Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-31 12:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/vidareutveckla-och-expandera-svenskt-lantbruk/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Vidareutveckla och expandera svenskt lantbruk”

SLUTREPLIK DN DEBATT 7/5. 

Jordbruksföreträdare och forskare: Det är viktigt att diskutera perspektiv och vedertagna synsätt, även om det kan upplevas distraherande.

Förslagen vi lade fram i vår debattartikel handlade om att utveckla jordbruket så att det gynnar såväl klimatarbetet som produktionen. Förslagen var:

• att övergå till fossilfri drivning av lantbrukets maskiner

• att vidareutveckla odlingsmetoder som spar drivmedel

• att binda ännu mer kol genom bättre brukande av jordarna

• att värna och stimulera fotosyntesen

I boken ”Biology: A Global Approach” hävdas att ”ingen kemisk process är viktigare för livets välfärd på jorden än fotosyntesen”. Vi instämmer. Men få sektorer bedriver storskalig fotosyntes. Vi berörde systemgränser och pekade på att jordbruket binder in massor av koldioxid och producerar massor av syre och energi i form av mat, foder och biodrivmedel.

Vi tycker att det är viktigt att diskutera perspektiv och vedertagna synsätt, även om det kan upplevas distraherande.

Christian Azar, Rasmus Einarsson, Fredrik Hedenus och Martin Persson vid Chalmers samt Elin Röös, SLU, kallade i sin replik vår analys för ”kreativ bokföring”. Spontant lät ju det som en komplimang, då vi gillar kreativitet. Men de avsåg något negativt och skrev: ”Denna kreativa klimatbokföring gör alltså ingen nytta för klimatet utan snarare tvärtom eftersom den distraherar från de välkända och viktiga åtgärder som både lantbruket och konsumenter kan vidta för att minska utsläppen.”

Vi instämmer i att det finns utsläpp och att ”fördela skuld eller ansvar” inte i sig hjälper vårt klimat. Däremot tror vi inte att det distraherar att presentera fakta som inte stödjer uppfattningen att jordbrukare är klimatbovar. Vi tycker att det är viktigt att diskutera perspektiv och vedertagna synsätt, även om det kan upplevas distraherande.

I sin punkt 1 skriver de fem forskarna att vi borde ”acceptera att matförsörjningen medför vissa utsläpp”. Borde vi ge upp kampen för att göra jordbruket än mer bidragande till klimatet? Nej, vi tror nog att vi är ense med dem om att vi kan göra mer för klimatet än vad vi gör i dag.

I sin punkt nr 2 efterlyser replikförfattarna ändrade matvanor. Det är emellertid inget som jordbruksnäringen råder över. Lika lite råder jordbruket över importflödena. Import av mat som skulle kunna produceras här är knappast en lösning för klimatet. Enligt Prince-rapporten (Naturvårdsverket, 2018) finns 60 procent av den jordbruksmark som krävs för svenskarnas mat i andra länder.

Dessutom beror 60 procent av klimatpåverkan, 93 procent av användningen av insektsmedel och 70 procent av vattenanvändningen på den importerade maten. Så varför inte öka produktionen av svensk mat?

Vi förhåller oss också till några grundläggande biologiska fakta som inte går att bortse ifrån:

1 En tredjedel av Sveriges jordbruksmark lämpar sig inte för odling av ettåriga grödor för humankonsumtion, men passar för flerårig vallodling eller odling av foderspannmål.

2 Fleråriga vallar bygger mull och ökar kolhalten i marken, höjer skörden för efterföljande gröda och minskar behovet av växtskyddsmedel och gödsling. Därför har kor och får betydelse, liksom hästar. Djuren bidrar också till biologisk mångfald, biogas, gödsel och i fallet hästar en viktig fritidssysselsättning, inte minst för ungdomar. Djuren är dessutom centrala i kulturlandskapet.

3 Där vi kan odla ettåriga humangrödor måste vi ha en god växtföljd. Då behövs fodergrödor. Kor mumsar gärna i sig gräs, klöver och käringtand. Vem av oss vill äta det? Med nya matvanor skulle vi kunna odla ännu mer kålrötter, proteingrödor eller varför inte nakenhavre? Ju fler sorter marknaden vill betala för, desto bättre.

I sin tredje punkt ger forskarna goda råd. Vi instämmer. Svenskt lantbruk har i årtionden arbetat med frågor som växtnäring, djurhälsa, ogräs, växtföljder och jordbearbetning. Resultatet är ett effektivt lantbruk med balanserad gödsling samt låg användning av antibiotika och kemiskt växtskydd. Vi har också mineralgödsel med låg kadmiumhalt och med förhållandevis låga utsläpp vid produktionen i ett internationellt perspektiv. Men absolut, vi kan bli ännu bättre.

Sammantaget är slutsatsen tydlig: Vi bör vidareutveckla och expandera svenskt lantbruk.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt