Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Böcker

Jacqueline Woodson är årets Almapristagare: Det är bland de unga elden finns

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2018 tilldelas den amerikanska författaren Jacqueline Woodson.

– Jag är väldigt, väldigt glad, och det kom som en stor överraskning, säger Jacqueline Woodson till DN.

– Vänta lite, raring, jag har just vunnit ett stort litteraturpris och pratar i telefon!

Det är morgon i Brooklyn, New York, och i bakgrunden hörs Jacqueline Woodsons barn stöka runt med morgonbestyren. Själv hade hon knappt hunnit vakna när hon fick beskedet att hon fått Almapriset.

– Jag håller nog fortfarande på att bearbeta det! Jag är väldigt, väldigt glad, och det kom som en stor överraskning, säger hon på telefon.

Hon kände till Almapriset väl, säger hon – men inte att hon själv var nominerad. 

– Här i USA är jag ganska välkänd, men inte i resten av världen. För mig betyder priset att resten av världen får syn på mig, och det känns viktigt och stort, säger Jacqueline Woodson.

Jacqueline Woodson är född 1963 och bosatt i Brooklyn, New York. Hon debuterade 1990 och har under sin karriär skrivit ett trettiotal böcker inom flera olika genrer. Bland hennes mest uppmärksammade barn- och ungdomsböcker finns ”Miracle’s boys”, ”After Tupac and D Foster” och den självbiografiska ”Brown girl dreaming”.

Temat i Woodsons romaner berör ofta hbtq-frågor och frågor om rasism, kön och klass, och hon skriver oftast från ett kvinnligt perspektiv. 2014 vann hon National Book Award i kategorin bästa ungdomsroman, för ”Brown girl dreaming”. 

”Jacqueline Woodson låter oss möta unga människor som kämpar för att hantera sin utsatthet och finna en plats där tillvaron kan få fäste. På ett närmast tyngdlöst språk skriver hon fram berättelser med en djup och sammansatt klang. Jacqueline Woodson fångar en unik poetisk ton i en vardag som delas mellan sorg och hopp”, skriver prisjuryn i sin motivering. 

Juryns ordförande Boel Westin säger att det politiska budskapet, den sociala orättvisan, är en genomgående tematik hos Woodson.

– Men hon skriver med en poetisk ton som samtidigt är vass, de två balanseras mot varandra. Språket är genomskinligt och samtidigt talande, säger Boel Westin.

Jacqueline Woodson växte upp under 1960- och 1970-talen i ett USA präglat av Vietnamkriget, medborgarrättskampen och black power-rörelsen.

– Det var svårt att inte vara medveten på den tiden, det fanns inga distraktioner som höll en borta från nyheterna, snacket på gatorna, allt som hände runt omkring en. Det var viktigt för min familj att engagera sig och vara en del av det, säger hon.

Hon ser tydliga likheter mellan det samhälle hon växte upp i, och det som dagens unga lever i.

– Det finns definitivt paralleller. Titta bara på March for our lives-demonstrationen som nyss hände, där unga människor protesterar mot vapenvåld, eller protesterna mot sexuellt våld – alla sätt som unga människor säger: ”Vi kommer inte att stå bredvid och acceptera det här.” Det ger mig hopp i tider som är svåra för många av oss i landet. Det är en av anledningarna till att jag skriver, jag har så mycket kärlek till den unga kraften i världen.

Att skriva för – och kanske framför allt om – unga har en speciell lockelse för Jacqueline Woodson.

– Det är där elden finns. Vissa böcker jag läste som ung påverkade verkligen hur jag blev som vuxen, förändrade vem jag är. I den åldern är man fortfarande öppen, intresserad, engagerad – medvetanden är fortfarande i färd att formas, det är då vi bestämmer oss för vilka idéer som är värda att behålla och vilka vi vill kasta bort. Vuxna är toppen, jag älskar de vuxna i mitt liv – men när jag skriver, tänker jag på unga. 

Till viss del skriver hon också för sig själv som ung, hon skriver ”in i luckorna” som fanns i litteraturen som var tillgänglig för henne själv, säger hon.

– Jag skriver böckerna jag själv hade tyckt om, med karaktärer jag själv ville se på boksidorna. Deras frånvaro kändes nästan medveten, den hade kunnat vara destruktiv för min utveckling. Det är viktigt att se sig själv speglad. Som tur var, fanns författare som Toni Morrison och James Baldwin som sade: Här är du, du spelar roll.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), som var på plats vid tillkännagivandet, berättar att hon inte läst någon av pristagarens böcker tidigare, men är nyfiken på att upptäcka författarskapet.

– Jag känner en stark längtan efter att få tag på alla böckerna och sätta mig och läsa. Juryns motivering och presentation gav väldigt mycket mersmak. Det känns som juryn gjort ett utmärkt val, säger Alice Bah Kuhnke till DN.

Juryordförande Boel Westin slår upp en sida i självbiografiska diktsamlingen ”Brown girl dreaming”, som belönades med National Book Award 2014 i ungdomslitteraturklassen. Dikten heter ”The butterfly poems” och handlar om hur huvudpersonen vill skriva en bok om fjärilar. Huvudpersonens broder påpekar att det är väl ingen idé, fjärilar lever ju så kort tid. Varpå huvudpersonen svarar: ”But on paper, things live forever. On paper, a butterfly never dies”. Det är just ”Brown girl dreaming” Westin vill framhålla som sin favorit.

Eftersom hon inte finns utgiven på svenska, är priset ett sätt att knuffa förlagen i rätt riktning?

– Det kan det väl få vara, vi vill gärna att hennes böcker uppmärksammas och översätts så mycket som möjligt. Men det har inte varit avgörande.

Juryn pratar om en poetisk ton och ett tyngdlöst språk. Det må låta avancerat, men juryn bedyrar att Woodson kan läsas av yngre tonåren upp till äldre tonåren och av vuxna.

– Det låter avancerat men det är inte det. Hennes styrka är det skenbart enkla, raderna är inte svåra att förstå; de sätter sig. Man funderar på dem efteråt. Man har det med sig, kan skriva ner det på lapp och ha i fickan, säger Westin.

Även om Jacqueline Woodson är mest känd för sina ungdomsböcker, har hon även skrivit både för yngre barn och för vuxna – senast romanen ”Another Brooklyn” som nominerades till National book award for fiction 2016. Och att skriva för olika åldrar är något hon planerar att fortsätta med.

– Att skriva för unga innebär en omedelbarhet i den litterära formen – jag har just skrivit färdigt ”Harbor me” [som kommer ut i augusti i USA, reds anm], och det var så roligt att tillbringa tid med karaktärerna och höra vad de tyckte om världen. Men jag jobbar också med en bok för vuxna, och där finns mycket mer utrymme för att låta läsarens egna erfarenheter avsluta meningen. Man kan hålla det öppnare. Det känns mer som att skriva poesi, för mig.

Almapriset delas ut den 28 maj vid en prisceremoni i Stockholms konserthus. Och Jacqueline Woodson planerar att vara där.

– Absolut, jag har alla intentioner att komma! Jag har aldrig varit i Sverige, så det blir första gången, säger Jacqueline Woodson.

Läs alla DN:s texter om barn- och ungdomslitteratur här, till exempel Pia Huss krönika: Var finns intresset för de yngre barnen?  

Jacqueline Woodson

Ålder: 55

Bor: I Brooklyn, New York, USA med partner och två barn.

Uppvuxen: I South Carolina och Brooklyn.

Författarskap: Debuterade 1990 med ”Last summer with Maizon" och har sedan dess skrivit ett 30-tal böcker för barn och unga – bland annat ”After Tupac and D Foster” (2008) och den självbiografiska ”Brown girl dreaming” (2014), samt romanen ”Another Brooklyn” för vuxen publik.

Priser: Har bland annat fått Newbury honor och Josette Frank Award 2009 och National book award för bästa barnbok 2014. Sedan januari i år är hon utsedd till National ambassador for young people's literature vid Library of Congress.

Aktuell: Som årets Almapristagare. I juryns motivering står bland annat: ”På ett närmast tyngdlöst språk skriver hon fram berättelser med en djup och sammansatt klang”.

 

Almapriset

Almapriset, som ger mottagaren fem miljoner kronor, räknas som världens största och mest prestigefulla pris för barn- och ungdomslitteratur och har delats ut årligen sedan 2003. 

Syftet med priset är att stärka och öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen. Författare, illustratörer, berättare och läsfrämjare kan belönas. Endast nu levande personer kan få priset. 235 författare och läsfrämjande organisationer från 60 länder fanns bland årets nominerade.

Bland tidigare vinnare kan nämnas den tyske illustratören författaren Wolf Erlbruch (2017), Barbro Lindgren (2014), Philip Pullman (2005), Kitty Crowther (2010), organisationen Praesa (2015), Meg Rosoff (2016) och Shaun Tan (2011).