Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bokrecensioner

Charlotte Cederlund: ”Middagsmörker”

Foto: Niklas Herrström

Samisk fantasy. Hamnskiftare, norrsken och en realistisk vardag.

Ungdomsfantasy

Charlotte Cederlund

”Middagsmörker”

Opal

Sextonåriga Áili Sunna har bott hela sitt liv i Skåne med pappa, trots att hon har sin mammas samiska efternamn. Men när pappan dör i cancer måste Áili flytta till Idijärvi, en liten sameby två och en halv timmes bilväg från Kiruna. Där bor Áilis morfar, som hon inte känner.

Två år, tänker Áili när hon kliver av på Kiruna flygplats och halkar i snön med sina sneakers. Det är bara två år tills hon fyller arton, sen kan hon flytta hem igen.

Istid, tänker hon om snön, kylan, norrskenet. Vad hon ska tänka om sin märkliga reaktion när morfar Egel kör in i byn vet hon inte: det kändes som ett slags anfall. Morfar har inte heller någon förklaring.

Sápmi, det samiska området som inrymmer delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland, är en ovanlig och alldeles självklar miljö för en nordisk fantasyroman. Den samiska mytologin ligger långt från den keltiska, som länge fungerat som fantasyns allmängods, men känns ändå besynnerligt hemvan för en okunnig svensk läsare. Som om Charlotte Cederlund öppnar en dörr som varit stängd alldeles för länge, och vågar sig på att beskriva en kultur som varit (och fortfarande till stora delar är) undanträngd och nedtystad i Sverige.

Áili har varit annorlunda sedan barndomen, med ett öga täckt av en mjölkvit hinna trots att läkarna inte hittat något fel på hennes syn. Hon har blivit kallad missfoster åtskilliga gånger, ett utanförskap som fortsätter även i Sápmi. För visst finns det alldeles vanliga mobbare även där, lika farliga som de skånska.

Men det finns det som är ännu värre. Áili kastas omedelbart in i kampen mot Borri noaidi, de som bidat sin tid i hundratals år och som nyligen vaknat till liv igen. Det vandrar hamnskiftare i skogarna, och Áilis återkommande mardrömmar om björnar börjar bli verklighet.

Hon är ensam om sina syner och reaktioner, det är ingen självklar gemenskap hon har hamnat i. Växa upp kan hon bara göra på egen hand, men med god hjälp från nya vänner och gamla släktingar.

Charlotte Cederlund bollar skickligt med ett antal stora ämnen, och väver elegant ihop fantastik och vardag, tillhörighet och fiendskap. Här finns inte bara mytologin med andevärlden, seitar, noaidi och geaidi, utan även gott om referenser till den samiska historien i Sverige. Dagens infekterade hat mellan svenskar och samer finns med som ett ständigt, livsfarligt hot.

Norrskenet flammar över himlen och ett våldsamt mäktigt spel mellan ont och gott äger rum medan vintermörkret tätnar. Men ”Middagsmörker” ger också välbehövligt utrymme för hembakta kanelbullar med gammelmormor Ráijá och nyblivna bästisen Olivia.

Få författare har lyckats skriva bra nordisk fantasy: finlandssvenska Irmelin Sandman Lilius har skrivit sedan 1970-talet, medan norska Siri Pettersens mäktiga trilogi ”Korpringarna” är alldeles ny (tredje delen kommer snart på svenska). Charlotte Cederlund intar sin egen plats bland dem med den äran: en debutant, men redan med den erfarna författarens kompetens.

Det kommer en fortsättning, och det är tur. För Charlotte Cederlund har mycket mer att berätta.