Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 22:25 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/flashurtigt-men-kul-och-vansinnigt-larorikt-om-kvinnor-och-sex/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bokrecensioner

Flåshurtigt men kul och vansinnigt lärorikt om kvinnor och sex

Matilda Tudor och Mian Lodalen.
Matilda Tudor och Mian Lodalen. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Fackbok

Mian Lodalen & Matilda Tudor
”Liten handbok i konsten att bli lesbisk”
Leopard

Jag har tillbringat ovanligt många timmar på tåg och tunnelbana på sistone och det har varit spännande att iaktta medpassagerarnas reaktioner när jag halar upp ”Liten handbok i konsten att bli lesbisk” ur väskan. En välklädd herre med spritkasse i knät stirrar på det snygga omslaget med titthåls-snippa och ser tjurig ut.

Hade han konfronterats med själva innehållet hade han behövt korka upp direkt: inte sen Kim Anderzons show ”Vivagina” har det saftigare ordet för kvinnans könsdel utslungats med sådan frekvens (84 gånger på 253 sidor tror jag, jag började räkna för att inte tappa humöret under en tågförsening).

Påståendet att någon kan bli lesbisk, till exempel genom en handbok, ger förstås upphov till invändningar bortom gubbsura blickar. Kan vi verkligen välja vår sexualitet? Är inte det påståendet, som implicerar att sexualiteten går att omprogrammera, en kränkande föreställning som orsakat hbt-personer mycket lidande?

Mian Lodalen och Matilda Tudor försäkrar att vi arma heteros slipper elchocker och förbön. De är inte svarslösa inför invändningarna, författarna kan sin queerteori och sexualhistoria och hänvisar bland annat till de banbrytande Kinsey-rapporterna som redan på 1950-talet visar att ytterst få människor är uteslutande hetero- eller homosexuella. Alltså finns i de flesta kvinnor, någonstans i den tjocka gröten av internaliserad heteroprägling, en liten mandel av lesbiskt begär.

Att fler borde söka efter den mandeln argumenterar författarna för med feministiska argument. ”Heterosexualitet är livsfarligt” som de provokativt, men inte helt åt fanders, skriver: Sedan gammalt vet vi att den farligaste platsen för en kvinna att vistas på är hennes hem. Vi vet också att kvinnor förlorar ekonomiskt på äktenskapet och utöver yrkesarbetet har huvudansvaret för hem och hushåll. Lägg till de uteblivna orgasmerna och det är inte konstigt att vi utmattade sluddrar ”jag önskar jag vore lesbisk” efter några glas tröstvin.

I handboken står en överväldigande armé av frälsningssoldater redo att välkomna konvertiten. Kända kvinnor som Nour El Refai, Birgitta Stenberg och Felicia Feldt bär bisexuell vittnesbörd, Liv Strömquist, Nina Hemmingsson och Hanna Gustavsson bidrar med smarta seriestrippar. Det är hårdvinklat, homopeppigt och trallvänligt. Att jag själv dröjer längst vid faktakapitlet ”Lesbiskt sex – så funkar det” säger kanske mer om mig än om boken, men det var vansinnigt lärorikt.

Trots det lite maniska predikandet och flåshurtigheten blir jag väldigt glad. Inte bara på grund av den feministiska uppviglingen, eller den trivsamma kombinationen av kvinnor, humor och ovårdat språk.

I dag är åsiktspositionerna hårt knutna till identitet och grupptillhörighet, den som inte har rätt attribut från början får sällan tillfälle att lära nytt.

Det är som på tunnelbanan jag sitter på: ”Se upp för dörrarna, dörrarna stängs.” ”Liten handbok i konsten att bli lesbisk” är motsatsen till en stängd dörr, den öppnar famnen och ropar kom in! så högtalarsystemet skräller. Eller snarare ”kom ut” då. Men ni förstår vad jag menar.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.