Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bokrecensioner

Eva Susso och Anna Höglund: ”Alla frågar sig varför”

Varför är vi elaka ibland? Varför har vi tråkigt? För varje uppslag i ”Alla frågar sig varför” ställer Eva Susso existentiella frågor till Anna Höglunds mörkt gåtfulla bilder.

Bilderbok för alla åldrar
Eva Susso och Anna Höglund
”Alla frågar sig varför”
Lilla Piratförlaget

Foto: I ett internationellt upprop 2011 slog Isol, Jon Klassen, Sophie Blackall och flera andra författare ett slag för en ny sorts bilderbok. Man tog avstånd från infantiliserande, ”barnvänliga” böcker och uppmuntrade till nytänkande och uppriktighet som grund till en vuxen konversation där barnen inkluderas. Kort sagt, en bilderbokskultur som tar barnet på fullt allvar.

”Alla frågar sig varför” av Eva Susso och Anna Höglund är en bok som gör just det. Här presenteras en tankegång per uppslag, en kärnfull fundering om livet i text av Eva Susso, illustrerat av Anna Höglunds dämpade men uttrycksfulla bilder på matt papper. Ett eller två barn, vars glasartade blickar ofta är riktade ut i tomma intet, eller kanske mot ett svar ingen av oss kan formulera, frågar sig: Varifrån kommer elakhet? Måste livet vara trist ibland? Vem bestämmer över min framtid?

Susso talar genom barnets häpna öppenhet, oförstående inför livets kompromisslösa villkor. På varje uppslag finns en känd existentialist citerad och illustrerad som en syntes av djur och människa; ett antropomorfiskt grepp som går tusen år tillbaka i litteraturhistorien och återfinns i antika klassiker, nordiska sagor och fabler. I en modern kontext får de ett symboliskt djup: dessa är tidlösa frågeställningar och vi kan ta gamla tänkare till hjälp för att diskutera dem. Kanske ger de också uttryck för en mänsklig önskan att uppgå i existentiell säkerhet, vilken finns hos djuren som aldrig tvivlar på varandets värde.

Anna Höglunds bilder, som är allt annat än infantiliserande, känns igen från hennes ”Om detta talar man endast med kaniner” som 2013 nominerades till Augustpriset. I den behandlar hon teman som utanförskap, meningssökande och högkänslighet – också här med antropomorfiska inslag då protagonisten, en kanin, skiftar mellan att ha mer eller mindre mänskliga drag.

De måleriska bilderna i ”Alla frågar sig varför” andas både realism och ett slags metafysisk surrealism: illustrationerna är mörka och avskalade men laddas av en gåtfull mångtydighet genom Höglunds kollageteknik. Barnet i förgrunden står ofta mot en ödslig bakgrund – en skog, ett höghusområde, en tom park. Det finns en underliggande mardrömsatmosfär, som om något är fel eller lite olustigt, men man kan inte sätta fingret på vad. Den både realistiskt återgivna och lite nyckfulla miljön där ett förfallet ödehus kontrasterar mot en ljusblå himmel uttrycker sökande.

Höglund arbetar mycket med stadsmotiv, urbana miljöer och skandinavisk natur, inte sällan i kombination med varandra. Den ljusa men platta förorten förmedlar en tomhetsillusion, och skogen står som en mörk, mystisk polarisation.

Tomheten och tristessen är återkommande element hos Höglund, ett frankt sätt att faktiskt ta barnets perspektiv på allvar. Det påminner om bilderbokskonstnärer som Shaun Tan och Stian Hole, som också gärna utforskar barnets gränsundersökande tänkande i täta, lite skrämmande bilder. Här finns ingen idyllisk idé om livets mening, här finns inga svar. Frågorna är stora och svåra, och i det kan man vila.

I ”Om detta talar man endast med kaniner” blir naturen just detta: en respit där lättnaden infinner sig – allting hör ihop. Bland täta tallar kommer en flicka i ”Alla frågar sig varför” till en liknande insikt, och hon är en av de få som faktiskt ler. Citatet för uppslaget är Maurice Merleau-Pontys: ”Det är genom kroppen vi finns till i världen och står i kontakt med tingen och livet självt.”

Eva Susso och Anna Höglund har skapat en spännande, vacker och intressant bok som säkerligen kan öppna dörrar till de mest oväntade rum.