Steve Hamilton: ”Tystnadens gåta” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bokrecensioner

Steve Hamilton: ”Tystnadens gåta”

Steve Hamilton får läsaren att lyssna.
Steve Hamilton får läsaren att lyssna. Foto: Julia Hamilton
Steve Hamilton flätar ihop sina berättelser och låter sammanhangen klarna efter hand. Här finns både spännande actionthriller och vackra kärlekshistorier – alltså något för alla.
Litteraturrecension

Skribent: Steve Hamilton

Titel: ”Tystnadens gåta”

Utländsk titel: (”The lock artist”)

Översättare: Boel Unnerstad

Utgiven av: Ekholm & Tegebjer

Det här är deckaren som har allt och borde passa alla sorters läsare. Intrigen är osedvanligt välkonstruerad, med många fiffiga nivåer. Historien berättas av Mike, en artonåring som ser yngre ut, och som inte kan tala efter ett trauma i barndomen.

Så han lyssnar, och Steve Hamilton får en utmärkt anledning att låta Mike registrera allt som händer runtom honom. ”Tystnadens gåta” är en lyssnande, uppmärksam bok som mer än något annat handlar om hur individen uppfattar omvärlden.

Av en slump (och av ren tristess) skruvar Mike isär ett lås en dag, för att se hur det fungerar. Nyfiket skruvar han isär ett till. Provar fler. Funderar över hur man öppnar ett lås utan att ha nyckeln. Tillverkar en dyrk, lyssnar, känner sig för. Fortsätter.

Steve Hamilton beskriver Mikes fascination med sån njutning att man själv får lust att prova, så att man ska hitta den där punkten han talar om, när låset knäpper till och öppnar sig.

Mike blir en låskonstnär, som den engelska titeln lyder, den som närapå magiskt kan öppna vilket lås som helst. Steget till kassaskåp är inte så långt, visar det sig. Mike får en skicklig läromästare som dessutom har en upparbetad kundkrets som hör av sig genom färgkodade personsökare.

Varje färg representerar en nivå i brottshierarkin, vilket resulterar i flera olika små berättelser. Sunkiga småtjuvar som inte kan organisera ett inbrott utan att klanta till det, eller skickliga gentlemannatjuvar som genomför eleganta bedrägerier.

Det är något speciellt med Steve Hamiltons sätt att bygga sin historia, med ovanligt tydligt avgränsade berättelser som flätas ihop och där sammanhangen efter hand klarnar. Här finns både den spännande actionthrillern, där man med andan i halsen följer brottslingarnas nerviga jakt på bytet, och den vackra kärlekshistorien där Mike hittar ett sätt att kommunicera som är bortom det vanliga.

Men det centrala är Mike, som är en gåta både för läsaren och för sig själv. Till slut knäpper förstås låset till och öppnar sig även där.

… plus åtta andra riktigt bra

Jussi Adler-Olsen: ”Journal 64”. (”Journal 64”) Övers. Leif Jacobsen. Bra böcker. Oslagbar dansk, har ni inte läst honom så är det dags. Han har ett sätt att ta sig an fördomar som är hejdlöst roligt, mycket beroende på huvudpersonen, kommissarie Carl Mörck, som är hjälplöst arg inför alla jobbiga kvinnor/invandrare/nymodigheter som korsar hans väg. Lite som Leif G W Persson. I årets bok tar Adler-Olsen upp tvångssteriliseringar, som faktiskt inte begicks för så längesen.

Tove Alsterdal: ”I tystnaden begravd”. Lind & co. Iskall och snöig vinterdeckare från Tornedalen, dit Katrine åker för att besöka sin mammas gamla hemby. Men allt är förstås inte som hon trodde att det var, och till råga på allt blir grannen yxmördad. Skickligt berättat om en bortglömd bit svensk historia, om kommunisterna som utvandrade till Sovjet för att stödja revolutionen. Dåtid och nutid, Sverige och Ryssland, och individens roll i samhället.

Belinda Bauer: ”Ni älskar dem inte”. (”Finders keepers”) Övers. Ulla Danielsson. Modernista. Nå, man kanske bör läsa dem i ordning: ”Mörk jord”, sedan ”Skuggsida” och nu ”Ni älskar dem inte”. Brittiska Exmoorheden, pedofiler, mördare och galenskap och en ensam pojke som ser sanningar som ingen annan ser. Här försvinner små barn när föräldrarna sysslar med annat och lokalpolisen Jonas Holly letar på den stora öde heden. Den som läst alla böckerna blir ännu oroligare än Jonas Holly.

Håkan Östlundh: ”Laglöst land”. Forum. En av Håkan Östlundhs bästa böcker, och en av årets mest trovärdiga deckare. Två småsjaskiga grabbar i en sunkig socken på Gotland (en påhittad socken utan motsvarighet i verkligheten, bör tilläggas) hittar ett, som de tycker, genialt sätt att langa knark. Vilket går bra ett tag. Sedan går det mindre bra. Sedan går det så illa att man blir ledsen, men det är samtidigt så spännande att man inte kan sluta läsa.

Kristina Ohlsson: ”Paradisoffer”. Piratförlaget. De bästa historierna är ofta fånigt enkla. Här lyfter ett plan från Stockholm och flyger mot New York. Men någon hotar att spränga planet om inte vissa krav tillgodoses. Säpo jobbar ihop med polisen i Sverige, och visar sig tänka helt annorlunda än man gör på den amerikanska sidan. Välskriven thriller, men det mest intressanta är när Kristina Ohlsson visar på hur slentrianmässigt och generaliserande även vi läsare tänker.

Peter Robinson: ”En förgiftad man”. (”Before the poison”). Övers. Jan Malmsjö. Minotaur. Ytterligare en snöig vinterbok. En engelsman kommer tillbaka till Yorkshire efter många års bortovaro, och har tjänat så mycket pengar att han köper ett ödsligt beläget stort stenhus. Spökar det? Han ser saker han inte borde se, och får snart reda på att ett mord begåtts i huset på femtiotalet. Men fälldes rätt person? Mycket miljöskildring och mer stämning än action, men det gör den inte mindre spännande.

Katarina Wennstam: ”Svikaren”. Albert Bonniers förlag. Wennstams hittills bästa, om en mördad fotbollsspelare som strax före mordet bytt lag. Blev han mördad av några sällsynt fanatiska fotbollssupportrar som tyckte att han svek laget? Två kvinnor utreder fallet: kriminalinspektören Charlotta Lugn som metodiskt värderar bevis, och juristen Shirin Sundin som mer intuitivt navigerar bland personer och starka känslor. Lite väl fyrkantiga karaktärer, men driven bladvändarläsning.

Camilla Grebe & Åsa Träff: ”Innan du dog”. Wahlström & Widstrand. Tredje boken om psykologen Siri Bergman, nybliven mamma och sambo som inte kan släppa tankarna på sin förre man, som omkom i en olycka för flera år sedan. När hon plockar i hans efterlämnade papper upptäcker hon kopplingar till ett mord. Otäckt spännande berättelse som pendlar mellan nuet och mannens gymnasietid på åttiotalet, när han och hans bästa vänner regerade oinskränkt över svagare kompisar.