Ulf Dahlsten och Anders Wijkman: ”Vilket parti vågar styra upp den ohämmande kapitalismen?” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vilket parti vågar styra upp den ohämmade kapitalismen?”

Vem äger våra data? Kan AI utveckla system som övertrumfar och tar kontrollen över människan? Dessa frågor engagerar alltfler människor, främst bland de unga, men vad gör politiken? skriver artikelförfattarna.
Vem äger våra data? Kan AI utveckla system som övertrumfar och tar kontrollen över människan? Dessa frågor engagerar alltfler människor, främst bland de unga, men vad gör politiken? skriver artikelförfattarna. Foto: Susanne Lindholm / TT, Susanne Lindholm/TT

DN DEBATT 5/5. Utmaningarna är många: klimatomställning, en haltande balans mellan demokrati och marknad, globalisering och digitalisering – vad händer när AI slår igenom? Ändå följer partierna traditionella spår. Det är uppenbart att dagens ohämmade kapitalism måste styras upp. Vem vågar tala om detta? skriver Ulf Dahlsten och Anders Wijkman.

VAL 2018

Valrörelsen följer traditionella spår. Det är olyckligt då de utmaningar världen och Sverige står inför är långt ifrån traditionella och kräver både nytänkande och samarbete över blockgränserna.

Att valrörelsen ter sig så förutsägbar beror nog på att det går bra för Sverige, i alla fall vid en ögonblicksbild. Tillväxten är god, sysselsättningen ökar och statens finanser är i bra skick. Partierna väljer därför att positionera sig i de frågor där de spårar ett missnöje och där de tror sig ha förtroende. Det har handlat om sjukvård, skola, polis, bostäder och integration. Det är viktiga frågor, men inte allt vi behöver tala om.

Valrörelsen har inte tagit den oro på allvar som finns både bland unga människor i gemen och hos de växande grupper som ser sig som utvecklingens förlorare. Valen i USA, Ungern, Österrike, Italien, Nederländerna och många andra europeiska länder liksom opinionsundersökningarna i Sverige visar på en bristande framtidstro och sviktande tilltro till både marknad och demokrati. 

Att Sverige går bra just nu är inget svar på den oron och därför har valrörelsen hittills inte heller förmått skapa engagemang. De som känner sig osedda vänder i allt högre grad ryggen åt de traditionella partierna och sak samma gäller för många ungdomar som helt enkelt inte upplever att de politiska partierna har några svar på de frågor man funderar över. Den svaga rekryteringen till partierna ungdomsförbund är ett av flera bevis på misstron.

Om inte ekonomins ramverk radikalt stöps om inom kort kommer kombinationen av växande obalanser i världsekonomin och allt större finansiella bubblor, sociala spänningar, eroderade ekosystem och ett alltmer instabilt klimat att leda till allt större och svårare kriser.

De frågor politikerna, med några få undantag, undviker – och som vi tar upp i det följande – kräver lösningar som förutsätter långt bredare ansatser. Det handlar om systemfel som bara kan lösas genom transformativa förändringar.

Vad är det då som oroar inte minst de unga, men partierna talar allt för litet om? Sikten skyms delvis av kunskapsgap och pseudohändelser, men ett antal centrala frågeställningar är återkommande. De återfinns alla inom hållbarhetsagendans tre dimensioner – ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet:

1

Balansen mellan politik och marknad är alltmera haltande. Den svenska modellen bygger på att demokratin styr marknaden så att alla får del av de värden som skapas. Men nu när de globala marknaderna sprungit ifrån politiken tycks politikerna både till höger och vänster ha gett upp, med en växande ojämlikhet som följd och förlorade jobb i vad många upplever som ojuste konkurrens.

En färsk analys inom det Brittiska Parlamentet förutsäger att den rikaste procenten av mänskligheten kommer att äga två tredjedelar av alla tillgångar år 2030. Handelsavtalens brister – både ur social och ekologisk synpunkt – är väl kända. Ändå görs ingenting åt saken. De växande obalanserna inom handelssystemet är en annan utmaning. I längden är det ohållbart att ett land som Tyskland, starkt gynnat av den låga växelkursen som euron innebär, lägger alltmera pengar på hög medan länder som Grekland och Italien brottas med allt större skulder.

2

Ett finanssystem som lever sitt eget liv. De avreglerade finansmarknaderna har bland annat lett till en ond cirkel av ökad utlåning och uppdrivna bostadspriser. Bankernas rätt att tämligen fritt skapa nya pengar har lett till en casinoekonomi där pengarna till stor del hamnat i spekulationsobjekt och bidragit till att vidga inkomstskillnaderna. Finanssektorns andel av vinsterna i näringslivet har mångdubblats sedan avregleringen. Löner och bonusar har rusat i höjden. Vad är mervärdet för samhället?

Unga människor tvingas ta miljonlån. Alla vet att det är en bubbla. En dag spricker den och vad händer då? Kina har satt upp finansiell stabilitet som en ödesfråga, men vad gör Sverige?

3

Globalisering har spårat ur. Mycket av problematiken kokar ned till att globaliseringen i sin nuvarande form är en paradox: Den eroderar de nationella grundvalar som samtidigt utgör dess grundpelare. Sprickan mellan ländernas elit, som kör systemet, och vanligt folk vidgas. Vilka av partierna har gjort dessa utmaningar till sina?

4

Vad vill Sverige med EU? Europas framtid är en helt central fråga. EU är i kris, främst på grund av eurons brister, oförmågan att hantera migrationen från Afrika och Mellanöstern och Brexit. Flertalet av medlemsländerna på kontinenten sitter inte stilla. De för en engagerad debatt om olika åtgärder för att stärka unionen. Men i Sverige är det tyst. Vad vill partierna? Som det nu är riskerar Sverige att hamna helt vid sidan av.

5

Digitaliseringen ger fördelar men också risker. It och robotar har redan ersatt hundratusentals jobb i Sverige. Vad händer när AI slår igenom? Det handlar inte främst om självstyrande bilar utan om en utveckling som kommer att påverka hela samhället, produktion och arbetsmarknad och dessutom skapa helt nya maktstrukturer. Vart tog skyddet för privatlivet vägen? Vem äger våra data? Kan AI utveckla system som övertrumfar och tar kontrollen över människan? Dessa frågor engagerar alltfler människor, främst bland de unga, men vad gör politiken? Det räcker inte med åtgärder för att säkra valet från påverkan från ryska troll.

6

Klimatomställningen har knappast börjat. En helt avgörande fråga är huruvida klimatet och centrala ekosystem kan räddas i tid? Klimatmålen är ambitiösa men det är hittills alltför lite verkstad. Elmarknaden håller på att ställas om och det är bra, men i övriga sektorer återstår det mesta. Fossilfritt Sverige är bra som projekt, men vad tycker partierna? Materialflödena är i allt väsentligt linjära, allt tal om cirkulär ekonomin till trots. Det byggs fortfarande till nittio procent i betong – trots att höghus byggda i trä är mycket bättre för klimatet. Och användningen av textilier och plast ökar snabbt med starkt negativa konsekvenser både för klimatet och världshaven. Jordbrukets omställning har knappt påbörjats. Plöjningsfri och klimatsmart odling dröjer.

För oss är det uppenbart att en den ohämmade kapitalismen i sin nuvarande form – där kortsiktig vinstmaximering för enskilda företag sätts före långsiktig balans mellan ekonomi, människa och natur – måste styras upp. Men vem vågar tala om detta?

Dessa är stora frågor utan enkla svar. De kräver ett systemtänkande och en insikt i hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet hänger ihop. Politiken måste återta en ledande och systemsammanhållande roll. De globala marknaderna behöver lagar och finansmarknaderna regler, korruptionen bekämpas, klimatpolitiken gå från ord till handling, den växande sociala och ekonomiska ojämlikheten åtgärdas och marknadstänkandet som fått ohämmat bre ut sig ersättas av resultattänkande och tillit till människor.

Många av dessa frågor kan inte lösas av Sverige ensamt. Globaliseringen med dess olika konsekvenser måste tacklas på internationell nivå. Men nya angreppssätt och lösningar måste initieras någonstans och Sverige har goda möjligheter till påverkan, inte minst inom EU. Om alla väntar på alla lär inga förändringar ske.

Om inte ekonomins ramverk radikalt stöps om inom kort kommer kombinationen av växande obalanser i världsekonomin och allt större finansiella bubblor, sociala spänningar, eroderade ekosystem och ett alltmer instabilt klimat – vilket sannolikt tvingar tiotals miljoner människor på flykt – att leda till allt större och svårare kriser. Ytterst står både demokratin och våra barns välbefinnande på spel. Om dessa frågor måste vi tala. Vad är politikens roll om inte att leda diskussionen om vår gemensamma framtid? Väljarna förtjänar mer än en valrörelse som handlar om stuprörspolitik.

DN Debatt.5 maj 2018

Debattartikel

Ulf Dahlsten och Anders Wijkman:
”Vilket parti vågar styra upp den ohämmade kapitalismen?”

Repliker

Petter Ölmunger och Hans Leander, föreningen Demokrati utan gränser:
”Den urspårade globaliseringen kräver ett världsparlament”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.