Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Böcker

Boklössen förtjänar beundran för sin stora avelsförmåga

Foto: Alamy

DN:s Jenny Lindh svarar på dina frågor om litteratur. Dagens fråga till biblotekarien handlar om objudna små gäster på boksidorna.

 

Vad är det som kryper i mina gamla böcker?

Kära bibliotekarie, jag har panik. För några år sedan renoverade jag och delar av biblioteket fick flytta ner i källaren. En tillfällig lösning som tyvärr blev permanent, böckerna (många fina volymer, de flesta i skinnband) glömdes liksom bort. För några dagar sedan traskade jag till slut ner för att packa upp kartongerna. Då fick jag mitt livs obehagligaste överraskning. Vedervärdiga djur krälade runt inuti böckerna, små kryp, fruktansvärt äckliga! Jag har svår insektsfobi så du kan föreställa dig skriken. Impulsen var naturligtvis att slänga rubbet alternativt ringa Anticimex men sen besinnade jag mig, för det kan ju finnas en skonsam lösning som är billigare.

Vad är det jag drabbats av?

Lena C

Hej Lena C!

Utan att gå närmare in på saken är jag lite av en expert på ohyra, så för din sinnesfrids skull var det utmärkt att du mejlade. Ta det lugnt, andas, klia dig om det behövs – insekter smiter under blusen snabbare än en nyskild författare – och var framför allt tacksam att du inte befinner dig i Stephen King-novellen ”Nattarbete” där en övergiven källare översvämmas av muterade albinoråttor med vingar.

I ditt fall låter plågorna som helt vanlig bokmal, eller boklöss som de numera kallas, busfrön som mumsar bokmögel och som med sina sex spinkiga ben krälar raskt över boksidorna eller huden. I Kafkas ”Förvandlingen” vaknar försäljaren Gregor Samsa oväntat upp med liknande ben samt ryggsköld och en mage randad av bågformiga valkar.

Familjen blir hysterisk när de får syn på sonen som transformerats till insekt och deras fasa delas av många: exempelvis kände 25 procent av deltagarna i den nyligen publicerade undersökningen ”Survey on American fears” stark insektsskräck. Småkryp ansågs läskigare än grova våldsbrott och döden. Tråkiga nyheter för boklössen som faktiskt är beundransvärda, ta hastigheten med vilken de förökar sig till exempel – visste du att upp till åtta generationer per år kan välla fram ur honornas äggklasar? Eller att deras suggestiva lockläte beskrevs av Carl von Linné som ”ett litet urverk”? Bli alltså inte rädd om det låter tjick, tjick, tjick inifrån källarmörkret: det är bara tusentals gulaktiga insekter som dunkar stjärtarna mot dina böcker i väntan på att du ska stiga in.

Möjligen har boklössen redan sällskap – av brödbaggar, dammlöss, kackerlackor, getingar, oräkneliga sorters skalbaggar samt silverfisk, den smäckra kloaklevaren som festar på våra duschbrunnar och vars avloppsindränkta känselspröt imponerar i närbild. Antalet insektsarter som älskar böcker är nämligen enormt och inkluderar även fläskängerns brunhåriga larver – de föredrar skinnband – och den skäckiga trägnagaren, vars engelska namn ”deathwatch beetle” säger mer om dess mytologiska koppling till lik.

Att vi trots det sällan hittar ohyra i bokhyllan beror på att moderna böcker berövats det stärkelserika lim som insekterna gillar. Äldre böcker, i synnerhet om de förvaras i fuktig miljö, är däremot i riskzonen – och förresten kan vårt flitiga utlandsresande plus klimatförändringarna innebära en renässans för åtskilliga kryp. Hur som helst finns det flera sätt att bli av med dem.

Vätecyanid är – som poeten Dan Andersson kan intyga – kanske lite väl effektivt. Frysning av angripna böcker är bättre och förespråkas av många, medan andra rekommenderar ugnsbakning (ca 100 grader i 30 minuter). Själv lider jag med den alienerade Gregor Samsa och föredrar en mer organisk metod. Bokskorpionen – brun, kräftliknande, kan krypa både baklänges och i sidled – är ett utmärkt rovdjur med boklöss på menyn. ”Håller sig ofta undangömd” upplyser Wikipedia. ”Tills det blir mörkt”.

Mejla till litteratur@dn.se

Bibliotekarien x 3

Bibliotekarien rekommenderar

Nomineringarna till årets Bad sex in fiction award har trillat in från oväntade håll, bland annat har Donald Trump föreslagits som kandidat – japp, för sitt ökända ”locker room talk”. Det är ett skojigt pris. Men borde vi inte komplettera med ett ”Good sex in fiction award” för den minimala skara pipp-prosaister som gör det bra? Geir Gulliksen, till exempel. Till de många mästerliga kvaliteter som hans isande relationsroman ”Berättelse om ett äktenskap” har bör läggas: en kavalkad av anmärkningsvärt härliga samlag.

Bibliotekarien hyssjar

Är du bibliotekarie och vill bli på ännu sämre humör? Ta genast del av fackförbundet Sacos undersökning av så kallade livslöner för yrken med akademisk utbildning i botten. På Sacos webbsida kan man med tilltagande halsbränna konstatera att bibliotekarier – liksom för övrigt lärare, konstvetare och biologer – under sin livstid tjänar åtta procent mindre än den som enbart har samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning i bagaget. Svart på vitt alltså, att de där katalogiseringstentorna frätte hål i både skallen och plånboken.

Bibliotekarien hämtar upp från magasinet

I morgon infaller en märkesdag i den rafflande svenska bibliotekshistorien. Det var då, den 4 december 1911, som landets allra första barn- och ungdomsbibliotek startades på initiativ av bibliotekspionjären Valfrid Palmgren. Adressen var Drottninggatan 57 i Stockholm där Buttericks skämtbutik numera håller till. Visst undrar man vad den hulda Valfrid hade sagt om pruttkuddeförsäljningen som blomstrar invid de gamla bildningslokalerna. Kanske hade hon bejakat butikens popularitet bland barn och ungdomar – och nickat gillande åt dess dragningskraft på minst en DN-bibliotekarie.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.