Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-12-01 04:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vi-vill-smittspara-snabbtesta-och-byta-ekonomisk-strategi/

DN Debatt

DN Debatt. ”Vi vill smittspåra, snabbtesta och byta ekonomisk strategi”

Foto: Moderaterna

DN DEBATT 20/11.

Ulf Kristersson (M) och Elisabeth Svantesson (M): I dag lägger vi fram de förslag vi skulle ha genomfört om vi bar regeringsansvaret.

Vi är nu mitt i den andra vågen av covid-19. Det politiska ledarskapet måste åter samla sig till kloka beslut: lära av gamla misstag, omedelbart skaffa snabbtester, sjösätta nationell smittspårning och besluta om en träffsäker ekonomisk strategi.

Coronaviruset har med full kraft dragit in över Sverige igen. Smittspridningen ökar dramatiskt och hela samhället måste nu ta ansvar för att bryta en farlig utveckling.

Riksdagen, regeringen och regeringens nationella myndigheter måste tala ett gemensamt språk. Regioner och kommuner måste få bästa möjliga förutsättningar för att uträtta sitt viktiga operativa arbete. Och var och en måste ta ansvar för sina beslut i vardagen. Det är tid att hjälpas åt, inte att peka finger. I kriser samarbetar man. Man skyller inte ifrån sig.

En av få ljuspunkter just nu är att vi alla vet så mycket mer om covid-19 i dag än för sex månader sedan. Vårdens hjältar behöver fortfarande mer avlastning men kunskapsläget är trots allt högre. Sverige som land måste lära av våra erfarenheter från första vågen – men också av andra länders framgångar.

Inget är lättare än att vara efterklok, men det är viktigt att öppet erkänna att den tidiga höstens bedömning av smittspridning slog fel. Det var ett misstag att lätta på restriktionerna samtidigt som smittan tog fart. Att erkänna misstag ökar respekten för framtida svåra beslut.

● Den första lärdomen är att politiken måste samarbeta fullt ut. Riksdag och regering, regering och opposition, staten med våra kommuner och regioner. Jobbet görs främst lokalt men statens muskler behövs. Det vore orimligt med 21 olika teststrategier eller 290 olika upphandlingar för skyddsutrustning. Moderaterna ställer sig därför än en gång till förfogande för det arbete som krävs på alla nivåer. Men på ett villkor: regeringen måste omedelbart sluta skylla sina egna brister och misstag på landets regioner och kommunernas äldreboenden. Att socialminister Lena Hallengren (S) oftare skyller på andra än tar eget ansvar imponerar inte.

Den andra lärdomen från den första vågen är behovet av tydlighet i kommunikationen. Dubbla budskap bidrar till både osäkerhet och bristande respekt, och gör det svårare för människor att göra rätt. Regeringen måste nu se till att helheten av regeringens och de nationella myndigheternas beslut talar samma språk och att olika myndig­heters insatser leds och samordnas bättre. Det finns också ett växande behov att mycket mer transparent redovisa skälen till och analysen bakom Sveriges internationellt avvikande inställning i frågan om till exempel munskydd.

Moderaterna ställer sig därför än en gång till förfogande för det arbete som krävs på alla nivåer. Men på ett villkor: regeringen måste omedelbart sluta skylla sina egna brister och misstag på landets regioner och kommunernas äldreboenden

Inget är lättare än att vara efterklok, men det är viktigt att öppet erkänna att den tidiga höstens bedömning av smittspridning slog fel. Det var ett misstag att lätta på restriktionerna samtidigt som smittan tog fart. Att erkänna misstag ökar respekten för framtida svåra beslut. Vi vill samtidigt säga att regeringen och vaccinsamordnaren framgångsrikt har hanterat frågan om svensk tillgång till vaccin. Det påminner dessutom oss alla om kraften i ett fungerande EU-samarbete.

Men den kanske skarpaste lärdomen av alla just nu är att ingen vet hur länge coronakrisen kommer att pågå. Det betyder att det som hittills inte har fungerat bra omedelbart måste åtgärdas.

Hade vi burit det yttersta ansvaret för Sveriges politiska och ekonomiska coronastrategi så hade vi nu gjort några tydliga kursändringar:

1 Provtagning. Sverige testar fortfarande för lite. För att minska samhällsspridningen är tester helt avgörande, och därför måste labbkapaciteten omedelbart öka. Detta är, enligt överenskommelsen mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och regeringen, ett statligt ansvar men testkapaciteten har slagit i taket på grund av bristande labbkapacitet. Regeringen måste säkerställa att kapaciteten ökar.

Vi vill samtidigt säga att regeringen och vaccinsamordnaren framgångsrikt har hanterat frågan om svensk tillgång till vaccin. Det påminner dessutom oss alla om kraften i ett fungerande EU-samarbete.

En annan allvarlig brist är att valideringen av snabbtester går för långsamt. Det behövs för att både minska smittspridningen, och hålla i gång kritisk verksamhet. Snabbtester finns nu i allt fler europeiska länder, men inte i Sverige. Regeringen måste omedelbart se till att ett eller flera snabbtester valideras. Annars kommer fler regioner än Skåne att gå fram på egen hand. Staten måste också säkerställa långsiktig finansiering av testningen.

2 Smittspårning. För att bryta smittkedjor måste Sverige ha en mycket mer systematisk smittspårning. Här har länder som Finland lyckats bättre. Att vi har en historisk kompetens från aids och klamydia är bra, men räcker inte. Det behövs nu en mycket tydligare manual för exakt hur smittspårningen ska gå till och särskild smittspårningspersonal måste utbildas och anlitas. Regeringens initiativ om ”smittspårningsmiljarden” och ett statligt utbrottsteam måste följas upp noga.

Dessutom behövs den smittspårnings-app som av oklara skäl aldrig kom till stånd. Även här har Finland lyckats bra, med en mycket vitt spridd app som ger information utan att kränka den personliga integriteten.

3 Ekonomisk strategi. Slutligen är inte Sveriges ekonomiska strategi anpassad till den nuvarande smittspridningen. Regeringens höstbudget i september fokuserar främst på tiden efter corona – och på deras januari­överenskommelse. Det är fel prioritering. Den ekonomiska politiken måste i stället främst fokusera på att hindra utslagningen av jobb, företag och hela branscher till följd av ökad smittspridning och nedstängning. Sverige tillhör numera de länder som har högst arbetslöshet i hela EU.

Vi har naturligtvis respekt för att regeringen är hårt pressad, men de har haft ett halvår på sig att möta ett förvärrat läge, och vår bild är att ingenting har gjorts.

Krisen slår olika på olika delar av ekonomin och därför behövs riktade insatser. Tyvärr har de flesta av regeringens riktade insatser – omställningsstöd, omsättningsstöd, hyresstöd och företagsakut – dröjt länge eller fungerat dåligt. Att bara förlänga de stöden räcker därför inte. Villkoren och begränsningarna måste mildras och träffsäkerheten förbättras. Vi har naturligtvis respekt för att regeringen är hårt pressad, men de har haft ett halvår på sig att möta ett förvärrat läge, och vår bild är att ingenting har gjorts. Samma senfärdighet gäller krislagstiftning och pandemilag. Liksom i våras kommer därför mycket av arbetet behöva göras av en majoritet i riksdagen.

Läget är alltså tufft men inte omöjligt. Samarbete, tydlighet och ansvar är våra tre ledord. Vi lägger nu de förslag på bordet som vi skulle ha genomfört om vi bar regeringsansvaret och vi är redo att både hjälpa regeringen och att själva samla stöd att göra det som krävs.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt