Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bokrecensioner

Bokrecension: Sorgeskildring långt från förtvivlan

”Dagen du förstörde allt” av Linnea Dahlgren är en lyckad ungdomsboksdebut med originella detaljer, tycker Lydia Wistisen.

UNGDOMSBOK
Linnea Dahlgren
”Dagen du förstörde allt”

Vox by Opal, unga vuxna

Idyllfobi, så beskrev litteraturvetaren Sonja Svensson den samtida svenska ungdomsboken 1995. Ungdomslitteraturens värld var ond, fylld av våld, död och frånvarande vuxna. Femton år senare aktualiserades tanken av Malena Janson, när hon i en artikel i Svenska Dagbladet hävdade att unga slutar läsa på grund av mängden böcker om ”trafficking, incest, knark, barnadöd och depression”.

Jag tänker på idyllfobin då jag läser Johanna Dahlgrens debut ”Dagen du förstörde allt”. Det är den andra ungdomsromanen på tema självmord som jag recenserar det senaste halvåret. Precis som Mia Öströms ”Vakuum” (2017) är Dahlgrens bok en skildring av en ung kvinnas sorgeprocess efter en nära anhörigs för tidiga död, berättaren Melanie förlorar sin bästa vän Kassandra. Återigen gråter jag mig igenom texten. Gestaltningen av sorg är nämligen lika lysande i ”Dagen du förstörde allt” som i ”Vakuum”. Språket är enkelt utan att vara banalt och handlingen fylld av originella detaljer. De två väninnorna har en förmåga att göra vardagen magisk, de har till exempel en ”tidssmyg” i en glänta i skogen där man kan resa bakåt i minnet eller framåt i fantasin.

DN väljer: De bästa barn- och ungdomsböckerna just nu

Det finns dock en stor skillnad mellan Öströms och Dahlgrens sorgeskildringar. I ”Vakuum” hade ­huvudpersonens föräldrar ingen del i sin dotters läkande, ensam med andra ungdomar tog hon sig ­igenom den värsta perioden efter sin brors död. I ”Dagen du förstörde allt” är situationen den omvända. Melanie är omgiven av vuxna som ser henne, hjälper och tröstar.

Om man själv upplevt tung sorg kan det vara verkligt plågsamt att behöva läsa om den, läsandet blir en upp­rivande, hjärtskärande aktivitet. Med Dahlgrens roman händer något annat. Läsningen är terapeutisk. Dialogerna mellan Melanie, hennes mamma och vänner letar sig fram mot ett slags klarhet som såväl unga som vuxna läsare behöver nå fram till om och om igen i livet. Det går inte att kalla perioden efter ett självmord för en idyll men ”Dagen du förstörde allt” visar att det går att skriva om döden utan att vända trygghet och harmoni ryggen.