Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vill regeringen ändra LSS ­eller är det bara valtaktik?”

Om det har skett ett seriöst omtänkande när det gäller LSS måste direktiven till utredningen rimligen snabbt skrivas om. Kan vi vänta oss det, Lena Hallengren? skriver Bengt Westerberg.
Om det har skett ett seriöst omtänkande när det gäller LSS måste direktiven till utredningen rimligen snabbt skrivas om. Kan vi vänta oss det, Lena Hallengren? skriver Bengt Westerberg. Foto: Pontus Lundahl/TT

DN DEBATT 14/3. Nya ministern Lena Hallengren har i intervjuer betonat att de som behöver assistans ska ha det och att lagen gäller. Men om direktiven till LSS-utredningen ligger kvar måste det ses som att regeringen kommer att skära ned på assistansersättningen om den blir omvald i höst och att ­Hallengrens budskap handlar om valtaktik, skriver Bengt Westerberg.

I maj 2016 varnade jag i en artikel på denna sida för den pågående smygavvecklingen av den personliga assistansen (DN Debatt 31/5 2016). Sedan dess har många personer som blivit av med sin assistansersättning berättat hur deras liv har slagits i spillror och många assistansanvändare som fruktar att de står näst på tur gett uttryck för sin oro. Tusentals människor, med och utan funktionsnedsättning, har ställt sig bakom parollen ”Assistans är frihet. Rädda LSS.”.

Häromdagen fick regeringen en ny minister, Lena Hallengren, med ansvar för bland annat det här området. Frågan är om vi nu äntligen kan ana ett ljus i tunneln. De närmaste veckorna blir av avgörande betydelse.

I min DN-artikel i maj 2016 pekade jag på två omständigheter som motiverade varningen för smygavveckling: dels de då nyss beslutade direktiven till den så kallade LSS-utredningen, dels den otillräckliga uppräkningen av ersättningen till assistansen.

Under 2016 och 2017 har den negativa utvecklingen fortsatt:

  • Antalet personer med assistansersättning har minskat med över 1 200 personer. (Minskningen fortsätter i början av 2018.)
  • 700 personer har på grund av hårdnande praxis förlorat sin assistansersättning när Försäkringskassan i samband med tvåårsomprövningar har satt nya etiketter på deras behov.
  • Över 80 procent av nya ansökningar har blivit avslagna.
  • Assistansersättningen har urholkats realt. Den har räknats upp med 2,5 procent samtidigt som de faktiska kostnaderna, mätt enligt Sveriges Kommuner och Landstings omsorgsindex, har stigit med 5,4 procent.

När dessa fakta har redovisats har regeringen haft tre försvarslinjer:

  1. Omprövningarna beror inte på politiska beslut utan på lagtolkningar av Högsta Förvaltningsdomstolen och Försäkringskassan. Det stämmer, men tolkningen gäller i flertalet fall en paragraf (LSS 9 a §) som skrevs in i lagen 1996 på initiativ av den socialdemokratiska regeringen (och som då fick stöd av C och V). Så bakom den hårdnande praxisen ligger ytterst ett politiskt beslut. Något ansvar måste den socialdemokratiskt ledda regeringen rimligen känna också för vad dess företrädare har gjort.
  2. Uppräkningen av myndighetsanslag sker alltid med avräkning för förutsedda produktivitetsökningar. Det är korrekt och också rimligt, men det slår fel när det tillämpas på assistansersättning. Personer med omfattande funktionsnedsättningar har mycket små möjligheter att öka sin produktivitet. Om inte ersättningen räknas upp med lönekostnadsutvecklingen urholkas den därför.
  3. LSS-utredningens uppdrag är att förbättra för personer med omfattande funktionsnedsättningar, säger regeringens företrädare. Allmänt sett finns vissa sådana ambitioner insmugna i direktiven, men en av de centrala uppgifterna är att föreslå nedskärningar av assistansersättningen. Att det är i sådana banor tankarna går även i utredningen fick vi bekräftat när några diskussionsförslag nyligen läckte ut.
En av de centrala uppgifterna är att föreslå nedskärningar av assistansersättningen. Att det är i sådana banor tankarna går även i utredningen fick vi bekräftat när några diskussionsförslag nyligen läckte ut.


Jag framhöll i min artikel att det finns tre huvudalternativ till assistans: institutionsboende (vanligen i gruppbostäder), hemtjänst och övervältring på anhöriga. Det är också de alternativ som har ebjudits dem som har förlorat sin assistansersättning (i den mån inte den statligt finansierade assistansen har ersatts av kommunalt beviljad assistans, det vill säga samma insats betalat ur en annan kassa).

LSS-utredningen funderar uppenbarligen på om lagen kan kompletteras med andra insatser som i viss utsträckning har samma karaktär som ”personlig assistans”, men som på kommuners uppdrag utförs av mer professionell (yrkesutbildad) personal. Ingen kan ha några invändningar mot att insatskatalogen i LSS kompletteras, men det är viktigt att det inte sker så att alternativet personlig assistans försvinner för stora grupper.

Nu lämnar Åsa Regnér, som har varit ytterst ansvarig för den pågående avvecklingen, regeringen, och efterträds av Lena Hallengren. Det ger en möjlighet till nystart för regeringen och Socialdemokraterna. I intervjuer efter tillträdet har Hallengren betonat att de som behöver assistans ska ha det och att lagen gäller.

Det är bra att de som behöver assistans ska få det, men i just det här sammanhanget är det en klen tröst att lagen gäller eftersom praxis har kommit att avvika kraftigt från lagens ursprungliga intentioner. Regeringen har själv ansett att konsekvenserna av Försäkringskassans omprövningar är så besvärande att den har initierat ett tillfälligt omprövningsstopp. Det är ett steg i rätt ritning. Men vad händer sedan?

Många har, som framgått, redan på grund av den hårdnande praxisen förlorat sin assistansersättning och andra får på grund av den nej när de söker första gången. För dem har regeringen inte gjort någonting.

I själva verket skickar regeringen ut två helt olika signaler:

  • Att det långsiktiga målet är att assistansersättningen ska skäras ned (direktiven till LSS-utredningen).
  • Alla som behöver assistans ska få det (Lena Hallengren).

De olika signalerna leder rimligen till två alternativa tolkningar av vad som är regeringens intentioner:

  1. Det handlar om valtaktik. Nu stundar valrörelsen. Nu gäller det att slippa publicitet kring personer som blir av med sin assistansersättning. Därför slopar regeringen tillfälligt omprövningarna. För den tolkningen talar just att omprövningsstoppet är tillfälligt och att regeringen inte gör någonting för dem som redan har förlorat sin assistansersättning.
  2. Det handlar om omtänkande. Regeringen och Socialdemokraterna har äntligen förstått att utgångspunkten i direktiven till LSS-utredningen blev fel och att det är dags för en nystart. Nu ska ambitionen vara utveckling, inte avveckling. För den tolkningen talar att det är vad många, många socialdemokrater förväntar sig. De finns även i partiets riksdagsgrupp.

Vilken tolkning som är den rimliga avgörs i hög grad av vad den nya ministern Lena Hallengren gör under den närmaste tiden. Om direktiven till LSS-utredningen ligger kvar får de anses vara en indikation på vad regeringen vill göra om den blir omvald i höst, det vill säga skära ned på assistansersättningen. Om det har skett ett seriöst omtänkande måste direktiven till utredningen rimligen snabbt skrivas om. Vad kan vi vänta oss, Lena Hallengren?

DN Debatt.14 mars 2018

Debattartikel

Bengt Westerberg, socialminister 1991–94, fd partiledare Liberalerna:
”Vill regeringen ändra LSS ­eller är det bara valtaktik?”

Repliker

Lena Hallengren (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister:
”Ja, jag menar allvar med slå vakt om assistansen”

Slutreplik från Bengt Westerberg:
”Regeringens dubbla budskap om LSS kvarstår”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.