Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Bokrecensioner

Nio nya romaner om relationer – Lotta Olsson tipsar

Tre av de aktuella relationsromanerna.
Tre av de aktuella relationsromanerna.

Relationer. Romanintriger är ganska lika varandra, ungefär som mänskliga relationer. Ändå kan författare berätta så att det känns alldeles nytt.

Väldigt många roman­intriger är förfärligt banala. Folk träffas och blir kära, de skiljs åt och sörjer, någon dör och någon föds, liv slås i bitar och byggs upp igen. Folk grälar och blir sams, eller också träffar de någon annan.

Romanerna är, kort sagt, ungefär som verkligheten. Livet är banalt för de flesta av oss, och sedan tar det slut, och döden är också ganska överraskande trots att den drabbar oss alla.

Men bra romanförfattare lyckas förstås berätta våra gemensamma berättelser som om de vore alldeles nya, precis som de är för oss själva. Varje förälskelse är ­svindlande, som om man aldrig hade varit med om det förr. Varje svek är en outhärdlig chock.

Romanintrigerna trampar i varandras fotspår, dessutom. Jag försöker fnysa indignerat åt Julian Fellowes nostalgiska brittiska ton i ”Svunna tider”, jaha, här kommer ytterligare en variant på Evelyn Waughs mästerverk ”Brideshead Revisited” (finns det några mer framgångsrikt nostalgiska än britter?). Eller tja, lite mer av lätt underhållning med bara en aning av existentiella funderingar.

Fast det gör ju inget att ”Svunna tider” ekar av gamla klassiker, det är nästan tvärtom. Det är som att se en gammal Shakespearepjäs i en ny uppsättning: visst känner man igen vartenda ord, men det är ändå en ny pjäs. Man upptäcker något nytt tillräckligt ofta för att fortsätta se varenda uppsättning.

Ofta tänker jag på hur Marilyn French berättar i ”Kvinnorummet” 1977, när hon då och då vänder sig till läsaren när något går åt skogen för Mira, och säger: ”Kunde du inte ha gissat det?” Och som läsare nickar man med rynkad panna, visst, man borde ju ha förstått vad som skulle hända. Det är ju den vanligaste utvecklingen.

Men även om jag har läst så många böcker att jag ofta kan förutsäga handlingen i stor utsträckning, hjälper det ju inte. För det handlar sällan om det yttre skeendet och hur det slutar. Det handlar om vem huvudpersonen är på slutet, och om vad man som läsare har lärt sig.

Ibland har man bara lärt sig något nytt om kommatering. Men förvånansvärt ofta lär man sig något helt annat och större.

***

9 x BÖCKER OM MÄNSKLIGA RELATIONER

Maggie O’Farrell har skrivit ytterligare sju böcker, varav sex finns på svenska.
Maggie O’Farrell har skrivit ytterligare sju böcker, varav sex finns på svenska. Foto: Murdo MacLeod

Maggie O’Farrell: ”Ett hjärtslag från döden”
Översättning: Malin Bylund Westfelt, Etta

Maggie O’Farrell berättar självbiografiskt om de gånger hon har varit lite för nära döden, och resultatet är en allmängiltig bok om livet.

Livet är så oändligt skört. Varje andetag kan vara vårt sista. Det finns så mycket som kan drabba oss – vi kan falla illa (när som helst, var som helst, på platt mark till och med), få sladd på bilen (eller bli påkörd), få infarkt (eller stroke eller plötsligt hjärtstopp eller någon annan omedelbart dödande sjukdom), bli överfallna.

Döden är alltid närmare än vi tror. Människans övermod: vi tänker optimistiskt att vi ska klara även detta, för vi har ju överlevt allt tidigare. Och sedan, plötsligt, en dag, så gör vi inte det.

Maggie O’Farrell berättar om en rad olika tillfällen när hennes liv kunde ha tagit slut: när hon hopp­ade i vattnet från en pir en kväll (ogenomtänkt), när hon födde barn och blödningen blev våldsam, när hon i ungdomen var ute ensam och vandrade, och lyckades prata sig bort från en man som hon uppfattade som skrämmande (han var betydligt värre än så, skulle det visa sig). Och en massa annat.

Alla tillfällen när det kunde ha gått snett. Man märker dem inte, de där ständiga miraklen som kantar vardagen. Alla gånger vi överlever.

Maggie O’Farrell har bättre skäl än de flesta att fundera över livets skörhet, visar det sig. När hon var barn fick hon en ovanlig hjärnsjukdom som alla trodde att hon skulle dö av. Hon blev frisk till slut, men kan fortfarande inte gå på en rak linje och kan plötsligt tappa ­orienteringen i rummet.

Hur förändras livssynen efter en sådan sak? För Maggie O’Farrell har det lett till en oändlig livstörst: hon vågar sig på allt möjligt.

Hon hade svårt att få barn, och när hon väl fick sin dotter visade sig dottern vara svårt allergisk mot i stort sett allt. ”Jag har sprungit mycket i sjukhuskorridorer”, konst­aterar Maggie O’Farrell lakoniskt.

Fast det är ju värt det, och det är poängen med ”Ett hjärtslag från döden”. Man blir lite mindre benägen att bry sig om småsaker.

Julian Fellowes: ”Svunna tider”
Övers. Helen Ljungmark, Printz publishing

Dumt, överkonstruerat men helt underbart skrivet av en muttrig äldre man som var ung på sextiotalet. Nu hör en döende vän av sig och vill få hjälp att hitta det barn som han tror att en av hans många tjejer dåförtiden fick. Trots det fåniga upplägget en oemotståndlig historia om åldrande, nostalgi och vad livet gör av oss.

Anne Youngson: ”Vi möts på museet”
Övers. Camilla Jacobsson, Etta

Den danske Tollundmannen blev avrättad runt år 300 f Kr, och hans kvarlevor finns på Silkeborgs museum i Danmark. Om man åker dit, vill säga, och det tänkte ju engelska Tina Hopgood göra. Många år senare skriver hon till museet, där museiintendenten Anders svarar. Fin liten brevroman om allt man inte hinner, och vad man verkligen vill.

Åsa Hellberg: ”Ett oväntat besök”
Forum

En kvinna bor ensam på en stor herrgård, men när hennes pappa dör får hon reda på att hon har en halvbror som hon ska dela arvet med. Släktbråk och kärleksproblem i en ­klassisk ­romanceintrig som det går tretton på dussinet av, men Åsa Hellberg hanterar den skickligt, med överraskande vändningar och roliga bipersoner.

Anna Lönnqvist: ”Julia och Jack”
Louise Bäckelin förlag

De var bästisar på universitetet och blev sedan kära, Julia och Jack. Men förhållandet tog en ände med förskräckelse och numera är Julia tillsammans med Rickard, som ska skiljas. När som helst. Läsaren förstår förstås precis vad som kommer att hända, men Anna Lönnqvist berättar väldigt bra om hur vi lurar oss själva och varandra.

Jonas Jonasson: ”Hundraettåringen som tänkte att han tänkte för mycket”
Piratförlaget

Det roliga med Jonas Jonassons böcker om Allan Karlsson, som blivit hundraett år, är att de berättar om världspolitik i en glatt respektlös ton, som om den handlade om vanliga människor. Här är det samtidspolitik med Trump, Kim Yong-Un och som tur är även Margot Wallström.

Lisa Wingate: ”Innan ni tog oss”
Övers. Cecilia Falk, Lavender Lit

Otäck historia med verklighetsbakgrund: en syskon­skara kidnappas och hamnar på barnhem i trettiotalets USA, där söta blonda barn är lätta att adoptera bort till aningslösa par. I nutiden börjar en ung kvinna fundera över sin farmor, och varför en kvinna på äldreboendet tycks känna igen henne.

Anna Jansson: ”En otippad kärlekshistoria”
Norstedts

Fjärde boken om hårfrisörskan Angelika och hennes två systrar med samma yrke, som ägnar sig åt att fläta ihop människoliv på Gotland. Det handlar förstås om romantik, men nästan mer om alla andra relationer: vänner, syskon, barn och gamla vars relationer knakar och gnisslar och ändå finns kvar. Stillsam, mänsklig vardagshumor.

Katherine Center: ”Ett litet steg i taget”
Övers. Cecilia Falk, Printz publishing

Pollyannalik, förutsägbar historia om en flicka vars pojkvän tänker fria, fast under en flygtur eftersom han utbildar sig till pilot. Varpå han kraschar planet och flickan blir förlamad. En sturig skotsk sjukgymnast dyker upp och man kan ju se på mils håll var det kommer att sluta, men berättelsen klarar sig ändå på snärtigt, roligt språk i fin översättning.

Läs fler boktips från Lotta Olsson 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.