Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN 150 år

Ett varmare klimat ger mer extremt väder

Det är skillnad på väder och klimat. Men ett varmare klimat ger mer extremt väder.

Den 1 januari 1756 började Kungliga Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wilhelm Wargentin, mest känd som den svenska befolkningsstatistikens fader, notera temperaturen från termometern utanför fönstret i sin våning i Stockholms observatorium.

Sedan har det fortsatt, i 258 år. Nu är det SMHI som gör dagliga väderobservationer vid observatoriet, och deras mätstation ligger bara tio meter från Pehr Wilhelm Wargentins termometer. Det gör mätserien snudd på unik: en av världens längsta obrutna temperaturserier.

Hela serien finns på SMHI:s webbsida. Där kan man se att 1955 inte var ovanligt varmt. Tvärtom. Året var kallare än medeltemperaturen för 1756–2012. Men sommaren var en av de torraste: från juni till augusti föll totalt bara 35 millimeter regn.

Nyss meddelade USA:s nationella oceanografiska och atmosfäriska institut NOAA att maj i år var den varmaste på jorden sedan mätningarna började 1880.

Det behöver inte betyda något, lika lite som att den varma och torra sommaren 1955 var ett tecken på en långvarig trend. Vädret varierar från dag till dag, och temperatur och nederbörd från år till år. Klimat är däremot ett genomsnitt över längre perioder.

Så att fyra av de fem varmaste majmånaderna har infallit under de senaste fem åren betyder något. Likaså att alla år utom två sedan 1988 har varit varmare än medelvärdet vid Stockholms observatorium.

Klimatet blir stadigt varmare. Och med varmare klimat följer mer extrema väder.

Värmeböljor kommer att bli vanligare, längre och intensivare. Här i norra Europa får vi varmare vintrar och värre skyfall, medan somrarna blir torrare och hetare i söder.

Det kan vi vänta oss även om vi lyckas hålla målet att begränsa den globala uppvärmningen till två grader.