DN Debatt. ”Vintersporterna måste våga tacka nej till fossila pengar”

För bara någon vecka sedan satt miljoner européer vid sina skärmar och tittade på världscupen i skidskytte från Oberhof, där snön gnistrade vit medan svenskar stod på pallen och strålade med sina välförtjänta medaljer. Men för många av oss fanns det smolk i bägaren. De var som levande annonspelare för sina fossila sponsorer.

Ironiskt nog innebär många av vintersportens sponsoravtal att åkare och arrangörer gör reklam för företag som bidrar till att snötäcket blir allt mindre, exempelvis oljebolag, biltillverkare och flygbolag. Deras loggor finns på åkarnas dräkter, på nummerlappar, på sarger i bakgrunden, på biljetter och maskotar och hundratals andra ställen.

Liknande bilder finns även här i Sverige. I helgen är det dags för Vasaloppet då tusentals skidåkare kommer att göra reklam för oljebolaget Preem och biltillverkaren Volvo ”i fäders spår” på vägen mot målet.

Konsekvenserna av de fossila företagens verksamhet blev uppenbara när skidsäsongen i Europa inleddes i oktober förra året. Sju alpina tävlingar i rad fick ställas in på grund av snöbrist och på flera klassiska skidorter i Alperna och Sverige regnade julhelgen bort utan snö. Inte ens snökanonerna fungerade i värmen. I januari kablades bilder ut över världen från världscuptävlingarna i tyska Ruhpolding, med gröna alpsluttningar och en remsa konstsnö för skidskyttarna att tävla på. I vanlig ordning ramades tävlingarna in med reklam för bilmärket BMW och andra fossila sponsorer.

Inte ens snökanonerna fungerade i värmen.

Det är väl belagt att snötäcket minskar på grund av klimatförändringarna och att säsongen för vintersporter blir allt kortare. I vår nya rapport ”Snötjuvarna” har vi kartlagt hur snabbt snöns utbredning minskar på norra halvklotet och hur fossila företag som bidrar till den utvecklingen sponsrar vintersporten.

Data från forskare vid Global Snow Lab, Rutgers University, baserade på dagliga kartor framtagna av meteorologer vid US National Ice Center, visar att snötäcket på norra halvklotet i månaden maj har minskat med i genomsnitt 90 600 kvadratkilometer per år sedan 1970.

Det är en yta större än hela Götaland, eller en femtedel av Sverige. Anledningen till att vi väljer att titta på månaden maj är att förändringarna är mest uttalade i slutet av vintersäsongen. I takt med att vintersäsongen krymper kommer det som tidigare hände i maj och juni nu att ske i april och snart i mars och februari.

Bristen på snö drabbar många skidåkare och andra vintersportare. Internationella skidförbundet (FIS) har mer än 30 000 aktiva, licensierade elitidrottare och står bakom över 7 000 tävlingar årligen. Antalet amatörer och fritidsåkare är naturligtvis mycket större och kan räknas i miljoner. Lägg därtill alla entusiastiska åskådare: vinter-OS i Peking hade två miljarder unika tittare på tv och i digitala plattformar.

Även de som lever av skidturism och arrangemang drabbas. Den europeiska marknaden för vinterturism värderas till 180 miljarder amerikanska dollar och förväntas stiga till 322 miljarder dollar 2032. Vinterturismens bidrag till Europas bnp har uppskattats till mellan 1 och 2 procent.

I rapporten redovisar vi även exempel på sponsoravtal mellan fossiltunga företag och vintersportens aktörer. Utan ansträngning fann vi över hundra avtal mellan fossila företag och idrottare, förbund, team, tävlingsarrangörer och landslag i Europa. Biltillverkare som Audi, BMW, Volkswagen, Volvo och Ford stod för över 80 procent av avtalen, följda av oljebolag som Preem, Lukoil och Gazprom samt flygbolag som British Airways och SAS.

Allra mest verkar Audi satsa på att synas i vintersportens sammanhang. Bolaget stod för mer än hälften av avtalen och är även en av sponsorerna av det internationella skidförbundet FIS.

I rapporten tar vi även upp Vasaloppet som ett exempel på fossil sponsring. Preem och Volvo är två av tävlingens huvudsponsorer och enligt bolagens egna uppgifter orsakar de utsläpp av 52 respektive 32 miljoner ton koldioxid per år via direkta och indirekta utsläpp. Det kan jämföras med hela Sveriges årliga utsläpp, cirka 50 miljoner ton.

Vi beräknar att utsläppen från Preems och Volvos verksamheter minskar snötäcket i maj på norra halvklotet med 130 respektive 80 kvadratkilometer per år, tillsammans 230 gånger så mycket snö som används i Vasaloppsspåren.

Liksom många andra fossiltunga företag framställer Volvo och Preem sig som att de ligger i täten för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men faktum är att bara en bråkdel av Preems produkter är fossilfria och att bolagets utsläpp ökade 2020–2021. På samma sätt gör Volvo gärna reklam för sina nya elbilar, men nästan nio av tio bilar som företaget tillverkar är fossildrivna.

Den fossila reklamen är vår tids reklam för tobak. Den finns överallt och den sipprar in under huden. Den lockar oss med äventyr, trygghet, lyx och lycka för att vi ska köpa fler bilar och flygresor. Och det fungerar, många undersökningar visar att reklam leder till att vi köper mer, vilket inte borde förvåna någon. Det är trots allt därför företag gör reklam.

Den fossila reklamen är vår tids reklam för tobak.

Därför är tobaksreklam förbjuden sedan länge, men för fossil reklam är det märkligt nog fritt fram. Mitt i en klimatkris, med konsekvenser som är oöverblickbara för planeten och mänskligheten, kan olje-, bil- och flygbolag ohämmat göra reklam för produkter och livsstilar som låser fast oss i ett fossilt beroende.

Det är hög tid att stoppa den fossila reklamen. Precis som för tobaksreklamen krävs lagstiftning, men i väntan på det behöver vintersporten ta ansvar för sina egna handlingar. Det innebär att idrottsorganisationer, evenemangsarrangörer, lag och idrottare behöver granska sina sponsorer utifrån hur de påverkar människors beteenden och tacka nej till sponsring och reklam från företag som främjar livsstilar, produkter och tjänster med tydligt koldioxidutsläpp, särskilt inom fordons-, flygbolags- och den fossila bränsleindustrin. ä