Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Bokrecensioner

Mårten Melin: Inatt jag drömde

Lysande idé som inte håller riktigt hela vägen.

KAPITELBOK
Mårten Melin
“Inatt jag drömde”
Rabén & Sjögren, 9-12 år

När drömmen går i uppfyllelse börjar problemen. Det är premissen för många lyckade böcker, som till exempel John Ajvide Lindqvists “Låt den rätte komma in” - tänk om någon kom från ingenstans och hämnades på mina mobbare - och Stephen Kings “The Shining” - tänk att få betalt för att bo på ett öde hotell, nu får jag äntligen tid att skriva klart min bok!

På andra sidan lyckan väntar avgrunden, helt enkelt.

I Mårten Melins “Inatt jag drömde” uppfylls drömmar i alla bemärkelser. När Malik är på kollo har han en natt svårt att sova, och då skymtar han små öppningar vid de andras sängar i sovsalen. Han kan smyga in i deras drömmar, traska runt där.

En hisnande, lockande tanke som säkert slagit många som suttit bredvid en sovande.

Men precis enligt formeln för drömmars uppfyllelse går det snart illa för Malik.

För vad händer när någon vaknar innan man tagit sig ut från drömlandet, när drömmen blir en mardröm?

Det är bara början på problemen.

Mårten Melins idé är inget annat än lysande, och de inledande kapitlen – när Malik bland annat ser en man med dödskalleansikte fiska med sin son – är sinnesutvidgande.

Men att börja med ett crescendo är riskabelt. Resten av boken måste hålla samma nivå.

Mårten Melin verkar märka det själv, det är som att han försöker räta upp en vältande cykel genom att trampa snabbare. Han kastar in nya karaktärer och intrigspår. Svårigheter löser sig för fort, och potentiell spänning tas inte tillvara, när ett odjur från urtiden attackerar är faran över på några rader. En ondskefull statsminister som vill dumpa brottslingar och sopor i drömvärlden blandas in, och i slutet hamnar Malik på den X-Menliknande Skogsbingelskolan, känd från Mårten Melins tidigare böcker, där han stöter på nya övernaturliga figurer.

Det blir tyvärr rörigt snarare än spännande.

Som helhet har boken alltså brister, men om man fick drömma om ett Augustpris för bästa inledning skulle jag nominera ”Inatt jag drömde”.