarna. Bilden från en SFI-lektion. Foto: Pontus Lundahl/TT

DN DEBATT 16/11. Åtta av tio svenskar dömer ut integrationspolitiken i en ny undersökning. De håller politikerna ansvariga men tilltror dem inte om att ha några lösningar. Vi har engagerat oss i ett forskningsprojekt som söker efter lyckade åtgärder som kan bryta utanförskapet, skriver entreprenörerna Rune Andersson, Lars Backsell, Lovisa Hamrin och Dan Olofsson.

Vi är verksamma på olika platser runt om i vårt land. Samtidigt har vi i olika sammanhang en frekvent närvaro i Stockholm. Vår känsla är i stigande grad att Sverige håller på att brytas isär. Den oro, rädsla och stundom uppgivenhet vi möter ute i landet när konsekvenserna av en förfärlig omvärld konkretiseras i ett ökande utanförskap på den svenska landsorten har ingen motsvarighet i det akademiska omhändertagandeperspektiv som möter oss i huvudstaden.

Och det som i den nationella politiken benämns som främlingsfientlighet är ute i landet ofta kopplat till mer jordnära men ofta livsavgörande frågor som arbetslöshet, språk, brottslighet, försämrad välfärd och en uppgivenhet kring att inget görs när vårt fina samhälle bryts sönder och delas genom utanförskapet.

Vi ser alla samma bild. Men ser vi den sanna bilden?

För att få klarhet i detta och få en fristående bild av hur det svenska folket ser på integrationen – utanförskapets kommunicerande kärl – bad vi därför Sifo genomföra en opinionsundersökning i frågan. Resultatet är talande:

82 procent tycker att integrationen fungerar dåligt, bara 11 procent att det fungerar ”ganska bra”. Alternativet ”mycket bra” fick ingen mätbar träff. Socialdemokratiska väljare är mest positiva (22 procent) och sverigedemokratiska minst nöjda (2 procent).

Vi vet att alla politiska partier försöker navigera och hitta lösningar när det gäller utanförskapet. Detta uppskattas, men frågan är, efter många år av misslyckanden, om dessa ansträngningar är tillräckliga?

Vem bär då ansvaret för detta utanförskap? Sex av tio (57 procent) menar att det är politikerna, medan en fjärdedel (25 procent) lägger skulden på invandrarna själva.

En lika stor andel som menar att detta är politikernas ansvar tror dock inte att dessa politiker klarar av uppgiften att lösa integrationsproblemen (58 procent). Bara två av tio (21 procent) tilltror politikerna om att ha någon lösning. Högskoleutbildade är mer positiva än andra och kvinnor mer positiva än män, men inte heller där tror fler än en fjärdedel att lösningen finns inom den politiska sfären.

Resultaten befäster och stärker vår bild av att utanförskapsproblematiken bryter isär landet. Folket identifierar ett stort problem som det inte tilltror det ansvariga politiska etablissemanget om att kunna lösa. För oss indikerar detta att utanförskapet är vår tids största inhemska problem och att avsaknaden av lösningar är vår tids största misslyckande.

För att få en uppfattning om hur stort detta utanförskap är och utifrån det också kunna komma fram till vilka nödvändiga åtgärder som behövs för att både på kort och lång sikt möta detta hot mot vårt samhälle, kan vi här meddela att ett forskningsprojekt har inletts i Entreprenörskapsforums regi under ledning av dess vd, professorn i nationalekonomi Johan Eklund. Vi tycker att detta arbete är oerhört viktigt och är glada över att ingå som styrgrupp i projektet.

Projektgruppen ska titta på hur utanförskapet ser ut, dels omfattning och varaktighet över tid, dels vilka grupper som löper störst risk att hamna i detta utanförskap i vårt land. Men framför allt ska projektet studera och analysera lyckade åtgärder som bryter utanförskapet i Sverige och utomlands i syfte få fram en lista med åtgärdsförslag. Frågan är mycket angelägen och därför planeras en slutrapport redan till halvårsskiftet 2020.

Vi vet att alla politiska partier för­söker navigera och hitta lösningar när det gäller utanförskapet. Detta uppskattas, men frågan är, efter många år av misslyckanden, om dessa ansträngningar är tillräckliga? Vår förhoppning är att projektet ska tillföra åtgärdsförslag som de politiska partierna och arbetsmarknadens parter med positiv nyfikenhet kan ta till sig utan förut­bestämda låsningar till gamla positioner och sedan genomföra åtgärder i syfte att bryta utanförskapet. Vår grundläggande uppfattning är att det som hittills gjorts är i behov av omprövning och att nya kraftfulla åtgärder behöver sättas in. Frågan är vilka?

När svenska folket med öppna svarsalternativ får ange vilken enskild integrationsåtgärd som är viktigast svarar 35 procent språket – att invandrare lär sig svenska, medan 27 procent pekar på vikten av att invandrare arbetar och kan försörja sig. Det är de två överlägset mest frekventa svaren.

Vikten av språk och jobb understryks när frågan gäller i vilken utsträckning respondenten håller med om påståendena:

”Jag anser att bra svenska är en förutsättning för att invandrare ska få jobb”. Där instämmer tre av fyra fullt ut. Bland de äldre (65–79 år) är siffran 86 procent.

”Jag anser att invandrare ska börja lära sig svenska direkt när de kommer till Sverige.” Hela nio av tio (89 procent) instämmer där utan reservation, bland de äldre handlar det om 95 procent.

Den fråga som mest verkar dela opinionen på åtgärdssidan är löneregleringar i syfte att minska arbetslösheten bland nyanlända. 46 procent förordar lägre ingångslöner för enkla jobb, 32 procent är emot och 22 procent har ingen bestämd uppfattning. Bland tidigare allianssympatisörer (M, KD, L eller C) är 68 procent för detta medan åtgärden bland rödgröna sympatisörer (S, V eller MP) bara stöds av 26 procent. SD hamnar mitt emellan med 49 procent, något som ligger nära rikssnittet.

Slutsatserna från opinionsmätningen är alltså att svenska folket tycker att integrationen fungerar dåligt, de håller politikerna ansvariga men tilltror dem inte om att ha några lösningar. Utbildning i svenska språket ses som en huvudnyckel till integration, med sysselsättning/självförsörjning på andra plats. Samtidigt splittrar alltså frågan om sänkta löner opinionen.

För oss är det uppenbart att detta är en mycket viktig fråga för Sveriges framtida välstånd. Preliminärt kan vi se fem områden för att hantera det ekonomiska utanförskapet:

1. Arbetsmarknadsinsatser – lönebildning och minskade trösklar in på arbetsmarknaden.

2. Utbildningsinsatser – språkkunskaper och andra färdigheter.

3. Entreprenörskapsinsatser – nya jobb och nya metoder för att få jobb.

4. Politiska insatser – subventioner/bidrag/nya anställningsformer/processen när invandrare kommer till Sverige etc.

5. Filantropiska insatser – fortsatt mobilisering av civilsamhället.

Dessa olika insatser är inte ömsesidigt uteslutande men är kanske av helt olika betydelse för att faktiskt lyckas bryta det ekonomiska utanförskapet. Vi anser att det är brådskande med konkreta åtgärder. I vår aviserade vetenskapligt baserade utredning kommer vi att undersöka vilka insatser som har störst potential att bryta utanförskapet. Det kommer att bli en för vår gemensamma framtid avgörande rapport.