Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-09 20:34 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/dn-bok/bokrecensioner/marten-sanden-text-moa-schulman-bild-ett-hus-utan-speglar/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bokrecensioner

Mårten Sandén (text) Moa Schulman (bild): ”Ett hus utan speglar”

I Moa Schulmans obehagliga illustrationer verkar ingen kunna möta någon annans blick.
I Moa Schulmans obehagliga illustrationer verkar ingen kunna möta någon annans blick.
Mårten Sandén har både modet och förmågan att lyfta fram viktiga ämnen på ett osentimentalt sätt. Hans nya bok har en klassisk känsla och en spännande fantasytwist, tycker Steven Ekholm.
Litteraturrecension

Skribent: Mårten Sandén (text) Moa Schulman (bild)

Titel: ”Ett hus utan speglar”

Utgiven av: Rabén&Sjögren. Målgrupp: 9–12 år

I sin nya bok, ”Ett hus utan speglar” visar Mårten Sandén upp några av sina finaste kvaliteter som författare för riktigt unga läsare. Han bjuder in oss till en klassisk historia som i sina stunder både påminner om delar av C S Lewis ”Häxan och Lejonet” och Neil Gaimans ”Coraline”. Det hela utspelar sig nämligen i ett stort gammalt hus vars ägare, gammelfaster Henrietta, ligger för döden. Arvingarna med barn samlas därför och väntar in det oundvikliga slutet, en del med mer otålighet än andra. Den långa väntan tvingar upp gamla konflikter till ytan. Moa Schulmans rätt obehagliga bilder illustrerar detta utmärkt: ingen (särskilt de vuxna) verkar vilja eller kunna möta någon annans blick.

Berättaren, den 12-åriga Thomasine leker varje dag kurragömma i huset med sina kusiner för att få tiden att gå. En dag hittar hon inte den räddhågsna femåringen Signe som Thomasine själv hjälpt att gömma sig i det gamla påklädningsrummet, The changing room. Hon är mystiskt försvunnen. När hon slutligen dyker upp igen är hon Väldigt Förändrad.

Signe har under leken, likt Lucy i ”Häxan och lejonet” öppnat dörren till garderoben med alla speglarna vilket visar sig vara en portal till en annan tid och plats men som ändå är samma hus.

I ”det andra” huset väntar en flicka, Hetty, som verkar veta allt om dem som kommer dit. Hon har också makten att hjälpa och förändra. Barnen håller det hela hemligt för de vuxna och för en av kusinerna, den sjukligt elake Erland. Detta misslyckas dock och Erland fastnar i den andra världen, vilket får allas relationer att ställas på sin spets.

De vuxna måste slutligen börja lyssna till sina barn – att se dem på riktigt om de ska kunna rädda Erland. Och sig själva.

Mårten Sandén har i ”Ett hus utan speglar” både modet och förmågan att lyfta fram viktiga ämnen som skilsmässor, tonåringars självbild, psykisk sjukdom, sorg efter döda syskon och dysfunktionella vuxna på ett osentimentalt sätt i en kapitelbok för 9–12-åringar. Dessutom med en både lewiskt klassisk och gaimanskt spännande fantasy­twist. Det är riktigt bra gjort det.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.