Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bokrecensioner

Félix Fénéon: ”Nyheter på tre rader”

”Mugshot” av Félix Fénéon inför den stora anarkisträttegången i Paris, april 1894.
”Mugshot” av Félix Fénéon inför den stora anarkisträttegången i Paris, april 1894. Foto: Photographe inconnu

Treradingarnas trollkarl. Han var en av sin tids mest inflytelserika gestalter på den franska kulturscenen. Men själv ville han helst vara osynlig. Nu finns Félix Fénéons märkliga notiser på svenska.

Facklitteratur

Félix Fénéon
”Nyheter på tre rader”
Övers. Magnus Hedlund Ersatz

Man skulle kunna beskriva ett liv så här: Han fick konstnärer att måla, författare att skriva och möjligen anarkister att kasta bomber. Men Félix Fénéon ville helst vara anonym.

Orden är lånade ur Magnus Hedlunds introduktion till denna svenska utgåva, och formen är inspirerad av de korta nyhetsnotiser som Fénéon fulländade i dagstidningen Le Matin under några månader 1906. Det är dessa notiser som fortfarande lyfter fram den skygge herrn i diverse internationella antologier om den tidiga modernismen mer aparta inslag.

Annars var Felix Fénéon (1861–1944) alltså en drivande kraft bakom en inte obetydlig mängd konstnärer och författare. Han uppfann i princip neoimpressionismen och förde fram namn som Georges Seurat, Bonnard och Toulouse-Lautrec. Han redigerade Rimbauds ”Illuminationer” och introducerade James Joyce på franska. Han var verksam som kritiker och förläggare, journalist, gallerist och kontorsarbetare, startade åtskilliga kulturtidskrifter och anlitade i dessa bland andra Claude Debussy som musikkritiker och André Gide som bokrecensent.

Han var, kort sagt, en i sin samtid lika uppburen och beundrad som gåtfull och svårgripbar intellektuell. Lyssnar man på de direkta beskrivningarna av honom blir man inte mycket klokare. Någon hävdar att han aldrig skrattade, en annan att hans bullrande skratt kunde väcka döda. Surrealisthövdingen André Breton, som sannerligen inte var den som strödde beröm omkring sig, hävdade att han blev förundrad av, beundrade och älskade Félix Fénéon – trots att han aldrig riktigt fick grepp om honom.

Och anarkisten Fénéon? Han ställdes inför rätta 1894 som del i vad som av pressen kallades De trettio – en samling disparata figurer som möjligen kunde ha något med de grasserande attentaten att göra. Under perioden sprängdes i Europa runt 1 000 bomber om året i olika politiska sammanhang.

En annan medlem av De trettio var för övrigt den svenske konstnären Ivan Aguéli, som också påstås ha målat Fénéons porträtt. Magnus Hedlund har hört sig för om detta hos Aguéli-museet i Sala, men där känner man inte till något om saken.

Rättegången blev något av en fars mycket på grund av Fénéons torra, spydiga kommentarer som väckte allmän förtjusning. Han blev till exempel tillfrågad av åklagaren om en ask med tändhattar som hittats på hans arbetsplats (på Krigsministeriet av alla ställen). Fénéon påstod att hans far hade hittat dem på gatan, varpå åklagaren insinuant menade att det var ett ganska ovanligt fynd.

”Förundersökaren undrade varför jag inte hade kastat ut dem genom fönstret snarare än att ta med dem till arbetet”, svarade Fénéon. ”Så då kan ni förstå hur det är möjligt att hitta tändhattar på gatan.”

1906 stod pressen på höjden av sin makt. Det var före radion och allmänheten törstade efter nyheter i en värld där mycket hände. En större stad kunde ha upp emot tjugo dagstidningar, om man räknar kvällsupplagorna.

De 1 220 notiser som Félix Fénéon skrev året 1906 hör till tidningsgenren som på franska kallas fait-divers. Det är svåröversatt, men hamnar någonstans mellan blandade ämnen, korta nyheter och utfyllnad. Även den ursprungliga franska titeln på denna samling är dubbeltydig. ”Nouvelles en trois lignes” kan betyda antingen Nyheter på tre rader eller Noveller på tre rader. En engelsk översättning har valt titeln ”Novels in three lines”, medan Magnus Hedlunds svenska har den nog mer lyckade tolkningen ”Nyheter på tre rader”.

Ändå är det just dessa korta notisers karaktär av biografiska berättelser som har gjort dem odödliga. De klipptes ut och samlades in av Fénéons älskarinna och fascinerar fortfarande. Man får i dessa konstfärdiga notiser en inblick i hur samhället och dess många liv tedde sig under hösten 1906 i Frankrike. Man kan erinra sig till exempel Walter Benjamins Passagearbetet eller gamla journalfilmer för att hitta jämförelser.

Här finns enskilda människoöden, mänskliga komedier och inblickar i det religiösa och ekonomiska livet. Det är av nödvändighet drastiskt och ofta våldsamt – ”Vid 80 års ålder började madame Saout tro att döden hade glömt henne. När hennes dotter var ute, hängde hon sig”. Eller denna, lätt bukoliska tragedi: ”På boulevard Carnot i Vésinet anföll en bil i full fart en skock får. Tre dog”.

Sannerligen finns här också många notiser som gör skäl för omdömet att de ibland kan arta sig till mycket korta romaner: ”500 francs har av monsieur Delarue utlovats åt den som inom de närmaste tio dagarna kan återfinna hans son, kyrkoherden i Châtenay”. Eller denna: ”Nära Villebon kastade sig Fromond, som hade berättat för andra fattiga om sitt elände, i en brinnande gipsugn”.

Magnus Hedlund, som här har tolkat nästan samtliga av de bevarade notiserna, är den självklare översättaren. Han har själv odlat ett författarskap där mycket korta formexperiment varit en del. Han kallar dem sådant som metaforismer och tix. Den svenska utgåvan ingår i förlaget Ersatz förnämliga serie ”Udda pärlor”.

I dag vill man kanske associera Félix Fénéons notiser till tweets, på grund av kortheten. Men notiserna bygger på sitt sammanhang, på det informativa, tillfälliga och rentav något högtidliga ärendet, som i notisredaktörens händer förvandlas till något mer bestående.

Några notiser ur boken:

Madame Gillot, 70 år, från Drancy

drunknade i sin vattentank. Hon skulle

hämta vatten, men böjde sig för djupt.

*

Man trodde att arbetet skulle återupptas

i dag vid stålverken i Pamiers.

En illusion.

*

Lystna på syndaförlåtelse länsade inbrottstjuvar

en butik med religiösa föremål

på pilgrimsvägen vid Clichy-sous-Bois.