Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Böcker

Bokrecension: Hippt och gulligt om kläder, bakverk och lite kärlek

Författaren Jenny Han.
Författaren Jenny Han. Foto: Adam Krause

Att läsa ”Till alla killar jag har gillat” är lite som att följa ett asiatamerikanskt instagramkonto. Det är förtjusande och irriterande på samma gång, tycker Lydia Wistien. 

UNGDOMSBOK
Jenny Han
”Till alla killar jag har gillat”

Översättning Sofia Ejheden
Lavender Lit

För snart tio år sedan, när alla stockholmare fortfarande flyttade till Berlin, deklarerade en av de mest trendkänsliga människor jag någonsin träffat att hon skulle flytta till Seoul i Sydkorea. Jag förstod inte varför förrän ett par år senare när folk i Sverige började lyssna på k-pop, göra egen kimchi och smörja in ansiktet med minst tio sorters koreanska hudkrämer varje kväll. Sydkoreansk kultur hade blivit trendig.

Jag är övertygad om att Jenny Hans ”Till alla killar jag har gillat” är en del av den trenden. Romanen är första delen i en trilogi om Laura Jean Song, en medelklasstjej från ett anonymt villaområde någonstans i USA.

Jenny Han är en framgångsrik författare. Alla hennes romaner har tagit sig direkt in på The New York Times lista för bäst säljande ungdomsböcker. Efter att ha skrivit två barnböcker debuterade hon som ungdomsromanförfattare med ”Sommaren jag blev vacker” (2009) – också den en del i en trilogi. Då var huvudpersonen vit, i ”Till alla killar” är hon halvkorean. På omslaget, som Lavender Lit behållit från den amerikanska förlagan, ligger en asiatisk tjej och skriver i sängen. Hon har perfekt hy, vita knästrumpor och ett diadem av små prästkragar. Lakanen pryds av rosor och på väggen ovanför hänger torkade blommor, fotografier och en färgglad julgranslampslinga. Det är gulligt och hippt på samma gång.

Detsamma kan sägas om bokens innehåll. Till ytan handlar romanen om kärlek. Blyga Laura Jean har skrivit kärleksbrev till alla killar hon varit kär i. Breven är som en slags dagbok, hon har aldrig tänkt visa dem för någon. Plötsligt visar det sig att någon postat breven och en del förvecklingar uppstår.

Att boken blivit så populär tror jag dock inte har något med kärleksintrigerna att göra. Mer än av kärlek är de drygt 300 sidorna fyllda av kläder, mat och bakverk. Att läsa ”Till alla killar” är lite som att följa ett asiatamerikanskt instagramkonto. Laura Jean målar tånaglarna i tio nyanser av rosa, klär sig i mönstrade blusar, frostar småkakor och arrangerar mat i bentoboxar. Det är förtjusande och irriterande på samma gång. Många läsare kommer att förföras av Laura Jean, andra kommer att känna att det söta står dem upp i halsen.