Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Viktigare fördjupa studierna än att välja exakt rätt ämne”

Fördjupning, i form av mer avancerade studier inom ett område, tränar exempelvis analytisk förmåga vilket är användbart vid studier och tillämpning också på andra områden, skriver artikelförfattarna.
Fördjupning, i form av mer avancerade studier inom ett område, tränar exempelvis analytisk förmåga vilket är användbart vid studier och tillämpning också på andra områden, skriver artikelförfattarna. Foto: Bertil Ericson/TT

Det finns ett glapp mellan de kunskaper som lärs ut på högskolorna och de behov som ­näringslivet har. Nästan hälften av tillväxtföretagen hittar inte tillräckligt med kandidater när de ska rekrytera ledare. Högskolan bör därför satsa på fördjupning och utvärderas ­efter kvalitet i stället för genomströmning, skriver Näringslivets forskningsberedning.

Det finns ett kompetensglapp på den svenska arbetsmarknaden. De kunskaper och färdigheter som ges vid våra högre lärosäten överensstämmer inte med de behov – kända såväl som oförutsägbara – som näringslivet har och kommer att ha.

Vi befinner oss i en tid där dessa behov och därmed kraven på arbetskraften är stadda i snabb förändring. Utvecklingen ställer näringslivet och den högre utbildningen inför nya och svåra men samtidigt spännande gemensamma utmaningar.

Hur en förändring skulle kunna se ut, som i samförstånd minskar glappet mellan arbetsmarknadens behov och utbildningens inriktning i en tid av stor ovisshet, och samtidigt skapar en internationellt konkurrenskraftig utbildning, är därför ämnet för Näringslivets forskningsberednings fjärde rapport, som presenteras i dag.

En ny studie från Opinionsinstitutet Skop, beställd av Näringslivets forskningsberedning, visar att i företag med 10–49 anställda – ett kritiskt storlekssegment för tillväxtföretag – säger 45 procent av de tillfrågade företagsledarna att de inte hittar tillräckligt med lämpliga kandidater med de rätta ämneskunskaperna när de ska rekrytera till ledande befattningar inom företaget. Totalt för alla företag hamnar siffran på strax under 40 procent. Även om rekryteringar till chefstjänster sällan görs direkt från våra högre utbildningar visar detta på ett kompetensglapp som är oroande.

Det glapp som är än mer utmärkande är skillnaden mellan vad företagen efterfrågar när det gäller generella egenskaper som social kompetens, initiativförmåga med mera, och hur utbudet ser ut.

En kvalitetsgranskning som spelar stor roll för medelstilldelningen bör genomföras för varje lärosäte. Denna kvalitetsgranskning ska ha fokus på resultat – vilken kvalitet det är på studenternas kunskaper och färdigheter efter fullgjord utbildning.

Företagen rankar dessa egenskaper som mycket viktiga. När företag med 10–49 anställda rekryterar till ledande befattningar är det fler än hälften som inte hittar tillräckligt med kandidater med dessa generella kvaliteter. Totalt sett är det fyra av tio företag som i sin jakt på ledare inte i tillräcklig omfattning kan hitta personer med dessa kompetenser.

Glappet kan bero på olika saker och påvisar sannolikt brister både inom den högre utbildningen och i företagen. I vilket fall måste utfallet av studien värderas och åtgärdsanalyseras. Vi menar att det bara kan ske i samverkan mellan akademin och näringslivet.

Vad gör vi då för att överbrygga detta mångfacetterade kompetensglapp mellan akademin och näringslivet? Näringslivets forskningsberedning vill peka på två avgörande vägval och några konkreta åtgärder som behöver vidtas för att vi ska kunna minska glappet:

1

Satsa på fördjupning i stället för bredd. Lärosätena tilldelas i dag resurser utifrån genomströmningen. Ju fler som fullföljer utbildningen desto mer bidrag, enkelt uttryckt. Detta är ett mycket trubbigt styrinstrument som motverkar snarare än främjar kvalitetsutveckling och fördjupning. Vi menar mot bakgrund av våra respektive erfarenheter att det är viktigare att studenterna fördjupar sig på något område än exakt vad de väljer. Fördjupningen är paradoxalt nog särskilt viktig i en tid med betydande förändringar på arbetsmarknaden. Fördjupning, i form av mer avancerade studier inom ett område, tränar exempelvis analytisk förmåga vilket är användbart vid studier och tillämpning också på andra områden. Den grunda kunskapen är lika grund överallt. Det är också ett faktum att näringslivet i dag letar med ljus och lykta efter personal med specifika ämneskunskaper som kontinuerligt kan utveckla sin kompetensbas efter snabbföränderliga behov. Den djupare ämneskunskapen ses som en garant för förändringskapacitet – den som bara skrapat på ytan har lika svårt att gräva på djupet oavsett var spaden sätts ned.

Vi förordar två större reformer:

  • Ny inriktning för våra högre lärosäten. Det är orimligt att alla små och medelstora högskolor runt om i landet ska ha samma ambitioner när det gäller utbildningsbredd som de stora universiteten. Mervärdet av detta synes vara begränsat. I stället bör högskolorna specialisera sig på det område där de har den mest framträdande forskningsverksamheten eller mest framstående kompetensen. Denna nischfokusering skapar förutsättningar för mer kvalificerad utbildning – under förutsättning att forskarna involveras mer i undervisningen. Det ger ökade möjligheter till profilering för lärosätena, och därmed bättre förutsättningar för studenterna att välja utbildning utifrån studieinriktning snarare än geografi eller andra sociala preferenser.
  • Ny utvärdering av våra högre lärosäten. Genomströmningsmodellen måste ersättas med en kvalitetsmodell. Ansvaret för granskningen bör ligga på Universitetskanslersämbetet, UKÄ. En kvalitetsgranskning som spelar stor roll för medelstilldelningen bör genomföras för varje lärosäte. Denna kvalitetsgranskning ska ha fokus på resultat – vilken kvalitet det är på studenternas kunskaper och färdigheter efter fullgjord utbildning. Med kvalitet avses studenternas kunskaper i specifika ämnen men också mer generella färdigheter, exempelvis analytisk förmåga och kompetens att lösa komplexa problem. Utvärderingen bör kunna visa hur profilering och samverkan skapar förutsättningar för att öka studenternas förmågor. En kvalitetsmodell ger möjlighet att också mäta sociala kompetenser på ett sätt som genomströmningsmodellen aldrig har några incitament att göra. Men dessa efterfrågade generella egenskaper förutsätter förstås att ämneskompetensen finns på plats.

 

2

Satsa på samverkan med privata aktörer inom den högre utbildningen. För att nå framgång behöver också näringslivet engagera sig mer i det direkta utbildningsarbetet. Vi behöver öppna upp för privata aktörer inom den högre utbildningen. Detta kan utformas på olika sätt men måste ske i samverkan med existerande lärosäten och med akademin som examinationsansvarig. Allt i ett gemensamt syfte att öka kvaliteten, stärka studenternas förmågor, och minska kompetensglappet.

En väg framåt är att satsa på så kallad samverkansutbildning. Där har lärosätet huvudansvaret för kursinnehållet, men det tas fram i samverkan med näringslivet. En fördel med denna modell som inte finns i Sverige i dag, är att den skapar förutsättningar för studenter och yrkesverksamma att läsa tillsammans vilket i sig förväntas bidra med en kunskapsöverföring som kan komma både lärosäte och näringsliv tillgodo.

En annan modell är att utveckla den redan existerande uppdragsutbildningen där företagen beställer kurser för yrkesverksamma och betalar lärosätena för att genomföra dem. Om det kan ske i samförstånd med de högre lärosätena och utan att den ordinarie verksamheten åderlåts på lärarkompetens är också det en möjlighet.

Akademin har nycklarna till bildningsfronten, näringslivet till kompetensbehovet och karriär­möjligheterna. Vi kan med förenade krafter minska dagens kompetensglapp som riskerar att skada Sveriges konkurrenskraft och välståndsutveckling. Det går om bara viljan finns.

DN Debatt. 28 september 2017

Debattartikel

Näringslivets forskningsberedning:
”Viktigare fördjupa studierna än att välja exakt rätt ämne”

Repliker

Bengt Johannisson, professor emeritus i entreprenörskap vid Linnéuniversitetet:
”Storföretagsperspektiv på högskolan”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.