Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Viktigare än någonsin att vi förlitar oss på vetenskapen”

Populistiska krafter ifrågasätter forskningens resultat, forskningsfinansiering dras ned i flera länder och vi ser exempel där politiken går in och detaljstyr vilken forskning som ska bedrivas, skriver artikelförfattarna. Bilden är från en demonstration i Berlin mot USA:s president Donald Trump.
Populistiska krafter ifrågasätter forskningens resultat, forskningsfinansiering dras ned i flera länder och vi ser exempel där politiken går in och detaljstyr vilken forskning som ska bedrivas, skriver artikelförfattarna. Bilden är från en demonstration i Berlin mot USA:s president Donald Trump. Foto: Christian Mang IBL

Under senare år har motkrafter till öppenhet, demokrati och internationell samverkan fått utökat spelrum i världen. Populistiska krafter ifrågasätter forskningens resultat och väljer data och information som passar egna syften. Forskningens roll i samhället måste stärkas. Det skriver miljöminister Karolina Skog (MP) med flera.

I dag, på över 500 platser runt om i världen, genomförs March for Science. I Sverige hålls manifestationer i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Luleå och Umeå. Syftet är att belysa vetenskapens och forskningens viktiga roll för samhällsutvecklingen. I en tid där begrepp som ”faktaresistens” och ”alternativa fakta” har blivit ett allt vanligare inslag i samhällsdebatten är öppen, stark och trovärdig forskning oerhört betydelsefull.

Samhället har gjort stora framsteg under det senaste århundradet. Människor har lyfts ur fattigdom, vi har säkrat tillgång på vatten, mat och energi och skapat möjligheter för utbildning och utveckling. Forskning, teknisk innovation och stärkta institutioner har varit viktiga pusselbitar för ett framgångsrikt samhällsbygge.

Samtidigt har nuvarande samhällsutveckling inneburit ökade utmaningar vad gäller användandet av och konkurrens om naturresurser. Vi ser en allt större påverkan på klimatet, färskvatten och hav, markresurser och biologisk mångfald. The Living Planet Index, som mäter hälsoläget för ett representativt urval av olika arter, uppvisar en nedgång med 58 procent mellan 1970 och 2012, och den globala medeltemperaturen nådde 2016 det högsta uppmätta medelvärdet sedan förindustriell tid.

Den ekonomiska ojämlikheten har fortsatt att minska mellan länder under de senaste årtiondena, men den har samtidigt ökat inom många länder. Den så kallade Ginikoefficienten är ett mått som mäter just ekonomisk ojämlikhet. Den visar att den ekonomiska ojämlikheten i Sverige har ökat med 10 procent mellan 1982 och 2011. Vi har på många sätt fått en fredligare och tryggare värld, men vi ser också nya konflikter blossa upp. Dessa har på kort tid fått stora effekter långt utanför de direkta konfliktområdena, genom nya geopolitiska spänningar och omfattande migration. Världen är inte, och har aldrig varit, svart eller vit.

Politiska beslut ska fattas på vetenskaplig grund. Vi uppmanar därför till mer samverkan mellan forskare och myndigheter och att stärka existerande mekanismer, såsom det Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.

Så vi står inför stora och på många sätt komplexa utmaningar, men samtidigt har vi aldrig haft bättre möjligheter att skapa förutsättningar för en positiv och mer hållbar utveckling. Den politiska grunden att bygga vidare på är lagd. Under 2015 enades världens länder om såväl 17 globala mål för en hållbar utveckling som ett nytt klimatavtal, det historiska Parisavtalet. Länder, regioner, städer, företag och många andra jobbar nu stenhårt med att översätta dessa överenskommelser till konkret handling och åtgärder. Och arbetet är framgångsrikt; ett exempel är att Parisavtalet trädde i kraft i november 2016, hela 4 år före tidtabell.

Innovation och teknikutveckling är avgörande för att lösa utmaningarna vi står inför och i grunden vilar nästan alla lösningar på tillgången till en levande och framgångsrik forskningsmiljö. Vi menar att det finns en positiv kraft framåt, som drivs av ett allt mer globaliserat och rörligt samhälle där allt fler aktörer utanför politiken tar ett växande ansvar. Två framgångsrika och viktiga samarbeten mellan svenska politiker, internationella beslutsfattare, länder och forskningsinstitut är New Climate Economy, och Arctic Resilience Report. Den svenska regeringen har också startat fem strategiska samverkansprogram som samlar beslutsfattare, forskare och företag till samverkan och diskussion om lösningar på flera samhällsutmaningar.

Samtidigt finns det anledning till oro. Under senare år har uppenbara motkrafter till ökad öppenhet, demokrati och internationell samverkan fått utökat spelrum.

Vetenskapens betydelse och roll i och för samhället har hamnat allt mer i centrum på denna nya spelplan. Populistiska krafter ifrågasätter forskningens resultat och väljer data och information framtagen genom finansiering av tydliga särintressen, eller till och med ”alternativa fakta”, som bättre passar in för egna syften. Forskningsfinansiering dras ned i flera länder och vi ser exempel där politiken går in och detaljstyr vilken forskning som ska bedrivas. Det blir allt svårare för den enskilda människan att värdera och skilja på vad som är information som bygger på trovärdig och väl utvärderad forskning och vad som är allmänt tyckande eller, ännu allvarligare, framtaget för att medvetet vilseleda.

Vad kan vi då göra för att hantera denna utmaning? Vi föreslår att Sverige aktivt lyfter dessa frågor inom EU och andra internationella fora och samtidigt satsar på att stimulera ökat intresse för vetenskap och kunskap om vetenskaplig metodik och kommunikation i Sverige.

Vi uppmanar särskilt till:

  • Att politiska beslut ska fattas på vetenskaplig grund. Vi uppmanar därför till mer samverkan mellan forskare och myndigheter och att stärka existerande mekanismer, såsom det Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling.
  • Att beslutsfattare kritiskt granskar var information och fakta till underlag för beslut kommer ifrån och verkar för att säkerställa att beslutsunderlag som används i den egna organisationen baseras på evidens och vetenskap.
  • Att kunskap om källkritik som traditionellt finns i utbildningssystemets senare år integreras i utbildning redan i lägre åldrar. Det är viktigt att skolan kan tillgodose detta behov.
  • Att universiteten höjer ambitionerna för att nå ut med ny kunskap till det omgivande samhället. Att omvandla vetenskap till kunskap är avgörande för att uppnå förändring.
  • Att forskningsfinansiärer, universitet och högskolor gör ökade satsningar på att tillgängliggöra vetenskaplig litteratur och data digitalt och utan kostnad för allmänheten (”open access”) och utan att ge avkall på kvalitetskontrollen.

I en föränderlig värld är det ibland vanskligt att lita allt för mycket till gammal kunskap. Samtidigt är ny kunskap ofta förenad med osäkerhet. Även om den vetenskapliga metoden har brister, är det den bästa metod vi har. Att vika sig om man blir motbevisad, att uppmuntra till genomlysning och argumentation, att ifrågasätta som en del av en kreativ process; detta är viktiga inslag i den vetenskapliga metoden som vi alla kan inspireras av. Den lilla men viktiga frågan ”Hur vet du det?” kan vara användbar i många olika sammanhang.

Vi deltar i March for Science i dag för att påminna om vetenskapens viktiga roll i vårt öppna, demokratiska samhälle. Manifestationen är öppen för alla och vi hoppas att bli många som visar vårt engagemang!

DN Debatt. 22 april 2017

Debattartikel

Karolina Skog (MP), miljöminister; Lisa Sennerby Forsse, preses Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin; Åke Iverfeldt, vd Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning; Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör och en av initiativtagarna till March for Science i Stockholm och Johan Kuylenstierna, vd Stockholm Environment Institute:
”Viktigare än någonsin att vi förlitar oss på vetenskapen” 

English translation

”We must trust in science, now more than ever”

Repliker

Christofer Fjellner (M), Europaparlamentariker:
”Regeringen agerar i strid med forskningsresultat”


Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.