Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-20 22:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/yrkesforarna-kor-for-fort-nu-behovs-en-skarpning/

DN Debatt

DN Debatt. ”Yrkesförarna kör för fort – nu behövs en skärpning”

Vi vet att när en tillräckligt stor grupp anpassar hastigheten, så tar andra trafikanter efter. Därför förväntar vi oss att yrkestrafiken tar ett större ansvar för att inte bryta mot regler, skriver artikelförfattarna. Foto: Terje Pedersen/TT

DN DEBATT 29/1. Preliminära siffror visar att 325 personer omkom i trafiken förra året, en ökning med 72 människoliv jämfört med föregående år. Den tekniska säkerheten har ökat, men vi kan aldrig bygga bort att förare medvetet bryter mot reglerna. Upp till 70 procent kör för fort och yrkestrafiken är värst. Nu behövs skärpning, skriver Jonas Bjelfvenstam och Lena Erixon.

Rätta artikel

Trafiksäkerhet är ett samspel mellan infrastrukturåtgärder, fordons krocksäkerhet och användare. En kraftfull och positiv utveckling har skett inom de två första delarna; både infrastruktur och fordon har blivit mycket säkrare de senaste åren. Men trafikanten har också ett ansvar att följa de regler som gäller inom vägtrafiken.

Det gäller framförallt att hålla hastigheten. Oavsett hur bra fordon, regler och infrastruktur än utformas för att skydda oss – så räcker det bara till en viss gräns. Hastighetsbegränsningarna på olika vägsträckor är satta av en anledning. Mer än 100 människors liv kan räddas varje år om alla håller hastigheten.

2018 var ett mörkt år i trafiken. 325 personer omkom, vilket är en ökning med 72 människoliv jämfört med föregående år. Det visar våra preliminära siffror.

Vi fokuserar på säkerheten när vi utformar transportsystem. Det ska vara lätt för människor att göra rätt i trafiken, och misstag ska inte leda till allvarliga personskador. Det innebär att vägar, gator, fordon och regler anpassas och utformas efter människans förutsättningar och begränsningar. Vi skapar lösningar som ska skydda trafikanter på väg. Exempel på detta är mötesfria vägar, trafiksäkerhets­kameror, åtgärder i tätort med rondeller, hastighetsbegränsningar och farthinder.

Företag som köper godstransporter kan ställa upphandlingskrav på att man följer regelverket när godset ska fram. Nu finns teknik inbyggd i fordon som gör det lätt för företag att automatiskt kan följa upp hastighetsefterlevnad.

Fordonen blir allt säkrare, och det kommer att få effekt på sikt. Bilarnas säkerhetsutveckling med autobroms och andra stödsystem kommer ha större genomslag om 5–6 år när de finns i en större del av fordonsflottan.

I en modern säker bil halveras dödsrisken jämfört med tio år gamla bilar. Bilutbytet räddar 7–9 liv per år. Cirka 7–8 procent av bilparken byts ut varje år. Moderna bilbältespåminnare började introduceras från 2003, men har ännu inte nått sin fulla potential. I dödsolyckor är 40 procent obältade. Trafikverkets djupstudier visar att större delen av de som omkommit obältade har suttit i bilar som är tillverkade före 2003 och därmed inte haft bilbältespåminnare.

Samtidigt: mer än hälften av alla förare kör för fort. 70 procent av de tunga lastbilarna och 55 procent av personbilarna kör för fort. Mätningar visar att taxibilar kör fortare än den vanliga trafiken. Nu måste något hända.

Yrkestrafiken måste föregå med gott exempel! Vi ser en ökning av olyckor där tunga lastbilar har varit inblandade. Mätningar visar att andelen last­bilar som trafikerar våra vägar ökat. Även om det är ovanligt att lastbils­trafiken är orsaken till att olyckor sker, så är konsekvensen förödande när en personbil kommer över på fel sida och kolliderar med ett fordon på 60 ton. Hastighetsnivåerna hos både personbilar och lastbilar ligger alldeles för högt jämfört med gällande regler. Och så har det sett ut ett bra tag nu.

Det är rimligt att ställa högre krav på de förare som är ute på vägarna i sitt jobb, och särskilt på ledarskapet i branschen som ytterst ansvarar för kvalitetssäkringen av transporterna. Företag som köper transporter och arbetsgivare med anställda som har trafiken som arbetsplats kan se till att Sverige får en säkrare trafikmiljö.

Företag som köper godstransporter kan ställa upphandlingskrav på att man följer regelverket när godset ska fram. Nu finns teknik inbyggd i fordon som gör det lätt för företag att automatiskt följa upp hastighetsefterlevnad. Det är företagens ansvar att se till att godstransporter levereras utan att bryta mot trafikreglerna.

Vi vet att när en tillräckligt stor grupp anpassar hastigheten, så tar andra trafikanter efter. Därför förväntar vi oss att yrkestrafiken tar ett större ansvar för att inte bryta regler. I trafiken följer förare varandras beteende och just därför är det avgörande att yrkestrafiken går före. Det kan få stor effekt, och yrkesförarna blir säkerhetshjältar.

Vi satsar på trafiksäkerhet. Vi förbättrar, finslipar och vi ger oss inte. Mycket görs redan, och vi ska göra mer. Vi sätter upp fler trafiksäkerhetskameror. Fram till år 2020 planerar Trafikverket och Polisen att årligen skapa cirka 200 nya stationer med kameror. Trafik­verket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna efter vägens standard, säkrar korsningspunkter och skapar mötesseparering.

Transportstyrelsen arbetar internationellt med regler för teknisk utveckling av fordon och tekniska system för hastighetsanpassning, ändrar i förarutbildningssystemet för att få mer säkerhetsmedvetna förare och varnar fler förare vid mindre trafikförseelser för att motverka trafikfarliga beteenden. Det är viktiga åtgärder för att rädda liv.

Trafiksäkerhetsåtgärder tar samtidigt tid att bygga. Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Utvecklingen mot Nollvisionen går inte lika fort som tidigare. Det behövs snabbare åtgärder för att rädda fler liv. Nu måste vi tänka om. Vi behöver därför vara tuffare och trycka hårdare på det tredje, haltande benet inom Nollvisionen – människan. Då pekar vi särskilt på ledarskapets ansvar inom transportbranschen.

Det finns goda förebilder. Att arbeta för Nollvisionen är att arbeta med hållbar samhällsutveckling. Det finns dessutom pengar att tjäna. Företag som kör mjukt och lugnt har visat sig sänka driftkostnaderna med 10–20 procent. Det finns företag som marknadsför sig med att de blir omkörda av andra, och det finns de upphandlande företag som faktiskt mäter hastigheten på de åkare som de anlitar. Låt dessa visa vägen. Vi som utformar infrastruktur och regelverk fixar det inte själva – nu måste föraren ta sitt ansvar. Tillsammans räddar vi liv!